Bakgrund: Tvångssyndrom är en sjukdom som cirka två procent av Sveriges befolkning lever med. Sjukdomen är en undergrupp till ångestsyndrom och uttrycker sig i tvångshandlingar samt tvångstankar. Personer med ångest är i stort behov av att känna trygghet, därför är det viktigt att som sjuksköterska arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där utgångspunkten är individens behov och värderingar. Det är också av vikt att sjuksköterskan innehar en bred kunskap kring sjukdomen, vilket önskvärt kan leda till en tidigare identifiering av sjukdomsdrabbade så att de kan få en adekvat behandlingSyfte: Studiens syfte är att belysa hur befintlig forskning beskriver individers upplevelse av att leva med tvångssyndrom samt hur de uppfattar sin livskvalité.Metod: En litteraturstudie vars resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar – både kvantitativa och kvalitativa. Databassökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.Resultat: Tvångssyndrom medförde stora negativa sociala konsekvenser för individerna, samtidigt som socialt stöd upplevdes som väsentligt. Majoriteten upplevde nedsatt livskvalité och att symtomen var besvärliga samt att de gav upphov till skamkänslor. Faktorer såsom sjukdomssvårighetsgrad, depressionskomorbiditet och lågt socialt stöd hade en negativ inverkan på den uppfattade livskvalitén.Konklusion: Att leva med tvångssyndrom upplevdes som besvärligt och hade främst en social negativ påverkan. En bredare kunskap och ett mer omfattande personcentrerat synsätt hos vårdpersonal krävs för god vård och ett bra bemötande. / Background: Approximately two percent of the Swedish population suffers from the mental disorder Obsessive-compulsive disorder. The disease is a subgroup to anxiety disorder and expresses itself in obsessions and compulsions. Individuals with anxiety are in great need of feeling safety, why it is important as a nurse to work on the basis of individualized care were the individuals’ needs and values are satisfied. For this reason it is also important for a nurse to possess an extensive knowledge about the illness, which desirable can contribute to an earlier identification of sufferers for them to receive adequate treatment.Aim: The aim of this study was to highlight how existing research describe individuals’ experiences of living with OCD, and how they perceive their quality of life.Method: A review whose result is based on ten scientific articles – both quantitative and qualitative. The database research was implemented in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO.Result: OCD caused vast negative social consequences for the individuals, simultaneously as social support was essential. The majority experienced decreased quality of life and that the symptoms were troublesome and that they initiated a feeling of shame. Symptom severity, depression comorbidity and low social support were factors associated with reduced quality of life.Conclusion: Living with OCD was perceived as troublesome and a possession of extensive knowledge and individualized care from the nurse is required for good care.

No description available.

Bakgrund: Vid gynekologisk cancer involveras organ som är relaterade till kvinnlighet och sexualliv. Sjukdomen och behandlingen kan innebära en negativ inverkan på kvinnans sexuella hälsa vilket är en viktig del av livet och kan ha en stor påverkan på livskvalitén. I sjuksköterskans profession ingår att främja och bevara patientens hälsa och därmed sexuell hälsa. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på en analys av 10 artiklar genomfördes. Resultat: Kvinnor drabbade av gynekologisk cancer upplevde att sjukdomen och dess behandlingar hade påverkan på den sexuella hälsa. Sex teman identifierades, varav brist på information var det mest framträdande. Slutsats: Kvinnor drabbade av gynekologisk cancer upplevde flera hinder för att uppnå en tillfredsställande sexuell hälsa. Det främsta hindret och den gemensamma nämnaren, var bristen på information om hur behandlingar och dess biverkningar påverkade den sexuella hälsan, vilket medförde onödigt lidande och försämrad livskvalité. Klinisk betydelse: En ökad förståelse av kvinnornas upplevelser kan hjälpa sjuksköterskor att tillgodose en omvårdnad innefattande flera aspekter av sjukdomen, såsom sexuell hälsa. På grund av ämnets känsliga natur behöver det lyftas i grundutbildningen för sjuksköterskor, så att studenterna skall bli bekanta med och känna sig bekväma med ämnet så att det ska bli en naturlig del i den kliniska omvårdnaden. PLISSIT-modellen bör implementeras som ett verktyg för sjuksköterskor att använda vid samtal med patienter om sexuell hälsa. / Background: Gynecological cancer involves organs related to femininity and sexual life. The disease and treatment can have a negative impact