• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 263
  • 2
  • Tagged with
  • 265
  • 136
  • 129
  • 112
  • 112
  • 60
  • 46
  • 46
  • 38
  • 38
  • 37
  • 37
  • 33
  • 21
  • 21
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
161

" När kraften börjar att blekna" Sjuksköterskors och patienters perspektiv på autonomi inom palliativ vård : En litteraturöversikt / " When power begins to fade" Nurses´ and patients´ perspectives on autonomy in palliative care : A literature review

Rabi, Sara, Nassray, Sami January 2017 (has links)
Bakgrund: Den palliativa vården innebär i helhet att behandla patienten ur ett holistiskt perspektiv, där patientens olika värden respekteras och inkluderas. Enligt de allmänna lagar och förordningar om palliativ vård finns det övergripande mål för att minska patientens lidande och främja livskvaliteten. Genom att öka den palliativa vårdförståelsen för vårdpersonalen kan detta leda till att patienterna som befinner sig i livets slutskede upplever självständighet och främjad livskvaliteten vilket är en mycket viktig och effektiv aspekt för att uppnå en värdig död. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors och patienters perspektiv på autonomi inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg metod. Datasökning efter original artiklar gjordes i CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO. Elva studier; "Fyra kvantitativa och sju kvalitativa" undersöktes för att stödja resultaten av denna litteraturöversikt. Resultat: Författarna identifierade två huvudteman som var sjuksköterskans stödjande roll, och patientens upplevelse av autonomi. Teman indikerade att sjuksköterskornas förhållningssätt gentemot patienterna speglade patienternas upplevelse av autonomi i palliativ vård. Diskussion: Patienter upplevde en brist på kommunikation som hade avgörande konsekvenser för patientens upplevelse av autonomi och ökad livskvalitet. Enligt Katie Eriksson kan sjuksköterskan lindra patientens lidande genom att stödja patienterna i sin egen tro, konversation, uppmuntran, tröst, ärlig och uppfyller önskningarna. I motsats till hämmande åtgärder från vårdpersonal var det även främjande åtgärder som relaterade till den värdiga döden och god palliativ vård. / Background: The palliative care means in entireness to treat the patient from a holistic perspective where the different values of the patient are respected and included. According to the palliative care general laws and regulations there are overall intentions; reducing the patient suffering and promoting the quality of live. Raising the palliative care understanding for the healthcare professionals help to lead the patients in the final stage of life to experience the extraordinary degree of autonomy and promoting the quality of life which is a very important and effective aspect that achieve the worthy death. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses and patient’s perspectives of autonomy in palliative care. Method: A literature review according to Friberg method. Data search for original articles was made in CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO databases. Eleven studies; “four quantitative and seven qualitative” were investigated to support the outcomes of this literature review. Results: The selected studies were divided into two main themes, the nurse's supporting role and the patient's experience of autonomy. The whole studies finds of both themes indicate the nurses’ behaviours and roles to deal with the patients as the main features for promoting the patients autonomy in palliative cares. Discussion: Patients experienced a lack of communication that had decisive consequences for the patient's experience of autonomy and increased quality of life. According to Katie Eriksson, the nurse can relieve the patient's suffering by supporting the patients in their own faith, converse, encouragement, comfort, being honest and fulfilling the desires. In contrast to inhibitory measures from healthcare professionals, there were also promotional measures that’s related to the worthy death and good palliative care.
162

Att leva med hjärntrötthet, ett osynligt handikapp : En integrerad kunskapsöversikt

Boman, Chamilla, Ödman, Petra January 2018 (has links)
Hjärntrötthet är ett tillstånd som uppskattningsvis 200 000 personer i Sverige lider av. Hjärntrötthet kännetecknas av en extrem mental trötthet som innebär att personerna som lider av detta behöver mycket mer vila och längre återhämtning än friska individer. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om hjärntrötthet som uppkommer efter stroke eller traumatisk hjärnskada (TBI). Tre frågeställningar formulerades; Hur upplever personer som lever med hjärntrötthet att det vardagliga livet påverkas? Vilka strategier används för att hantera hjärntrötthet? Vilka omvårdnadsinterventioner finns? En litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet och frågeställningarna. Litteraturöversikten bestod av 14 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att hjärntrötthet är ett mångfasetterat fenomen som påverkar personernas liv i högsta grad. Intryck, förmågor och prestationer påverkas, liksom relationer och det vardagliga livet. En slutsats som drogs var att hjärntrötthet är ett osynligt handikapp som inte bara påverkar den som drabbas utan även personer i dennes omgivning. Därför bör sjuksköterskan vara tydlig och kunna informera om detta tämligen okända fenomen. Sjuksköterskan bör även ha kunskap om olika omvårdnadsinterventioner samt kunna vägleda personer som lider av hjärntrötthet att finna strategier för att hantera vardagen.
163

