I dagens ”kunskapssamhälle” är det viktigt att vara förändringsbenägen. Om företag vill följa med i den snabbt växande utvecklingen är det nödvändigt att de måste fungera som ”lärande organisationer” där anpassning, förändring och reflektion är dagliga inslag i arbetet. De måste se till att det livslånga lärandet blir verklighet och inte bara ett uttryck. Mitt syfte med denna undersökning var att undersöka om det finns förutsättningar för individuell kompetensutveckling och ett livslångt lärande i företag. Studien bygger på en kvalitativ metod. Jag har intervjuat tolv tjänstemän på två olika företag i Jönköpings län. Resultatet visar på att det finns goda möjligheter till kompetensutveckling i företagen. Sådana faktorer som att medarbetarna har stort handlingsutrymme, en bra inbördes kommunikation och samma värderingar som företagsledningen ger möjligheter till utveckling för individen. Andra faktorer som spelar in för medarbetarnas positiva utveckling är att de överlag känner sig nöjda med sina utvecklingssamtal, att få fatta egna beslut över sitt arbete och att de har tid att reflektera. De som har mest handlingsutrymme är de som befinner sig längst upp i företagshierarkin. Det som kan bromsa individens utveckling är att man i båda företagen saknar mål att arbeta efter, feedback och framför allt konstruktiv kritik. Cheferna på båda företagen saknar utbildning att hålla i utvecklingssamtalen. Man ser också att informationen inte är fullt tillräcklig till alla medarbetare. En del medarbetare saknar också högre krav och utmaningar som kan vara kompetensutvecklande. Resultatet visar också att kvinnorna inte har samma förutsättningar till kompetensutveckling som männen. De får inte formella eller informella utbildningar lika lätt som männen. Det är också dessa som har minst handlingsutrymme överlag i företagen, lite beroende på vad de arbetar med. Man kan även se att informationen som når kvinnorna är något mindre än vad männen får. Alla tjänstemännen som tillfrågats upplever att de får ett livslångt lärande i företagen.

Thor,Cecilia och Thor Kristina (2006) Lärares erfarenheter av validering på Komvux. ( Teatcher´s experience of assessment at Komvux). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare,som arbetar med validering inom omvårdnadsprogrammets flexibla vuxenutbildning,har för erfarenheter av dagens valideringsprocess på Komvux.Vi vill också ta reda på om de har några förslag på förändringar eller förbättringar gällande valideringsprocessen.Vi har intervjuat nio lärare som arbetar på tre olika Komvuxskolor.Resultatet visar att många lärare vill flytta valideringsprocessen från skolmiljön till den kliniska verksamheten.De anser också att själva bedömningen av en individs kunskaper bör ske individuellt men själva självskattningen kan göras i grupp.Vidare menar lärarna att svenska språket har stor betydelse i valideringssammanhang.Nationella riktlinjer och nationell valideringsutbildning är något som vissa lärare anser vara viktigt för att få en likvärdighet i valideringsprocessen.

Att studera på distans En kvalitativ studie om studenters perspektiv på distansstudier Syftet med denna studie är att undersöka studenters upplevelse av distansstudier. Syftet ska besvaras genom följande frågeställningar:   -          Vilka möjligheter upplever studerande att distansstudier medför? -          Vilka utmaningar upplever studerande att distansstudier medför?   I denna studie har en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Urvalet har gjorts efter ett bekvämlighetsurval. Tio individer som hade erfarenhet av distansstudier valdes ut att delta i studien.   Studiens resultat visar att de mest förekommande fördelar med att studera på distans är att ha möjlighet till ett livslångt lärande och flexibilitet i tid och rum samt att kunna kombinera studier med arbetet och familjeliv. Det framkommer också att faktorer som frånvaro av social interaktion, tekniska svårigheter och individrelaterade förutsättningar, såsom motivation och självreglerings förmåga, är bland de utmaningar som nämns mest.

Tidigare forskning visar att den fysiska inaktiviteten ökar hos barn och ungdomar. Detta kan medföra att det blir ännu viktigare att främja livslång fysisk aktivitet. Forskningen visar att det finns flertal faktorer som påverkar och avgör huruvida man väljer ett fysiskt aktivt liv eller inte. Skolan anses som den bästa möjligheten att kunna nå ut till alla, oavsett hur aktiv eller inaktiv du är, där idrottsämnet har en möjlighet att ge eleverna positiva upplevelser av att vara fysiskt aktiv. Studiens syfte är att undersöka hur idrottslärare arbetar i undervisningen för att väcka elevers intresse till fysisk aktivitet i åk 4-9. Studien är inriktad på en kvalitativ intervjustudie där sex stycken idrottslärare har intervjuats hur de arbetar i undervisningen på grundskolan. Resultatet visar att idrottslärarna roll som lärare har en stor påverkan hos eleverna att kunna främja deras intresse till fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa. Genom olika pedagogiska val och undervisningsstrategier så menar de intervjuade idrottslärarna att man kan väcka ett intresse att vara fysiskt aktiv där främsta lärandet är att eleverna ska fortsätta vara fysiskt aktiva i vuxen ålder. Det är viktigt att visa ämnets olika delar och möjligheter genom positiva upplevelser enligt idrottslärarna för att på sikt skapa ett livslång aktivt liv.

