Introduktion: Amyotrofisk lateralskleros är en neurodegenerativ sjukdom som bryter det motoriska nervsystemet. Personer som drabbas av ALS ställs inför flera valmöjligheter och tvingas ta beslut angående vård och behandling. Syfte: Beskriva de faktorer som påverkar ALS-patientens beslutsfattande i vården. Metod: Litteraturstudien grundades i Polit och Becks nio steg och artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Litteraturstudiens resultat baseras på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats enligt Polit och Becks (2016) granskningsmall för kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet delades in i fem teman: Rädsla, Sjukdomskunskap, Acceptans och anpassningsbehov, Relationers kvalitét samt Autonomigrad. Slutsats: ALS-patientens beslutsfattande var mångfasetterat. Det påverkades både positivt och negativt av deras acceptans, anpassningsbehov, sjukdomskunskap, relationers kvalitét samt autonomigrad.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som innebär nedsatt insulinsekretion och insulinkänslighet vilket kräver livsstilsförändringar. Den fysiska aktiviteten påverkar kroppens celler och är en viktig del i diabetasbehandlingen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa rådgivningens betydelse för motivation till fysisk aktivitet samt hur motion påverkar upplevelsen av livskvalité i samband med diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie gjordes och artiklarna som ingår i studien har publicerats mellan år 1993 och 2005 med sökorden counseling, diabetes mellitus non insulin, exercise,intervention, nurse´och quality of life. Av 20 granskade artikklar motsvarade 13 artiklar litteraturstudiens syfte. Resultat: Resultatet påvisade att rådgivning och stöd förbättrade patientens motivation till fysisk aktivitet och ökade känslan av välbefinnande. Slutsats: Kunskapen om rådgivningens betydelse leder till större motivation till fysisk aktivitet och ökad upplevelse av livskvalité. Dessa faktorer bör uppmärksammas i vården av personer med diabetes typ 2.

Bakgrund: Akut leukemi är en cancersjukdom som drabbar ungefär 500 personer i Sverige årligen. Det är en livshotande sjukdom som påverkar en persons livssituation både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har en viktig roll i vården av dessa patienter där informativt, känslomässigt och praktiskt stöd är de grundläggande komponenterna i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vuxnas upplevelser av att leva med akut leukemi. Metod: Fjorton artiklar användes till denna litteraturöversikt. Databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo användes vid litteratursökning. Kvalitetsgranskning och analys av artiklarna ligger till grund för litteraturöversikten. Resultat: Resultatet visade fem kategorier: livsglädje, rädsla och osäkerhet, behov av stöd och information samt upplevda symtom och en förändrad livskvalité. Diskussion: Information och stöd lyfts fram som en viktig komponent i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att hjälpa patienterna att få en känsla av sammanhang. Genom information och stöd ökar individens förmåga till begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vilket bidrar till en tro på framtiden trots svår sjukdom. Slutsats: Sjuksköterskans kompetens kan utvecklas genom utbildning om hur information, stöd och omvårdnad ges på bästa sätt till denna patientgrupp. / <p>Godkännande datum: 2017-03-21</p>

Bakgrund och problemformulering Den vanligaste orsaken i världen till en amputation är trauma. En traumatisk amputation medför en förändrad livssituation för individen. En bättre förståelse för traumatiskt amputerades upplevelser ger sjuksköterskan ökad förståelse för att erbjuda god vård och kunskap som kan minska patientens lidande, öka livskvalitén och välbefinnande. Syftet Att undersöka upplevelsen av en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation av en eller flera extremiteter. Metod En litteraturstudie med sammanlagt elva vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Databaserna som använts för artikelsökning var Cinahl, Pubmed, Psycinfo, Medline och andra artiklars referenslistor. Resultat I resultatet framkom det att en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation innebar en förändrad självbild, försämrat självförtroende, daglig smärtupplevelse och sämre livskvalité. Diskussion De traumatiskt amputerade upplevde en stor omställning och utmaning att anpassa sig till den nya kroppen. Amputationen medförde begränsad vardag, psykisk ohälsa och försämrad livskvalité. Stöd och hjälp kunde både främja och försämra deras välbefinnande. Sjuksköterska har en viktig roll med sin kompetens för att förebygga ohälsa och minska lidande för den traumatiskt amputerade.