on the woman's sexual health, which is an important part of life and can have a major impact on quality of life. The nurse´s profession includes promoting and preserving the health of the patient and thus the sexual health. Aim: The aim of this study was to highlight women's experiences of sexual health in gynecological cancer. Method: A literature review was conducted with a qualitative approach based on an analysis of 10 articles. Results: Women suffering from gynecological cancer experienced that the disease and its treatments had an impact on their sexual health. Six themes were identified of which, lack of information was the most prominent. Conclusion: Women with gynecological cancer experienced several obstacles to achieve satisfactory sexual health. The main obstacle and the common denominator was the lack of information on which impact treatments and their side effects had on sexual health, causing unnecessary suffering and impaired quality of life. Clinical suggestions: An increased understanding of women´s experiences can help nurses to meet the care, such as sexual health. Because of the sensitive nature of the topic, the authors consider that it needs to be emphasized in the nursing education, for students to become familiar with and feel comfortable with the topic to become an integrated part of clinical care. The PLISSIT-model should be implemented as an instrument for nurses to use in conversations with patients about sexual health.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom(KOL) är en långsiktig sjukdom som tar tid innan den visar symtom. När patienten kommer och vill ha information och åtgärder för sina symtom har sjukdomsförloppet redan pågått ett tag. Eftersom den är långdragen är omvårdnadsåtgärderna olika beroende på vart i tiden man ligger i sjukdomen. År 2020 kommer denna patientgrupp vara den tredje största i världen, finns det omvårdnadsåtgärder som ökar livskvalitén för denna patientgrupp? Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa resultat avseende forskning om omvårdnad vid kronisk obstruktiv lungsjukdom som leder till förbättrad livskvalité. Metod: Litteratur studie. Resultat: Kunskapsutbytet mellan patient och sjuksköterska: Hur viktigt det är med en klar och tydlig information vid möte mellan sjuksköterska och patient. Att ge stöd och trygghet: Viktigt att sjuksköterskan finns tillgänglig för patienten, underlätta för patienten: Sjuksköterskan har en viktig roll hos patienter med KOL för att förbättra deras förutsättningar för god livskvalité. Slutsats: Viktigt att skapa en tillit mellan sjuksköterskan och patienten, detta skapar trygghet och resulterar till en god fysisk omvårdnad. När trygghet och tillit har byggts upp mellan sjuksköterskan och patienten blir kommunikationen god och man kan tillsammans komma fram till den bästa lösningen för varje enskild patient. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a long term disease that takes time before it shows symptoms. When the patient comes and want information and measures for their symptoms, the disease process has already been going on for a while. Because it is lengthy nursing actions different depending on where in time lying in the disease. In the year of 2020 this will be the third largest patient group in the world, are there any nursing interventions that can increase quality of life? Aim: The purpose of this study was to compile results concerning research on nursing care in chronic obstructive pulmonary disease that leads to improve quality of life. Method: Literature. Results: Knowledge exchange between patient and nurse: How important it is with a clear and transparent information at the meeting between the nurse and patient. To provide support and trust: Important that the nurse is available for the patient. Facilitating patient: The nurse has an important role in patients with COPD to improve their conditions for a god quality of life. Conclusion: Important to create trust between the nurse and patient, this creates confidence and results to good physical care. When trust and confidence has been built between nurse and patient communication becomes good and we can together arrive at the best solution for each individual patient.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år ungefär 25 000 människor i någon form av demenssjukdom, en sjukdom som ökar världen över och troligtvis kommer att fördubblas inom de närmsta 20 åren. Demenssjukdom drabbar hjärnan vilket påverkar minnet och den kognitiva förmågan och kan ge beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Studier visar att nio av tio personer någon gång kommer att visa symtom som ångest, oro, vandrande och aggressiva beteenden. Läkemedelsadministrering för att behandla symtom som oro, ångest och agiterande beteenden är inte ovanligt. Dock kan läkemedel ofta orsaka biverkningar hos äldre människor. Att istället använda djurterapi för att behandla symtom som kan uppstå vid demenssjukdomar kan ses som ett positivt alternativ då studier visat att djurterapi har en positiv inverkan på människan med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilken inverkan djurterapi har på människor med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats (n=15). Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att djurterapi ger minskad stressnivå, minskat uppvisande av aggressiva beteenden, färre vanföreställningar, minskad ångest, nedstämdhet, sorgsenhet, depressiva symtom och apatiska beteenden samt ökning av glädje, lycka, engagemang, vakenhet, medvetenhet, verbala uttryck samt ökat minne. Konklusion: Resultatet tyder på att djurterapi med fördel kan användas som alternativ eller kompletterande behandling för människor med demenssjukdom. Dock ser författarna att utökad forskning behövs för att se långvarig inverkan av djurterapins effekter. / Background: Each year about 25 000 people in Sweden get affected with dementia. The disease increases worldwide and is likely to double within the next 20 years. Dementia affects the brain, which affects memory and cognitive ability and can cause behavioral and psychological symptoms (BPSD). Studies show that nine out of ten people at some time will show symptoms such as anxiety, agitation, wandering and aggressive behaviors. Drug administration to treat symptoms such as agitation, anxiety and agitating behavior is not unusual. Drugs are often likely to cause side effects in older people. If animal-assisted therapy can be used to treat the symptoms that can occur in dementia it can be seen as a positive alternative when studies have shown that animal therapy has a positive effect on people with dementia. Aim: The purpose of this study was to describe the impact of animal-assisted therapy on people with dementia and other cognitive diseases. Method: The study is a literature review based on articles with qualitative and quantitative approach (n = 15). Results: The results of this study show that animal therapy reduces stress levels, decreased production of aggressive behaviors, fewer delusions, decreased anxiety, depression, sadness, depression and apathetic behavior, and increase joy, happiness, commitment, alertness, awareness, verbal and increased memory. Conclusion: The results indicate that animal therapy can be advantageously used as an alternative or complementary therapy for people with dementia. However, the authors think that expanded research is needed to see long-term effects of animal therapy's effects.

Bakgrund: Fetma och övervikt har blivit vanligare den senaste tiden och är idag ett stort hälsoproblem över hela världen. Många har svårt att gå ner i vikt på egen hand vilket har gjort att kirurgi har blivit allt vanligare de senaste åren. Gastric bypass är idag den vanligaste kirurgiska metoden för viktminskning och har visat goda resultat. Däremot kan den hälsorelaterade livskvalitén påverkas då operationen innebär en stor livsstilsförändring. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vuxna personers upplevelse av hälsorelaterad livskvalité efter en gastric bypass operation. Metod: En litteraturöversikt med 11 kvantitativa och 3 kvalitativa vetenskapliga artiklar som ligger till grund för hur vuxna personer upplever sin hälsorelaterade livskvalité efter en gastric bypass operation. Resultat: Hälsorelaterad livskvalité (HRQOL) har visat en förbättring i samtliga studier efter en gastric bypass operation. HRQOL har haft sin topp efter 1 månad i samtliga skalor utifrån SF-36 frågeformulär. Slutsats: Den stora livsstilsförändringen som personer går igenom efter en gastric bypass operationen har visat förbättringar i HRQOL på både lång och kort sikt. Bidragande faktorer som kan påverka den förbättrade hälsorelaterade livskvalitén kan bland annat vara uppfyllda förväntningar av operationen och fysisk aktivitet. / Background: Obesity and overweight have become more frequent in recent years and is today a major health problem worldwide. A lot of people find it difficult to lose weight on their own which has made surgery become more common in recent years. Gastric bypass surgery is currently the most common surgical method of weight loss and have shown good results. However, the health-related quality of life is affected as the operation demand a major lifestyle change. Purpose: The purpose of this study was to describe adults’ experience of health-related quality of life after a gastric bypass surgery. Method: The study contains 11 quantitative and 3 qualitative scientific articles describing the adults’ experience of health-related quality of life after a gastric bypass surgery. Results: Health-related quality of life (HRQOL) has shown an improvement in all studies after a gastric bypass surgery. HRQOL has had its peak after 1 month in all scales based on the SF-36 questionnaire. Conclusion: The major lifestyle change that people go through after a gastric bypass surgery has shown improvements in HRQOL in both long and short term. Contributing factors that may affect the improved health-related quality of life can among other things be fulfilled expectations of the surgery and physical activity.