Bakgrund:Under de senaste åren har vi läst om hur trycket ökar för varje år på Sveriges högskolor och universitet. Vad är det som gör att en så stor andel individer söker sig till eftergymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergått till övertro eller är det en reaktion på dagens arbetsmarknad och ett försök för individen att hålla sig anställningsbar?Syfte:Studiens syfte är att belysa vilken inställning studenterna ger uttryck för när det gäller högre utbildning och livslångt lärande med fokus på anställningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har använt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna är studenter som läser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en inträdesbiljett på arbetsmarknaden. De beskriver en utbildningsnorm där livslångt lärande är en självklarhet och flera av respondenterna kan problematisera dess möjliga konsekvenser. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap/Sociologi</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Vår undersökning handlar om flexibiliteten bland studenter som arbetar extra viabemanningsföretag. Vi vill också se om studierna påverkas av att de arbetar samtidigt som de studerar. Bemanningsbranschen har vuxit kraftigt under 2000-talet och vi som forskar har själva arbetat samtidigt som vi har studerat. Vi valde att använda oss utav en kvalitativundersökning eftersom vi ville få fram en känsla hos studenterna vi ville undersöka och då är det kvalitativ undersökning som ska användas. Vi har gjort åtta stycken intervjuer eftersom det är det generellt vanligast när man använder dig av det kvalitativa arbetssättet.Vi använde oss av en öppen intervjuform fastmed frågor som stöd. Vi utformade ensemistrukturerad tematisk intervju där vi hade tre teman. De tre temana var kravet påflexibilitet, synen på sin egen flexibilitet och flexibilitetens påverkan. Alla respondenter vet vilka krav som ställs på dem av bemanningsföretagen men de förklarar samtidigt att de kan ha svårt att alltid kunna uppfylla kraven då de studerar och kan ha mycket i skolan under vissa perioder. Deras egen syn är att de ska kunna vara flexibel och kunna hjälpa till när detbehövs samtidigt som de måste hinna med skolan. Alla var eniga om att de hade satt arbetet före studierna någon gång. Var det inte så mycket i skolan var det lätt att prioritera arbetet för att sedan ta igen skolarbetet under annan tid. Samtidigt var de tydliga med att är det tentaperiod prioriterar de skolan före arbetet. Vissa låg efter i skolan men de flesta låg inte efter i sina studier. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

The aim of this bachelor thesis is to investigate how one independent senior high school without a school library regards the role of school libraries. (What is their view of information literacy? Do they manage to reach the goals of Lpf 94 and the goals of each school subject without a school library of their own?). We have chosen to interview the principal and two teachers. Our major findings are that the public library in our study has been given the role of a school library, a role we think it can not fulfil. The librarians guide pupils to the bookshelves instead of being collaborators in the learning process to create new knowledge. The principal and the teachers, in our study, do not believe in the pupils’ ability to develop better reading skills even if they have access to more books. Readers will stay readers, non – readers likewise. Earlier research contradicts this statement. The principal and the teachers find pupils information literate. We believe they are computer literate. Earlier research shows that teachers often think pupils are information literate. Although computers might be one of several information sources, they alone do not make students advanced users of information. The principal and the teachers mean to say that this school accomplishes its goals. We think they will have problems reaching their goals without the public library.

The aim of this Master’s thesis is to analyse how adult students in Swedish adult education seek information for school tasks. The focus is on how they use the public library and electronic information sources and their reflection on information and sources in this process. Also of interest in the study is the help they receive from staff in the public library and their teacher. Methods used in collecting and analysing data for this study were of qualitative nature. Four adult students were interviewed and observed when seeking information. Their teacher and the chief librarian at the public library were also interviewed. The main results of the study indicated that the adult students preferred to use the Internet because information was easily available. When using the public library they where pleased with the help from the staff, but often preferred to browse the shelves on their own. User education was restricted. It was mainly when contacting the reference service the students got the opportunity to learn information seeking from resources there. The librarians did not always have the time to help the students in the way they needed. Lack of information literacy was to a certain extent a barrier for three of the new students in using the library effectively on their own. Results also indicated that the teacher’s instructions were helpful in guiding the students in their task and their information seeking in suggesting information sources. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur erkänt duktiga lärare arbetar med kommunikation som en del av det pedagogiska handlandet, samt vilken syn de har på eleven både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett rent mänskligt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi valt att observera tre av de lärare som medverkade i Tv-dokumentären Klass 9A på Dvd. Innan vi gjorde vår observation skaffade vi oss en utökad förförståelse genom att ta del av vad både forskning och annan relevant litteratur tar upp inom området kommunikation, skolan som demokratisk arena samt lärarens yrkesroll.</p><p>Resultatet av vår studie visar att det finns några saker som är viktiga för att skolan ska bli en plats där elever känner trygghet och lust till lärande. Kommunikativ kompetens, ett genuint intresse för eleven och ett personligt engagemang bildar den helhet som enligt oss, behövs för att lärarna skulle kunna skapa goda relationer med eleverna. Dessa relationer anser vi vara mycket betydelsefulla för att elever ska utvecklas både kunskapsmässigt och på det personliga planet.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frågorna gällde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jämförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta ålderns och motivationens betydelse för studierna och om läraren kan påverka motivationen. Resultaten från studien visar att när vuxna återupptar studier efter ett avbrott bör läraren möta personen där han/hon är. Förkunskaper i ämnet, attityder och villkor för när deltagaren kan studera tar läraren reda på genom samtal eller diagnoser. Inledningsvis handlar vuxenundervisning om att stärka den lärandes självförtroende. Undervisning av barn/ungdomar kontra vuxna skiljer sig på så vis att yngre måste socialiseras, fostras medan vuxna behöver mer individanpassad undervisning där tidigare kunskaper är utgångspunkt. Motivationen att studera är högre hos vuxna som oftare, genom arbetslivserfarenheten, vet vilka kunskaper som saknas; de har mål för sina studier. Läraren kan påverka motivationen positivt genom att bedriva en stimulerande och uppmuntrande undervisning.</p>