”Man får vara den man är och man behöver inte göra sig till” : En kvalitativ studie om teaterverksamhet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar

Kardin, Lina January 2018 (has links)
Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka och få bättre förståelse för om, och i så fall hur, aktivt deltagande i estetisk verksamhet kan påverka och förändra livskvalitén hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Materialet har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med skådespelare på en teaterverksamhet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Med hjälp av en innehållsanalys har intervjuerna analyserats och tolkats. Resultatet visar att deltagandet i teaterverksamheten har försett skådespelarna med personliga resurser som kan hjälpa dem att hantera sina egna livssituationer. Sett ur ett empowermentperspektiv och med social kognitiv teori som utgångspunkt dras slutsatsen att denna typ av teaterverksamhet kan bidra till en förbättrad upplevd livskvalitet hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. / <p>2018-01-19</p>
164

Omvårdnadsinterventioner för att främja hälsa hos personer som lever med hemodialysbehandling : En integrerad kunskapsöversikt

Sundbom, Ellen, Bunjaku, Mirela January 2018 (has links)
Hemodialys är en behandlingsmetod som kan behövas när njurarna inte fungerar som de ska och inte klarar av att rena blodet längre. Denna metod är mycket energikrävande för personen och man kan upplevas må sämre efter hemodialyssessionen än innan. Att leva med hemodialys är en livsstil som kräver anpassning, både mentalt och fysiskt. Sjukhusbesöken är ett måste och personens hälsa påverkas. Syftet med detta examensarbete var att sammanställa kunskap om omvårdnadsinterventioner för att främja hälsa hos personer som lever med hemodialysbehandling. Detta för att sjuksköterskor ska kunna ha omvårdnadsinterventioner att arbeta utefter för att främja hälsan hos personer som lever med hemodialys. Metoden som användes var en integrerad kunskapsöversikt, detta för att fånga upp så många interventioner som möjligt för personer med hemodialys, oavsett kvalitativa eller kvantitativa studier. Analysen resulterade i sex teman såsom: att ge kunskap, att ge stöd, att stimulera till fysisk aktivitet, att hjälpa till avslappning, att lindra symtom och att följa upp. Genom att använda dessa interventioner kan hälsan främjas hos personer som lever med hemodialys genom pedagogik, stödjande och lindrande åtgärder. Slutsatsen var att omvårdnadsinterventionerna som framkom i resultatet ledde till en främjad hälsa. Sjuksköterskans relation med patienten var betydelsefull och är grundläggande för att omvårdnadsinterventioner ska kunna utföras i samverkan med personen som lever med hemodialys. / Hemodialysis is a treatment that may be needed when the kidneys do not work properly and are unable to clean the blood adequately. This treatment takes a lot of energy from the person undergoing the procedure. Living with hemodialysis treatment is a lifestyle that requires adaptation, both mentally and physically. Hospital visits are a must and the health of the person is greatly affected. The purpose was to compile knowledge of nursing interventions to promote the health of people living with hemodialysis treatment. This will enable nurses to have nursing interventions to work on to promote the health of people living with hemodialysis. The method used was an integrated literature review to capture as many interventions as possible for people with hemodialysis, regardless of qualitative or quantitative studies. Analysis resulted in six themes such as: provide knowledge, to support, to stimulate physical activity, to promote relaxation, to relieve symptoms and to follow up. By using nursing interventions, the health of people living with hemodialysis treatment can be promoted through pedagogical, supportive and relieving actions. The conclusion was that nursing interventions that emerged in the result led to a promoted health. Nursing's relationship with the patient was important and is essential for nursing intervention to be carried out in collaboration with the person living with hemodialysis.
165

Obstruktiv sömnapné och livskvalité bland kvinnor och män : En deskripitiv enkätstudie