Hjärt-kärlsjukdomar är de främsta dödsorsakerna i världen. Endast i Sverige drabbas varje år 28 000 människor av hjärtinfarkt. Både studier och behandling av hjärtinfarkt har traditionellt anpassats efter män, men även kvinnor drabbas av hjärtinfarkt. Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser av återhämtning efter hjärtinfarkt. En litteraturstudie användes som metod. I studien ingick tio artiklar hämtade ur databaserna Cinahl och Medline. Litteraturstudiens resultat presenterades i tre övergripande teman: Brist på information skapar ångest och osäkerhet, den förändrade livssituationen samt betydelsen av professionellt stöd och ett bra socialt nätverk. Brist på information och för lite kunskap om hjärtinfarkt har av kvinnorna lyfts fram som ett problem. Tydlig och bättre information från sjukvården var önskvärt. Att överleva en hjärtinfarkt medförde stora förändringar för de drabbade. Den nya livssituationen beskrevs i både positiva och negativa termer. Patienterna beskrev upplevelser av att hjärtinfarkten ledde till en vändpunkt i livet medan andra hade svårt för att komma till en acceptans rörande sjukdomen. En annan faktor som framkommer i studien var betydelsen av ett socialt nätverk. Stöd från närstående och sjukvården skulle kunna påskynda rehabiliteringen.

Epilepsi är en sjukdom som många personer runt om i världen är drabbade av. Att leva med en långvarig sjukdom är ofta något som begränsar vardagen för de flesta, därför var syftet med studien att sammanställa kunskap om faktorer som påverkar livskvalitén hos vuxna personer med epilepsi. Genom en integrerad kunskapsöversikt inkluderades 18 vetenskapliga studier. I resultatet framkom det tydligt att fysiska och psykiska faktorer är en stor bidragande faktor till den enskilde individens livskvalité. Dessa faktorer leder dock till att sociala tillställningar och fysiska aktiviteter i stor utsträckning undviks, någonting som i sin tur leder till en försämrad livskvalité generellt. Andra faktorer som visat sig påverka livskvalitén är diskriminering och upplevelsen av stigmatisering, någonting som påverkar deltagarna socialt och gör att de tar avstånd från relationer. På så vis känner de sig även exkluderade från samhället och upplever det som svårt att bland annat skaffa och bibehålla ett jobb, vilket ofta skapar ekonomiska problem och leder till att en del inte har råd att köpa sina läkemedel. För att sjuksköterskor ska kunna stödja personer med epilepsi krävs en kunskap kring de faktorer som påverkar deras livskvalité. Det är viktigt att personer med epilepsi ges en personcentrerad vård och ett tidigt stöd för att de ska få en uppfattning om de resurser som finns att tillgå och för att vi ska kunna förebygga och undvika att de drabbas av onödiga psykiska och fysiska problem. För att öka kunskapen krävs det mer kvalitativ forskning som fokuserar på personens upplevelse och hur epilepsin påverkar deras livskvalité.

Bakgrund: Ett hjärtstopp var en dramatisk händelse där reflektionen om existensen påbörjades. Det väcktes tankar och känslor som hade påverkan på livskvalitén och hälsan. Sjuksköterskans uppgift var att ge information och finnas där för patientens individuella behov. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter ett hjärtstopp. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom det att patienterna upplevde brist av information och att de ville bearbeta händelsen med andra. Efter hjärtstoppet fick patienterna ett nytt förhållningssätt till livet och vissa fysiska moment var svårare att utföra. Uppvaknandet efter hjärtstoppet var förvirrande och många känslor uppstod.  Konklusion: Resultatet visade att patienterna upplevde brist av information, kände önskan om att få bearbeta och dela erfarenheter med andra samt att stödet de fick uppskattades. Något som betraktades svårt var att leva en fungerande vardag och hitta den nya identiteten. Känslor såsom övergivenhet och osäkerhet uppkom men även tacksamhet och glädje att fått fortsätta livet. Om sjuksköterskan hade mer kunskap om patienters upplevelser, ökade chansen att vården efter händelsen blev mer patientcentrerad.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en neurologisk sjukdom som drabbar både män och kvinnor, vanligast i åldern 45–75 år. Musklerna förtvinar vilket leder till ett plågsamt sjukdomsförlopp. Sjukdomen har ingen kurativ behandling. Däremot finns åtgärder som minskar symtomen. ALS för med sig stort lidande där personens levda kropp, livsvärld och hälsa berörs.  Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem biografier skrivna av vuxna med ALS som granskades utifrån en manifest innehållsanalys med deduktiv ansats. Resultat: Personer med ALS upplevde psykiskt och fysiskt lidande i samband med sjukdomens förlopp. Detta ledde även till oro, nedstämdhet och en känsla av att inte bli sedd. De fysiska och psykiska förlusterna sjukdomen medförde lidande. Det framkom även att de kunde känna livskvalitet och hälsa trots svår sjukdom.  Slutsats: Trots en likvärdig diagnos upplevs den drabbade personens livsvärld individuellt vilket belyser även vikten allmänsjuksköterskans följsamhet i mötet med personer med ALS.

