Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som användes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i två huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar är associerat med föräldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohälsosamma matvanor. Ohälsosamma vanor kan göra att barn utvecklar övervikt senare i livet. Mamman ansvarar över tillgången av ohälsosam kost i hemmet och är den främsta förebilden kring matvanor. Sämre sovrutiner har en negativ inverkan på vikten hos barn. Inaktivitet och ett frekvent tv- och datoranvändande hos föräldrar är kopplat till barns övervikt. Barn som uppmuntras att äta en varierad kost har ett positivt samband med barnens aktivitetsnivå. Sker middagen framför tv:n fanns ett högt BMI-värde hos barnen. Den slutsats som framkom var att hur föräldrar lever, vad gäller mat och livsstilvanor, är starkt kopplat till barns beteende och uppfattning kring detta. Ohälsosamma vanor hos föräldrarna kan bidra till barns överviktutveckling. Hälso- och sjukvården behöver fånga upp problemet och ge stöd till föräldrar för att förebygga övervikt hos barn.

Denna studie utfördes med syftet att skapa en socialpsykologisk förståelse utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för hur ett konsumistiskt samhälle påverkar åtta unga vuxnas identitet. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund och vänder sig till läsare inom den symboliskt interaktionistiska diskursen. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Respondenterna var emellan 19 – 25 år. För att skapa förståelse i respondenternas utsagor användes främst George Herbert Meads (1976) symboliskt interaktionistiska teori om jaget och Zygmunt Baumans (2007) teorier om konsumtionssamhället. Respondenterna i studien upplever att konsumtionssamhället påverkar deras attityder, emotioner, livsstil och identitet. Studiens huvudsakliga slutsats är den att ett konsumistiskt samhälle utför en repressiv påverkan gentemot de unga vuxnas identitetsutveckling. De unga vuxna erbjuds att ge uttryck för sina jag i ett konsumistiskt samhälle som inte uppmuntrar dess medlemmar att reflektera över utförda konsumtionshandlingar.

Denna studie avser att belysa hur livsstil framställs i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå. Studiens syfte formuleras som hur framställs livsstil i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå och hur kan detta innehåll utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv förstås i relation till skolans övergripande mål som uttrycks i läroplanen Gy-11. Materialet som undersöks består av en nyproducerad lärobok där hela materialet ingår i  studien. I materialet ses livsstil som en avgörande faktor för god hälsa. Livsstil eller levnadsvanor listas i läroboken som motion, måltider, sömn, stress, umgänge, tobak, alkohol och droger. Till motion och måltider anknyts även kroppsideal. Som metod i denna studie har en strukturell textanalytisk metod valts för att bearbeta textens innehåll. Vad som i synnerhet har tagits fasta på är textens ideationella- och interpersonella struktur. Som teoretiska referensram har Stevens Lukes maktbegrepp och Bourdieus habitusbegrepp och densammes utbildningssociologiska teori använts. Dessa har ingått som en utgångspunkt för studien och används även för att diskutera studiens resultat. Resultaten i denna studie visar att den livsstil som framställs i det undersökta materialet kan beskrivas som individfokuserad och prestations- och resultatinriktad. En optimal nivå av prestation är det som framställs som eftersträvansvärt och uppnås genom att olika aspekter av hälsa beaktas och att skador och ohälsa undviks. Ansvaret att må bra läggs på individen.

