Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan växer på annan plats än endometriet och drabbar kvinnor över hela världen. Olika typer av smärta är det vanligaste symtomet tillsammans med psykiska symtom samt övriga andrahands symtom. Patienter med endometrios har många olika behandlingar att välja mellan. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa samt kvantitativa artiklar. Resultat: Ur analysen framkom två kategorier, begränsat dagligt liv och söker lindring med sex underkategorier. Slutsats: Endometrios är en så kallad osynlig sjukdom som drabbar kvinnor världen över både psykiskt och fysiskt.

Cancer och hjärtsjukdom är två vanliga sjukdomstillstånd som båda innebär förändring av livet. Det kan hända att patienter upplever minskad livskvalité vid dessa sjukdomar. För att mäta livskvalité finns olika skalor. En av dessa är Aaron Antonovsky’s frågeformulär, vilket är en skala som mäter känsla av sammanhang (KASAM). Då sjuksköterskan är medveten om hur patienten upplever sin livssituation samt hur denne skattar sin livskvalité, är det lättare för henne att ge patienten en god och individanpassad vård, samt att hjälpa patienten att uppnå välbefinnande trots sjukdom. Syftet är att kartlägga hur hjärtsjuka och cancerpatienter skattar sin KASAM, då ökad kunskap om detta ger möjlighet till en bättre vård. Metoden som användes var analys av kvantitativ forskning som sammanställdes i tabeller. Resultatet visar hur de olika patientgrupperna skattar sin KASAM och att det finns en skillnad mellan hur cancer- och hjärtpatienter skattar sin KASAM. Vidare har vi funnit att det finns en skillnad i KASAM-värde bland patienterna som beror på andra faktorer, som exempelvis kön och ålder. Signifikant lägre KASAM-värden angavs av kvinnor med cancer jämfört med både friska kvinnor och män med cancer. Signifikant högre KASAM-värde angavs av äldre cancerpatienter jämfört med yngre cancerpatienter. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Tidigare forskning visar att personer med stomi upplever många förändringari  sina  liv  efter  operationen.  Att  vårda personer  med  stomi ställer  därför  höga  krav  på sjuksköterskans kompetens i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med en permanent kolo-, ileo- eller urostomi och hur det negativt inverkar på deras livskvalitet. Metod:  En  litteraturstudie  med  kvalitativ  design  användes.  Totalt  analyserades  tio artiklar med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Stomins negativa påverkan kring relationen till sig själv, som innehöll sex underkategorier och Stomins negativa påverkan kring  sociala  förhållanden,  som  innehöll  tre  underkategorier.  Resultatet  visade  att personer med stomi upplever en förändrad kroppsbild. Det förekom också att personerna upplevde  bristande  information  från  sjukvården  angående  egenvård.  Resultatet  visade också  att  personer  med  stomi  upplevde  en  begränsning  i  vardagliga  aktiviteter  som motion och arbete. Slutsats: Sjuksköterskan behöver få en djupare förståelse kring hur personer med stomi upplever sin vardag och få en ökad kunskap och utbildning för att stärka en professionell vårdrelation.  Vidare  forskning  om  hur  sjukvårdspersonalen  ska  bemöta  personer  med stomi anses också behövas, för att utveckla vården och ge en mer personcentrerad vård åtvarje person med stomi.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sjukdom som ökar och varje år insjuknar 220-250 personer i Sverige. Sjukdomen orsakas av att nervceller dör vilket vanligtvis leder till försvagningar i flera kroppsfunktioner. Det finns idag inget botemedel mot ALS. Det är därför viktigt att fastställa diagnosen ALS i ett tidigt skede för att hinna bromsa sjukdomen som har en överlevnadsprognos på endast 3-5 år. Kunskapen om hur patienter upplever sin livskvalitet efter att ha fått sjukdomen är idag relativt begränsad och det är därmed betydande att belysa detta område. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos personer med sjukdomen ALS. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Datainsamlingen utgick från fem självbiografier som genomgått en kvalitetsgranskning. En manifest innehållsanalys genomfördes på insamlad data. Resultat: Upplevelsen av livskvalitet skiljde sig åt hos personer med ALS och både välbefinnande och lidande var känslor som uppmärksammades. För en del personer blev sjukdomen en väckarklocka där livet blev allt mer värdefullt, medan en del upplevde sjukdomen som ett olycksöde där livskvalitén försvann. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och de är: Välbefinnande trots sjukdom, faktorer som stärker livskvalitén och negativa aspekter av sjukdomen. Slutsats: Studien visar att upplevelsen av livskvalitet är komplex och att det hade en betydelse i hur personer med ALS lät sjukdomen styra deras liv. Studiens resultat kan bidra med kunskap till sjuksköterskor om hur livskvalitén hos personer med ALS kan stärkas samt att öppenhet och följsamhet är betydelsefulla egenskaper i omvårdnaden.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Varje år drabbas 10 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp. Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga plötsligt upphör. Att drabbas av ett hjärtstopp och även överlevt upplevas som traumatiskt. Det är viktigt som sjuksköterska att ha en förståelse och kunskap om patientens livsvärld för att kunna ge god omvårdnad.Syfte: Att få en förståelse för hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp.Metod: Metoden som har använts var en litteraturöversikt med kvantitativ och kvalitativ ansats. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Av de som överlever ett hjärtstopp kommer endast ett fåtal att leva en längre tid efteråt, eftersom överlevnadsprognosen är mycket låg. I resultaten av studierna framkommer det att majoriteten av alla som har drabbats av ett hjärtstopp och överlevt, upplever en god livskvalité efteråt. De har fått nya insikter och värderingar i livet och även prioriterat sitt familjeliv mer. Vanliga komplikationer är minnessvårigheter och trötthet, vilket har påverkat deras livskvalité.Slutsats: De som överlever ett hjärtstopp, känner en oerhörd glädje och tacksamhet över att ha överlevt och där med en god livskvalité. Trots denna glädje har många upplevt hela sin tillvaro som kaotisk och många nya tankar väcks. Faktorer som påverkar vår livskvalité är till exempel vår kognitiva och fysiska förmåga. Trots en begränsad kroppslig förmåga har många en möjlighet till att leva ett självständigt liv. Efter den traumatiska händelsen ser man livet ur ett annat perspektiv. Det är viktigt att följa upp och ge stöd åt de patienter som upplever ångest och sämre livskvalité.