Svartson, John, Ringvall, Ronja January 2017 (has links)
Bakgrund: Obstruktiv sömnapné en är sjukdom som innebär att man under nattsömnen drabbas av perioder då andningen upphör helt. För den drabbade kan detta leda till konsekvenser för den somatiska hälsan såväl som den psykiska. Tidigare forskning har även kunnat påvisa påverkan på patienternas livskvalité. Syftet med den här studien var att undersöka vilken inverkan obstruktivt sömnapnésyndrom har på hälsorelaterad livskvalitémen också psykisk hälsa hos patienter i Sverige samt om det finns skillnader mellan olika undergrupper Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie men kvantitativ ansats. I studien deltog 19 patienter med obstruktiv sömnapné och data samlades in via en enkät där det förutom ålder, kön, längd, vikt och dagsömnighet (Epworth sleepiness scale; ESS) också samlades in data om hälsorelaterad livskvalité (SF-12) och psykisk hälsa (HADS). Inklusionskriterier var patienter med obehandlad sömnapné som kom till Sömn- och andningcentrum på Akademiska sjukhuset för att prova ut en CPAP. Materialet analyserades med deskriptiv statistik genom bearbetning i datorprogrammet SPSS och jämförelser mellan grupper gjordes med hjälp av Mann Whitney U-test. Huvudresultat: I resultatet framkom att majoriteten av deltagarna i studien hade en sämre fysisk och psykisk hälsorelaterad livskvalité och att majoriteten upplevde att de hade ångestsymtom. Kvinnor med obstruktiv sömnapné visade mer depression- och ångestsymtom och patienter med sömnapné med samtidig fetma hade sämre fysisk hälsorelaterad livskvalité. Slutsats: Obstruktiv sömnapné är kopplat till både sämre hälsorelaterade livskvalité och psykiska symtom. Vidare forskning och ytterligare arbete med patientgruppen krävs för att förbättra vården för patienter med obstruktiv sömnapné. / Introduction: Obstructive sleep apnea is an illness which means that during nighttime-sleep, the patient experiences episodes in which she cease to breath. To the affected this can result in implications for both the somatic and the mental health. Earlier research also points towards the patient’s quality of life. The aim of this study was to examine how obstructive sleep apnea affect quality of life among patients in Sweden and if these patients experience effect on their mental health and if it’s differences between subgroups. Method: A quantitative cross sectional study was made. 19 patients with obstructive sleep apnea was participating and data was collected via forms that, beside age, sex, height, weight and day-sleepiness (Epworth sleepiness scale; ESS), also was based on the health related quality of life (SF-12) and mental health (HADS). Inclusion criteria was patients with nontreated sleep apnea that attended The Center for Sleep and Breathing at Akademiska sjukhuset to try out a CPAP. Collected data was analyzed with descriptive statistics by processing it in the computer program SPSS and comparisons between groups was made with Mann Whitney U-tests. Result: In the result it became apparent that the majority of the participants of the study had an inferior physical and mental health related quality of life and that the majority experienced anxiety. Women with obstructive sleep apnea showed more depression- and anxiety symptoms and patients with obesity had an inferior physical health related quality of life. Conclusion: Obstructive sleep apnea is tied to both health related quality of life and mental health. Further research and additional work with this patient group is needed to enhance the care of patients with obstructive sleep apnea.Keywords: Obstructive sleep apnea, quality of life, mental hea
166

Att leva med svårläkta bensår : En litteraturöversikt / Living with chronic leg ulcer : A literature review

Krzyzowska, Joanna, Al- Hayali, Shahad January 2018 (has links)
Bakgrund: Ett svårläkt bensår är en hudskada som uppstår nedanför knät och inte läker under sex veckor. Sjuksköterskor saknar ofta kunskap angående svårläkta bensår. Sjuksköterskor bör uppmärksamma alla patientens behov för att kunna ge en optimal omvårdnad. Patienter med svårläkta bensår har rätt att vara delaktiga i vården vilket ger en känslan av säkerhet. Syfte:  Syftet var att utforska hur det är att leva med svårläkta bensår. Metod:  En litteraturöversikt har genomförts. Vid sökning av vetenskapliga artiklar används CHINAHL Complete, PubMed och Nursing and Allied Database. Litteraturöversikten grundades sig på elva vetenskapliga studier: tre kvantitativa, sju kvalitativa och en mixad metod. Resultat: Fyra huvudteman formulerades som delades i 11 underteman. Huvudtemana var relaterade till fysiska-, psykiska, sociala aspekter samt erfarenheter och önskemål av vården. Resultatet visade att patienterna hade problem med fysiska aktiviteter, smärta, sömn, arbete. Fysiska symtom påverkade patienternas psykiska aspekter. Sociala relationer påverkades av svårläkta bensårsymtom. Deltagarna hade både goda och dåliga erfarenheter av vården. Patienterna uttryckte att de ville bli delaktiga i vården. Diskussion: Resultatet diskuterades i relation till Hendersons teori, tidigare forskning och litteratur. Det visades att patienterna hade olika behov såsom god nutrition, behov av vila/sömn, att hålla sig ren, att skydda huden, att våga prata med andra och uttrycka sina känslor och önskemål, att utföra arbete och att lära sig mer om bensår. Sjuksköterskan bör vara medveten om dessa behov för att kunna tillfredsställa och ge en optimal omvårdnad.
167