Bakgrund: Att drabbas av en stroke upplevs inte sällan som ett trauma. Det kan innefatta psykiska förändringar på grund av hjärnskador men dessa förändringar kan även uttryckas som en reaktion på det som hänt. Många patienter upplever förtvivlan, ångest och psykisk ohälsa som depression efter en stroke och är i stort behov av stöd och hjälp, då de har fullt upp med att hantera den nya livssituationen. Eftersom psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos strokepatienter är det angeläget att få mer kunskap om ämnet. Det kan bidra till en mer personcentrerad vård och en ökad förståelse för problemet. Den psykiska ohälsan hos dessa patienter kan därmed minska.  Syfte: Syftet med studien var att belysa psykisk ohälsa utifrån Katie Erikssons teori om de tre formerna av lidande hos personer som haft en stroke. Metod: En litteraturstudie där syftet besvarades med hjälp av litteratursökningar. Relevanta artiklar valdes ut med urvals- och kvalitetsgranskning. Elva artiklar inkluderades med hjälp av svensk MeSH och databasen Pubmed.  Resultat: Analysen visade på nio olika kategorier.  1) rädsla för återfall och döden, 2) kognitiv funktionsnedsättning, 3) fysisk funktionsnedsättning 4) trötthet och brist på energi 5) Bristande bemötande, information och självbestämmande i hälso-och sjukvården 6) Att vara beroende av andra 7) Identitetspåverkan 8) förlust av relationer, ensamhet och isolering 9) depression och ångest. Dessa kategorier placerades därefter ut efter relevans under temana; Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultatet visade att psykisk ohälsa förelåg hos stroke-överlevande och att detta kunde förstås utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori gällande de tre formerna av lidande. Slutsats: Den psykiska ohälsan yttrade sig i form av depression och ångest, vilket berodde bland annat på rädsla, funktionsnedsättningar, trötthet, beroende av sjukvård- och hjälp samt identitetskriser och sociala svårigheter. Dessa depressiva symtom och känslor kunde även relateras till varandra och utgjorde ett sjukdomslidande, vårdlidande och/eller livslidande utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Det behövs mer resurser för att uppmärksamma och upptäcka depressiva symtom hos stroke-överlevande samt att sjuksköterskan informerar på ett anpassat sätt utifrån patientens förutsättningar.

Bakgrund: hjärtsvikt är ett stort folkhälsoproblem som har ett progressivt tillstånd och hög mortalitet. För närvarande finns det inte något botemedel mot hjärtsvikt, och dålig prognos har förknippats med dålig hälsorelaterad livskvalitet hos hjärtsviktpatienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att systematiskt sammanställa befintlig kunskap om hälsofrämjande interventioner som ökar livskvaliteten för personer med kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien är en litteraturstudie, där systematisk sökning genomförts i databaser; PubMed, Cinahl, samt artikelsökning i Ltu:s databas. Sökord som användes var Chronic Heart Failure, Nurse Intervention, Nonpharmacological Intervention, Quality of Life och Health. Inklusionskriterierna var interventioner för patienter med Kronisk hjärtsvikt, artiklar från fem år tillbaka (2013–2018), ytterligare avgränsning som gjordes var peer reviewed artiklar som publicerats på engelska. Resultat: litteraturstudien grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser, med olika hälsofrämjande interventioner. Samtliga interventioner visade ha en god effekt, som lindrade symtom och därigenom ökade livskvalité. Slutsats: Många personer som lever med hjärtsvikt kan på grund av sina symtom inte utföra dagliga vårdaktiviteter vilket påverkar personens fysiska och känslomässiga funktion negativt och leder slutligen till signifikant försämring av individens livskvalité. Det är dock möjligt att leva ett tillfredställande liv med god livskvalité genom att ta till olika hälsofrämjande icke farmakologiska interventioner.