Embrin, Liz & Hansen, Lina. (2010). Hur integrerar skolorna hälsa och livsstil i undervisningen? – En undersökning om integration av hälsa och livsstil i undervisningen för grundskolan. (How do schools integrate health and lifestyle in the education system? - A survey about the integration of health and lifestyle in the educational system in primary school). Religionsvetenskap och lärande, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vårt arbete är att undersöka hur två skolor i Skåne integrerar hälsa och livsstil i sin undervisning för elever i grundskolan samt på vilket sätt detta sker. Vi vill även undersöka skillnaden mellan de två skolorna eftersom skola 1 är profilerad hälsoskola och skola 2 är en ”vanlig” skola. Genom att intervjua två pedagoger (en från vardera skola) ville vi ta reda på hur pedagogerna på skola 1 och 2 arbetar i klassrummet för att integrera hälsa och livsstil i undervisningen. För att ta reda på elevernas perspektiv genomförde vi enkätundersökningar med eleverna från de två olika skolorna. Resultatet vår undersökning gav pekar på att det finns skillnader i arbetet kring hälsa och livsstil på de två skolorna. Skola 1 arbete visade inte en tydlig integration av hälsa och livsstil i de andra skolämnena utan hade fokus på idrottslektionerna. Vi kan konstatera att eleverna på de båda skolorna har ett likartat tänk kring vad hälsa och livsstil är och i vilka ämnen de anser hälsa och livsstil kan kopplas samman med.Nyckelord: Hälsa och livsstil, integrering, hälsofrämjande arbete, hälsoprofilerad skola kontra skola.

Vad som motiverar ungdomar till fysisk aktivitet i skolan kan variera på grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehållet, läraren, föräldrarna, betygen eller kompisarna som bestämmer om eleverna är fysiskt aktiva eller inte? Den här studien undersöker vad som motiverar både de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk aktivitet i skolan samt hur lärare arbetar för att motivera sina elever.   Undersökningsmetoderna i studien har varit både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig på 49 ifyllda enkäter av både killar och tjejer från grundskolans senare år samt tre intervjuer med behöriga lärare inom ämnet Idrott och hälsa.   Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk aktivitet i skolan mest för att det är roligt, de mår bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk aktivitet i skolan om de får mer möjlighet att påverka lektionsinnehållet och ett varierat utbud av aktiviteter. Lärarna belyser att deras arbeta är viktigt för att motivera sina elever och nämner bland annat social kompetens, respekt, förtroende, förståelse och kunskap som några kvalitéer som hjälper dem i deras arbete att motivera.

Uppsatsens syfte är dels att beskriva och analysera hur individers intresse för specialkaffe kan ses som en del i ett reflexivt skapande av livsstil och självidentitet, dels att förstå hur denna meningsskapande process relaterar till den mening specialkaffet ges av dess producenter. Med utgångspunkt i muntliga och skriftliga skildringar av erfarenheter, tankar och värderingar kring specialkaffe, som sammanlagt nio informanter delat med sig av i intervjuer, beskrivs hur kaffeproducenterna inverkar på individens liv socialt och materiellt. Kaffets produktion samt bryggmetoder framstår nästan som vetenskapligt förankrade, vilket lyfts som en orsak till varför individer känner en tillit till dem och anammar deras metoder. Samtidigt visar undersökningen att kunskapen accepteras av individen av pragmatiska skäl. Specialkaffet passar in i individens livsstil och den självbiografiska berättelse de vill berätta om sig själva som moderna människor med förfinad smak, och som socialpolitiskt intresserade och miljömedvetna människor, i ett modernt och globalt samhälle.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vad elever på högstadiet har för uppfattningar om hälsoarbetet i ämnet Idrott och Hälsa. Syftet med arbetet har tillkommit utifrån personliga preferenser där vi anser att det kan finnas en viss relevans kopplat till vår framtida profession. Examensarbetet kommer även undersöka hur eleverna upplever sitt och idrottslärarens arbete med hälsa inom ämnet Idrott och Hälsa främst utifrån elevernas perspektiv. Enligt den tidigare forskningen inom området anses begreppet hälsa vara ett väldigt diffust och komplext begrepp då det tolkas olika av olika individer, därför undersöks elevernas egna tankar kring begreppet hälsa. Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ intervjumetod på en grupp högstadieelever i en mellanstor stad i mellersta Sverige. Resultatet relateras till tidigare forskning och föreslår hur det fortsatta forskningsarbetet kan drivas inom området då vi genom detta arbete erhållit viktig information kring hälsoarbetet i Idrott och Hälsa.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om den ”Moderna livsstilen” avspeglar sig på barnen och deras välbefinnande. Likaså har det undersökts om hur pedagogerna på förskolorna bemöter dagens barn och hur de arbetar för barnens välbefinnande. Undersökningen genomfördes med kvalitativa enkätintervjuer med nio verksamma pedagoger som alla har många års yrkeserfarenhet i pedagogisk verksamhet. Resultatet av pedagogernas svar visade att familjebilden har ändrats under de senaste 10-15 åren och familjerna idag är mer stressade. En möjlig orsak till detta är föräldrarnas känsla av tidsbrist och krav att leva upp till alla förväntningar som ställs i den ”Moderna livsstilen”. Barnen vistas till stor del av sin vakna tid på förskolan i stora barngrupper som innebär många olika kontakter för barnen. Barns välbefinnande kan påverkas av relationen till sina föräldrar, men även av relationen till pedagogerna på förskolan. Barnens hemmiljö och förskolemiljö är också av betydelse. En ogynnsam relation kan äventyra barnens välbefinnande på många sätt.