Personers upplevelser av det dagliga livet efter amputation av nedre extremitet : En litteraturstudie / People´s experiences of daily life after lower limb amputation : A literature study

Rasmussen, Tatiana, Åberg, Lena January 2020 (has links)
Det utförs ca 2 250 amputationer i Sverige årligen, dock är ej amputation av tå eller genom foten inräknat i den siffran. Att genomgå en amputation medför en betydande funktionsnedsättning som inte bara påverkar rörelseförmågan och aktiviteter i det dagliga livet utan även den psykosociala anpassningen, kroppsuppfattning och sociala relationer. Att genomgå amputation är inte smärtfritt och kan komma med kvarvarande smärta i nedre extremiteterna. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av det dagliga livet efter att ha genomgått en amputation av nedre extremitet. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar analyserade utifrån en kvalitativ innehållsanalys med ett inifrån perspektiv och manifest ansats. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra slutkategorier; att ha svårt att acceptera att inte kunna leva som tidigare, att känna sig annorlunda och möta svårigheter i vardagen, att vilja vara oberoende men samtidigt vilja få stöd och att det går att leva ett bra liv trots amputation. Slutsats: Resultatet visar vikten av att som vårdpersonal arbeta personcentrerat och att inte glömma bort att stötta även emotionella behov. Den sexuella hälsan efter amputation upplevdes viktig att få prata om men vårdpersonal behöver bli bättre på att lyfta ämnet. Att få möta och prata med andra som också genomgått amputation av nedre extremitet väckte tankar om hinder samt möjligheter och detta upplevdes stöttande och uppmuntrande.
168

Är e-Hälsa vägen till en förbättrad egenvård hos patienter med hjärtsvikt? : En litteraturöversikt

Boije, Sandra, Frisk, Michaela January 2019 (has links)
Hjärtsvikt är en av Sveriges största folksjukdomar som orsakar stort lidande för patienter. En grundläggande del i behandlingen av hjärtsvikt är det arbete som patienten själv utför för att uppnå hälsa och välbefinnande vilket kallas egenvård. Bristande sjukdomsinsikt och otillräcklig följsamhet till egenvården leder ofta till att patienter blir försämrade och tvingas få inneliggande vård. E-Hälsa ses som en möjlig lösning för att effektivisera och underlätta egenvården. Digitalisering av vården kan dock påverka vårdrelationen och upplevas frustrerande av patienter. Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av e-Hälsa som stöd i egenvården av hjärtsvikt. Metoden som tillämpades är en litteraturöversikt enligt Friberg och baserades på fem kvantitativa studier, fyra kvalitativa studier samt fyra studier med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att patienter med hjärtsvikt upplevde e-Hälsa som ett stöd i egenvården med vissa reservationer. Patienterna såg både möjligheter och hinder med digitaliseringen vilket blev huvudteman i resultatet. Respektive huvudteman följdes av tillhörande subteman delaktighet i vården, stärkt självkänsla och ökad självständighet, ökad livskvalité och förbättrad egenvård samt personrelaterade faktorer och förutsättningar, skilda åsikter om ansvar, inställning till teknik och bristande teknik och ej anpassad utrustning. I diskussionen reflekteras det om patienternas skilda erfarenheter av e-Hälsa och hur utvecklingen av e-Hälsoverktyg bör fortsätta för att målen ska uppnås. Vidare diskuteras sjuksköterskans viktiga roll i arbetet kring implementering av e-Hälsa och att stor vikt bör läggas vid en en patientcentrerad jämlik vård.
169