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Diagnosen kan vara ett svårt besked som medför oro. Sjukdomen kan behandlas med kirurgi där bitar av eller hela bröstet tas bort eller med cytostatika. Sjuksköterskans omvårdnadsuppgift är att se personen med sjukdomen för att främja hälsa och välbefinnande samt att minska lidande. Hopp är viktigt för att uppleva livskvalité och sjukdomen kan präglas av såväl fysiska som emotionella faser, där upplevelsen av en förändrad identitet uppenbaras. Metod: En kvalitativ metod av narrativer ligger till grund för studien och analysprocessen. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Resultat: Tre teman och sex subteman speglar resultatet. (1) Behov i en tid av oro; innefattar upplevelser av stöd och trygghet samt hantering av känslor. (2) En förändrad självbild; innefattar upplevelser av kroppsliga förändringar, vård och behandling. (3) Osäkerhet relaterad till ovisshet; innefattar existentiella tankar samt kvinnornas oro och rädsla. De teman som framkommer stödjer varandra och tillsammans visar de upplevelser av hur det är att leva med bröstcancer. Konklusion: En inblick i upplevelserna kan ge sjuksköterskor möjlighet att identifiera och bemöta kvinnornas varierande behov. / Background: One of the most common cancers among women in Sweden is breast cancer. The diagnos can be a hard message which can bring worries. It can be treated with surgery were the whole breast or peace’s of the breast is removed or with cytostatic. The nursing role is to see the person with the disease in order to promote health and well-being and to minimize the suffering. Hope is important to experience quality of life and the disease can be influenced by physical and emotional phases where a changed identity is experienced. Method: A qualitative method of narratives is used in the study and analysis. Aim: To describe womens experiences of living with breast cancer. Result: Three themes and six suthemes is shown. (1) Needs in a time of worries; comprises support and safety, managing the different emotionals. (2) A changed self-image; comprises the experiences of physical changes, care and treatment. (3) Uncertainty related to incertitude; existential thoughts, womens fears and worries. The themes are supporting each other and together they shows experiences of living with breast cancer. Conclusion: An insight in the experiences can give nurses an opportunity to identify and respond to womens different needs.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom som kan uppstå i alla åldrar. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där insulinbrist uppkommer på grund av att de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln är kraftigt reducerade. Som sjuksköterska är det viktigt att uppdatera sina kunskaper om diabetes för att kunna ge så bra vård och stöd som möjligt till personer som har diabetes. Det har visat sig att personer som har andra kroniska sjukdomar upplever att sjukdomen har påverkat deras livskvalité. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur vuxna personer som har diabetes typ 1 upplever sin livskvalité samt att beskriva den metodologiska aspekteni de valda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på tolv stycken vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl och Pubmed via högskolan i Gävle. Huvudresultat: Personer med diabetes typ1 upplevdeatt sjukdomen har påverkat deras livskvalité. De upplevde att planering är en nödvändighet och något som är av stor vikt,men att tanken på att sjukdomen är livshotande om de inte tar insulin gav dem mycket ångest. Stödet från familj, hälso- och sjukvården samt av andra personer, exempelvis arbetskollegor, var av stor vikt för livskvalitén. Det totala antalet deltagare var 6 305 och de var från tre olika världsdelar. Dessa tre var Europa, Nordamerika och Oceanien. Slutsats: Det har visat sig att personer som har diabetes typ 1 upplever att sjukdomen har påverkat deras livskvalité. Denna litteraturstudie kan hjälpa sjuksköterskor och annan hälso-och sjukvård genom att öka deras förståelse över hur vuxna personer med diabetes typ 1 upplever sin livskvalité. / Background: Diabetes mellitus is a chronic metabolic disease that can occur at any age. Type 1 Diabetes is an autoimmune disease in which insulin deficiency occurs