Introduktion: Ischemisk hjärtsjukdom är idag världens vanligaste dödsorsak vilket är en följd av olika metabola rubbningar inom metabolt syndrom. Samhällets utveckling har resulterat i minskad fysisk aktivitet, ökad stress och mindre hälsosam livsstil. I och med det har också risken ökat för utveckling av flera metabola rubbningar som exempelvis diabetes typ II, högt blodtryck och övervikt med metabolt syndrom som följd. En del av sjuksköterskans roll innebär att arbeta med identifiering och förebyggande av ohälsa, hälsofrämjande åtgärder, lindring av lidande och återställande av hälsa. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan kan använda olika omvårdnadsåtgärder vid förebyggande av metabolt syndrom. Litteraturstudiens metod var utformad utefter Polit och Beck’s (2017) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes som underlag där 14 kvantitativa artiklar valdes ut med efter induktivt förhållningssätt och med kvalitétsgranskning kopplade till litteraturstudiens syfte. Resultatet efter databearbetning och induktivt förhållningssätt bildade två huvudteman, utbildning och kontinuitet. Båda temana är aktuella och har betydelse för sjuksköterskan i det förebyggande arbetet av metabolt syndrom. Slutsatsen av utförd litteraturstudie var att sjuksköterskan kan bidra i det förebyggande arbetet hos individer som är drabbade av metabolt syndrom eller dess enskilda rubbingar. Sjuksköterskan kan stötta och vägleda mot en livsstilsförändring med hjälp av utbildning och återkommande kontakt med individen.

Bakgrund: Sekundärprevention efter en hjärtinfarkt har som syfte att förebygga att en andra infarkt inträffar, men det har visat sig finnas brister inom programmen som påverkar deltagandet hos patienterna.Syfte: Undersöka hur sekundärpreventionen fungerat för patienterna gällande livsstilsförändringar, information och förnekelse, men även om andra faktorer kan ha påverkat. Samt hur faktorerna påverkat beslutet att delta respektive att inte delta i de olika programmen.Metod: Litteraturöversikt där totalt 11 artiklar valts ut som ansågs svara på frågeställningarna. De kvalitetsgranskades för att försäkra att de höll hög kvalitet och kunde ge ett trovärdigt resultat.Resultat: Studien visade att cirka hälften av alla patienter deltog i sekundärpreventionsprogrammen. Många patienter upplevde att de inte fått information om sin sjukdom, riskfaktorer eller sekundärprevention och bland de som fått information visade det sig att många missuppfattat informationen. Det visade sig att många tillfrågade patienter inte kunde återge sina riskfaktorer eller annan information om hjärtinfarkten. Brist på information eller missuppfattningar ledde till att patienterna visade på bristande motivation till livsstilsförändringar och deltagande i sekundärpreventionen. En anledning till att informationen inte togs upp av patienterna visade sig bero på förnekelse kring sjukdomen.Slutsats: Informationsbrist var grunden till att sekundärpreventionen inte haft avsedd effekt. Ytterligare forskning krävs inom området då sekundärpreventionen innefattar många aspekter som behövs granskas noggrannare.