Bakgrund: Antalet äldre i världen ökar. Med ålderdomen minskar ofta det sociala nätverket och många äldre känner sig ofta ensamma. Detta påverkar den hälsorelaterade livskvalitén negativt. För att kunna upprätthålla en balans mellan hälsa och ohälsa är känslan av sammanhang (KASAM) en viktig faktor enligt Antonovsky. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer i det sociala nätverket som påverkar upplevelser av hälsorelaterad livskvalité hos äldre. Metod: Metoden är systematisk litteraturstudie där artikelsökningen resulterade i tolv artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys där faktorer som påverkade det sociala nätverket hos äldre identifierades. Resultat: Ett flertal äldre ansåg att de viktigaste faktorerna för en god hälsorelaterad livskvalité var familj, vänner, aktivitet och miljö. Slutsats: De slutsatser som vi drar utifrån vårt resultat är att faktorerna familj, vänner, aktivitet och miljö påverkar de äldres sociala nätverk och därmed deras hälsorelaterade livskvalité. Genom att öka kunskapen hos vårdpersonal och andra som kommer i kontakt med äldre människor, om vad i det sociala nätverket som har betydelse för de äldres hälsorelaterade livskvalité, kan möjligheten att påverka de äldres sociala nätverk öka.

Cancer är den ledande orsaken till sjukdomsrelaterad död hos unga individer mellan 15-24 år. Detta är en tid som präglas av fysisk och psykisk utveckling, då unga söker efter identitet och självständighet.  Studier har visat att under pågående behandling upplever de unga patienterna ett sjukdomslidande och att de isoleras från sin normala omgivning. De unga påpekade vikten av att bli sedda och lyssnade på av vårdpersonalen, de beskriver även betydelsen av att vara delaktig i sin vård. Antalet unga canceröverlevande ökar och många av dem känner sig övergivna efter utskrivning, vilket späder på det lidande som de redan upplevde under behandlingen. Syftet med studien är att beskriva ungas, 15-25 år, upplevelser av att överleva en cancerdiagnos efter färdig behandling till friskförklaringen som är efter fem år. Metoden i studien är en litteraturstudie, enligt Friberg (2012, s. 133) och baseras på vetenskapliga artiklar från 2006 till nutid.  Analysarbetet är gjort enligt Friberg (2012, s. 35) och resultatet visade på problem som påverkar individen efter färdig behandling, vilket försvårar övergången från aktiv behandling till ett vardagligt liv, men även från ungdom till vuxen. De unga betonade betydelsen av stöd från omgivningen och att avsaknaden av detta ledde till oro, stress samt för vissa, självmordstankar. Studiens resultat betonar vikten av information och patientutbildning, för att kunna stödja patienten. I diskussionen diskuteras detta stöd, som bör hjälpa patienten att uppnå hälsa och välbefinnande.