<p>Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt i den vuxenpedagogiska litteraturen undersöka vilken syn lärarna och de studerande på Komvux hade på användning av erfarenheter i undervisningen. 36 lärare och 58 studerande deltog i två separata enkätundersökningar som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Efterföljande semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lärare och fyra studerande. Resultatet visade, att majoriteten av de studerande ansåg att anvädning av erfarenheter i undervisningen positivt påverkade deras lärande och stärkte studiemotivation. Många var kritiska mot hur ofta erfarenheter användes och deras åsikt var att detta berodde på ämnets karaktär och lärarens personlighet. Lärarna hade en positiv syn på anvädning av erfarenheter och gav många exempel på sina strävanden att inkludera erfarenheter i undervisningen samt sina ambitioner att övervinna hinder i lärmiljön såsom tidsbrist, snäva kursplaner och stora klasser. Det nya som framkom i studien var gruppens betydelse för erfarenhetsutbyte, lärande, studiemotivation och personlig utveckling. Även erfarenheter som de studerande med en annan kulturell bakgrund hade med sig in i undervisningen ansågs vara en tillgång för lärande. Både de studerande och lärarna menade, att de lärde sig av varandras erfarenheter och utvecklade en bättre förståelse för omvärlden.</p>

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt i den vuxenpedagogiska litteraturen undersöka vilken syn lärarna och de studerande på Komvux hade på användning av erfarenheter i undervisningen. 36 lärare och 58 studerande deltog i två separata enkätundersökningar som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Efterföljande semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lärare och fyra studerande. Resultatet visade, att majoriteten av de studerande ansåg att anvädning av erfarenheter i undervisningen positivt påverkade deras lärande och stärkte studiemotivation. Många var kritiska mot hur ofta erfarenheter användes och deras åsikt var att detta berodde på ämnets karaktär och lärarens personlighet. Lärarna hade en positiv syn på anvädning av erfarenheter och gav många exempel på sina strävanden att inkludera erfarenheter i undervisningen samt sina ambitioner att övervinna hinder i lärmiljön såsom tidsbrist, snäva kursplaner och stora klasser. Det nya som framkom i studien var gruppens betydelse för erfarenhetsutbyte, lärande, studiemotivation och personlig utveckling. Även erfarenheter som de studerande med en annan kulturell bakgrund hade med sig in i undervisningen ansågs vara en tillgång för lärande. Både de studerande och lärarna menade, att de lärde sig av varandras erfarenheter och utvecklade en bättre förståelse för omvärlden.

Syftet med arbetet har varit att undersöka vad några förskolepedagoger har för syn på förskolan som en grund för livslångt lärande, samt hur det kommer till uttryck i den pedagogiska verksamheten. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer har använts för att få fram vilken syn som tio pedagoger har. Resultatet visar att de undersökta pedagogerna har en förhållandevis diffus uppfattning om det livslånga lärandet i stort, men att de har en god uppfattning om förskolans uppdrag och att barn måste bemötas med positivitet och engagemang från pedagogerna, för att barnens lust och nyfikenhet till lärande ska kunna realiseras. Här spelar även inomhus miljön en stor roll. Miljön kan bli den tredje pedagogen. Pedagogerna i våra intervjuer har också visat att det är den sociala kompetensen som betyder mycket, och att våga visa sina fel och brister är betydelsefullt för såväl barn som vuxna.

<h1>Syftet med arbetet har varit att undersöka vad några förskolepedagoger har för syn på förskolan som en grund för livslångt lärande, samt hur det kommer till uttryck i den pedagogiska verksamheten.</h1><h1>En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer har använts för att få fram vilken syn som tio pedagoger har. Resultatet visar att de undersökta pedagogerna har en förhållandevis diffus uppfattning om det livslånga lärandet i stort, men att de har en god uppfattning om förskolans uppdrag och att barn måste bemötas med positivitet och engagemang från pedagogerna, för att barnens lust och nyfikenhet till lärande ska kunna realiseras. Här spelar även inomhus miljön en stor roll. Miljön kan bli den tredje pedagogen. Pedagogerna i våra intervjuer har också visat att det är den sociala kompetensen som betyder mycket, och att våga visa sina fel och brister är betydelsefullt för såväl barn som vuxna.</h1>

Syftet med den här studien var att kartlägga och skapa en bild av hur studie- och yrkesvägledare upplever sina möjligheter till kompetenshöjande arbete genom yrkesrollen, nationella direktiv och organiserad fortbildning. Genom att analysera litteratur, modern forskning, allmänna råd och rapporter skapade vi en stabil grund för att ta studien vidare. För att undersöka detta område har vi genomfört 12 stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Därigenom insamlat värdefull information för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Det vi kunde utläsa var att det finns påtagliga brister i det kompetensutvecklingsarbete som idag bedrivs inom skolorna eftersom att det saknas relevant fortbildning inom områden som är vanligt förekommande inom studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter. Vi kunde även utläsa att det finns vanligt förekommande hinder för kompetensutvecklingen då både skolans ekonomi och studie- och yrkesvägledarens egna arbetsuppgifter förhindrar att avsätta tid och resurser till ex fortbildning. Att vara kompetent betyder att det stämmer mellan kontext och individens förmågor. Kompetens kan därmed ses som en slags överenstämmelse mellan ”individ och uppgift” Erfarenhet och krav ”Mellan handen och handsken” (Keen 2003).