due to that the cells in pancreas which are producing insulin is severely reduced. As a nurse, it is important to update their knowledge about diabetes to be ableto provide the best care and support possible for people with diabetes. It has been shown that people living with other chronic diseases feel that the disease has affected their quality of life. Aim: The aim of this literature review is to describe how adults with type 1 diabetes experience their quality of life and to describe the methodological aspect in the selected articles. Method: A descriptive literature review based on twelve scientific articles. The articles where retrieved from the databases Cinahl and PubMed through the University of Gävle. Results: People with type 1 diabetes feel that the disease has affected their quality of life. They feel that planning is a necessity and something that is of great importance, but the thought that the disease also is life-threatening if they do not take insulin gave them much anxiety.The support of family, health care and by other people, such as work colleagues, was of great importance to the quality of life. The total number of participants was 6305 and they came from three different continents. These three were Europe, North America and Oceania. Conclusion: It has been shown that people with type 1 diabetes feel that the disease has affected their quality of life. This study can help nurses and other healthcare by increasing their understanding of how adults with type 1 diabetes experiencing their quality of life.

Bakgrund: Humant immunbristvirus, HIV,är en obotlig virussjukdom som främst smittar som blodsmitta och sexuell kontaktsmitta. Behandlingen av HIV fokuserar på att bromsa sjukdomens förlopp och förlänga de symtomfria perioderna samt lindra symtom. Idag uppskattas det att cirka 6500 personer i Sverige lever med HIV och globalt sett lever cirka 30–35 miljoner människor med sjukdomen. De vanligaste symtomen som uppkommer vid en HIV-infektion är uppblåsthet, magsmärtor, diarré, aptitlöshet, illamående, kräkningar, viktnedgång, muskel- och ledvärk, trötthet, nedstämdhet, ångest, domningar och/eller smärta i fötterna samt sömnsvårigheter. Syfte: Att beskriva HIV-positiva patienters erfarenheter av sin hälsorelaterade livskvalité (HRLK) samt att beskriva de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Föreliggande studie är en beskrivande litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar har granskats och kategoriserats, utifrån innehåll, för att besvara studiens syfte. Huvudresultat: Patienter med HIV hade lägre HRLK första året av behandling jämfört med innan behandlingsstart. Patienterna upplevde mer smärta, sämre fysisk aktivitet och mindre rörlighetsförmåga. Kunskap om HIV-diagnosen ledde till förbättringar inom den fysiska aspekten av HRLK, dock saknade många patienter denna kunskap. Socialt stöd hade ett positivt samband med både de psykiska och fysiska aspekterna av HRLK. Depression eller tecken på depression var något som, i varierande utsträckning, förekom bland patienter med HIV och som negativt påverkade HRLK. Datainsamlingsmetoden i samtliga artiklar bestod av enkäter. Slutsats: HIV påverkar samtliga aspekter av HRLK hos de drabbade patienterna. / Background: HIV is an incurable virus disease that mainly spreads through blood and sexual contact. The treatment of HIV focus on preventing disease progression, extend the symptom free periods, and relieve symptoms. Approximately 6500 people live with HIV in Sweden today. Globally, around 30-35 million people lives with the disease. The most common symptoms that occur during an HIV-infection is bloatedness, abdominal pain, diarrhea, loss of appetite, nausea, vomiting, weight loss, muscle and joint pain, fatigue, depression, anxiety, numbness and/or pain in the feet and sleeping difficulties. Aim: To describe HIV positive patients’experiences of their health-related quality of life (HRQL) and to describe the chosen article’s data collection. Method: The present study is a descriptive literature study based on 14 scientific article’s content, which have been reviewed and categorized based on common themes. Results: Patients with HIV experienced lower HRQL following the first year of treatment compared to before starting the treatment. The patient’s experiences more pain, worse physical activity, and more disability. Knowledge about HIV improved the physical aspect of HRQL, although many of the patients lacked this kind knowledge. Social support was positively associated with both physical and mental aspects of HRQL. Depression or depressive symptoms commonly occurred among patients with HIV and negatively affected HRQL. The data collection, in all articles, consisted of surveys. Conclusion: HIV affectsall aspects of HRQL among the effected patients.