Hur personer med hypotyreos upplever sin livskvalité

Öhman, Johanna, Jonsson, Isabelle January 2019 (has links)
Bakgrund: Hypotyreos är en av de vanligaste endokrina sjukdomarna. Varje år insjuknar människor i sjukdomen och vanligast är att kvinnor drabbas. Att drabbas av hypotyreos innebär att man har brist på tyreoideahormoner i sköldkörteln och att energiproduktionen går på sparläge. Kompetenskrav sätts på sjuksköterskan i vårdandeprocessen hos patienter med hypotyreos då konsekvenserna av sjukdomen kan förefalla diffusa och svåra att mäta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med hypotyreos upplever sin livskvalité.  Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats och delats upp i teman och subteman. Huvudresultat: Personer med hypotyreos upplevde varken en bättre livskvalitet eller förbättringar gällande sköldkörtelrelaterade symtom trots att de medicinerats. Känslan hos dessa personer var att de kände sig svaga, orkeslösa, dränerade på ork och att deras dagliga aktiviteter begränsades. En känsla av missförståelse upplevdes inom vården då läkarna fokuserade främst på personernas provresultat. Trots det att läkaren talade om att blodvärdena låg inom referens upplevde personerna med hypotyreos att flertalet symtom kvarstått. Slutsats: Personer med hypotyreos uttrycker missnöje över sin upplevelse av livskvalitet, sin medicinering och även vårdrelationen. Att leva med hypotyreos innebär att man kan ha kvarvarande symtom trots medicinering och livskvalitén för dessa personer påverkas negativt. Genom en ökad förståelse för denna komplexa sjukdom skulle sjuksköterskan kunna bidra med en större trygghet och hjälpa dessa personer genom att skapa en bättre vårdrelation. / Background: Hypothyroidism is one of the most common endocrine diseases. Every year, people get sick with the disease and most commonly, women are affected. Being affected by hypothyroidism means that there is a lack of thyroid hormones in the thyroid gland and makes the energy production goes to a low saver. Competence requirements are imposed on the nurse in the caring process of patients with hypothyroidism as the consequences of the disease may appear diffuse and difficult to measure. Purpose: The purpose of this study was to describe how people with hypothyroidism experience their quality of life. Method: This study is a descriptive literature study. Eleven articles with both qualitative and quantitative design have been analyzed and divided into themes and sub-themes. Main Results: People with hypothyroidism experienced neither a better quality of life nor improvements in thyroid-related symptoms despite being medicated. The feeling of these people was that they felt weak, powerless, drained of energy and that their daily activities were limited. A feeling of misunderstanding was experienced in health care when the doctors focused mainly on the person's test results. Although the doctor mentioned that the blood values were within reference, people with hypothyroidism felt that a number of symptoms remained. Conclusion: People with hypothyroidism express dissatisfaction with their experience of quality of life, their medication and even the care relationship. Living with hypothyroidism means that you may have remaining symptoms despite medication and the quality of life for these people is adversely affected. Through an increased understanding of this complex illness, the nurse could contribute with greater security and help these people by creating a better care relationship.
170

"En känsla av frihet för vissa"

Elfström, Stefan January 2019 (has links)
Syftet med studien var att ta reda på vad socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd tänkte sig att deras klienter påverkas av utformningen av nuvarande system samt hur de skulle påverkas om de var med i ett försök med basinkomst. Fem intervjuer genomfördes med socialsekreterare på ekonomiskt bistånd i Malmö. De aspekter som särskilt fokuserades var hur systemen påverkade eller skulle påverka klienternas upplevelse av rättigheter, empowerment, livskvalitet, deltagande i samhällslivet, samt upplevelse av stigma. Socialsekreterarna gjorde en åtskillnad mellan den grupp av klienter som skulle gynnas av basinkomst utifrån ovanstående fokusområden och de som inte skulle göra det. De som skulle gynnas var de som hade en drivkraft och var självgående, och vars handlingsfrihet begränsades av systemet. Den gruppen som skulle missgynnas var den som led av psykisk ohälsa eller redan var socialt isolerade, vilket ekonomiskt bistånd lyckades fånga upp inom nuvarande system på grund av den ekonomiska nödvändigheten. / The purpose of the study was to investigate how social workers working with financial aid in Malmö Sweden viewed how the system affected the clients and how basic income as an alternative system would influence them. Five social workers were interviewed with a specific interest in the following areas: Life quality, empowerment, the experience of rights and stigmatization and participation in society. The social workers made a clear division between the people who would benefit from a change of system logic and those who wouldn’t. The “group” that were self-propelled and had a driving force would experience a relief from the system and their life quality and experience of rights would increase, and they could participate in society in more inventive and creative ways. The other “group” needed more help and assistence because of psychological and social factors, and the social workers feared they would become more socially isolated and their specific problems would deepen if the economic necessity didn’t propel them to the authorities where they could establish a contact and get needed help.

Page generated in 0.0578 seconds