I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer med några studerande vid högskola och kommunal vuxenutbildning undersökt deras upplevelser av att studera. Dagens ständigt föränderliga samhälle och arbetsmarknad ställer krav på livslångt lärande och utveckling hos individer. En del väljer själva att börja studera medan andra kan känna sig mer eller mindre tvingade för att få sysselsättning och kunna försörja sig. Den här studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats med avsikt att få förståelse för en grupp individers föreställningar om sina studier. Resultatet visar att personerna väljer att börja studera främst för att få ett fast arbete och en jämn ekonomi men även utifrån en önskan om att utvecklas och studera det som de är intresserade av. Det sociala umgänget och nya kunskaper upplevs som positiva erfarenheter av att studera. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Mot bakgrund av aktuell forskning som visar att svenska barn uppvisar sämre resultat i skolarbetet jämfört med barn från andra länder inom olika ämnen, som svenska och matematik, vill jag undersöka hur musik används i förskolan samt vilka egenskaper barn kan utveckla genom musik. Används musiken rätt kan det ge goda resultat inom andra ämnen. I detta examensarbete är syftet att undersöka hur musik används i några olika förskolor. Detta för att bruk av musik enligt min uppfattning är vanligt förekommande i de flesta förskolors verksamhet. Därför har jag valt att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt musik används till exempel i samlingar och i den fria leken.För att undersöka detta har jag använt mig av ett frågeformulär som pedagoger på olika förskolor har fått besvara. Jag har även genomfört intervjuer med pedagoger för att få svar på vilka egenskaper barn kan utveckla genom musik, samt hur pedagoger gör för att skapa goda förutsättningar för att bedriva musik i förskolan. Detta ger enligt min uppfattning en bra bild av hur musiken används i de förskolor jag har valt att undersöka samt vilka egenskaper barn kan utveckla genom musik. Svaren från frågeformuläret har jag sammanställt i diagram, som jag har kommenterat i relation till problempreciseringen och litteraturgenomgången. Svaren från intervjuerna har jag sammanställt varje fråga för sig i brödtexten med kommentarer och hänvisningar till forskning och frågeformuläret. Resultaten visar att det finns stora variationer i hur musik används mellan olika avdelningar och förskolor. Det visar också att synen på musik i förskolan varierar stort från avdelning till avdelning. Men det finns även likheter, samsyn och förståelse för att musiken ska utgå från barnens bästa. Med ökad kunskap om hur musik kan användas i förskolan, samt genom ökad förståelse om musikens nytta för andra ämnen, går det att med enkla metoder bedriva musikundervisning så att barn på ett stimulerande och lustfylld sätt kan utveckla sina kunskaper och färdigheter.

Denna studie undersöker hur klienter i ett omställningsprogram upplever en omställnings-process i samband med uppsägning på grund av arbetsbrist. Klienternas upplevelser har undersökts och analyserats utifrån Jarvis modell för lärande, Cullbergs faser i kris samt KASAM där lärandets olika företeelser samt emotioner ligger i fokus. Vi baserar vårt examensarbete på empiri bestående av sex kvalitativa intervjuer med klienter som är eller nyligen har varit i omställningsprogrammet samt en kvalitativ intervju med en rådgivare från samma omställningsprogram. Utifrån analys av den insamlade empirin har vi kunnat dra slutsatser om individers lärande och omställning. Resultatet visar hur en arbetssökande individs lärande sker på flera plan och hur involverat känslolivet är i lärandet i en omställningsprocess. Lärande sker i mycket av det människan gör, i små detaljer, i känslolivet och i ett större helhetsperspektiv. I diskussionen behandlas olika synsätt på hur Jarvis modell för lärande kan användas och hur känsloupplevelser i omställningsprocessen kan ses på olika sätt utifrån KASAM och Cullbergs faser i kris. Vi diskuterar även hur omställningsprogram blir en del av det individuella och samhälleliga livslånga lärandet. Avslutningsvis ges förslag till framtida forskning.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka lagerarbetares erfarenheter av hur arbetsdelningen påverkar möjligheten till lärande och utveckling på arbetsplatsen samt vad det är som får dem att stanna kvar i yrket. Studien baseras på den en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Resultatet av studien visar att deltagarna upplever att arbetsdelning och kompetensutveckling är relaterade till varandra. På grund av krav på arbetsprestation har de svårt att hinna med sina arbetsuppgifter, vilket gör det omöjligt för arbetstagarna att vara involverade i andra processer på arbetsplatsen. Samtidigt upplever arbetstagarna att de förändringsinriktade processerna på arbetsplatsen, som enligt arbetsgivaren skulle utveckla arbetstagarnas kompetens, aldrig blir det som lovats och processerna har dessutom inte någon relevans för arbetstagarnas individuella kompetens eller den organisatoriska utvecklingen. Den inlärda hjälplösheten vilken Ringsberg (2014) betonar som en oroväckande förmåga och som individer med begränsade färdigheter och utbildning utvecklar, sprids även genom lagerarbetarnas upplevelse om ekonomisk trygghet. Oförmågan som lagerarbetarna känner för nya utmaningar som till exempel en ny arbetsplats eller nya arbetsuppgifter är en produkt av den inlärda hjälplösheten vilket leder till inlåsning. Trots det kan den fortsatta forskningen fokusera på vilka interventionerna är gällande förändringsarbeten för arbetstagarnas engagemang och lärandet i lageryrket samt hur implementeringsprocessen av interventionen förverkligas. Medarbetarnas kunskaper kan användas för att fullfölja implementeringen av förändringsprocessen samt genom deltagande av nya processer vilket växlar mellan de färdigheter som arbetstagarna har, att ta till vara arbetskollegornas kunskaper och lära den andre nya strategier och arbetsuppgifter i relation till deras yrke.