Bakgrund: Schizofreni är en form av psykos som är en sällsynt men mycket allvarlig sjukdom och livstidsrisken för att insjukna är 0.8 % i Sverige. Personer med schizofreni upplever förändrad verklighetsuppfattning på grund av symtom som exempelvis rösthallucinationer och vanföreställningar. Många närstående till personer med schizofreni hävdar att det finns brist på kunskap som kan leda till snedvriden bild hos dem själva och omgivningen. Schizofreni är baserad på symtom vilket innebär att sjuksköterskans har en viktig roll som bör innefatta gott bemötandet, kommunikation och förståelse för patienters livskvalité.   Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livskvalitet samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod.   Metod: Den föreliggande studien har en deskriptiv design som innehåller totalt 12 artiklar med kvalitativ och kvantitativ insats. Majoriteten av artiklarna som har använts är med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts via PsycINFO.   Huvudresultat: Diagnosen schizofreni bidrog till förvirring och svårigheter att acceptera sin sjukdom. Symtom och biverkningar av läkemedel var de mest påtagliga faktorerna som resulterade i förlust. Upplevelser av stigmatisering och utstötning av omgivningen var även en bidragande faktor för sämre livskvalité. De 12 inkluderade artiklarna har främst använt intervjuer för att nå fram till personers subjektiva upplevelser av att leva med schizofreni.   Slutsats: Schizofreni påverkar personers dagliga liv samt relationer till andra personer negativt som ledde till lidande och sämre livskvalité. Kunskap om hur personer med schizofreni upplever sin livskvalité, är viktig information för sjuksköterskor som kan leda till ökad förståelse, bättre bemötande, vård och behandling. / Background: Schizophrenia is a form of psychosis, it is rare but a very serious disease and the lifetime risk of becoming sick is 0.8% in Sweden. People with schizophrenia experience altered perception of reality because of symptoms such as hallucinations and delusions. Many relatives of people with schizophrenia argue that there is a lack of knowledge that leads to distorted view of themselves and the environment. The diagnosis of schizophrenia is based on symptoms, which consequently means that nurses have an important role which should include plenty hospitality, communication and understanding of patients' quality of life.   Aim: The aim of this study is to describe how people with schizophrenia experience their quality of life and to describe the method of selection of the articles included.   Method: The present study has a descriptive design and contains a total of 12 articles with qualitative and quantitative effort. The majority of the articles that have been used has the qualitative approach. Data collection has been conducted via PsycINFO.   Main Results: The diagnosis of schizophrenia contributed to confusion and difficulties to accept their disease. Symptoms and side effects of the medicine were the most conspicuous factors that resulted in the loss. Experiences of stigmatization and rejection by the environment were also a contributing factor for a poorer quality of life. The 12 included articles have mainly used the interviews to reach people's subjective experiences of living with schizophrenia.   Conclusion: Schizophrenia affects people's daily lives and relationships with other people negatively which led to the suffering and poorer quality of life. Knowledge of how people with schizophrenia experience their quality of life is important information for nurses that can lead to greater understanding, better reception, care and treatment.