No description available.

E-hälsa är på uppgång i Sverige och det är också mHealth, dagligen stöter människor på dessa digitaliseringstransformationer. Applikationer i mobiltelefonen som tillhandahåller läkare och sjukvårdspersonal för att patienter skall få en så lätt åtkomst till vård som möjligt. Syftet med studien var att kartlägga vilken typ av funktioner och innehåll en patient med högt blodtryck vill ha i en applikation för blodtrycksmätning i hemmiljö samt att undersöka vad som skulle motivera en patient att använda en sådan applikation. Det utfördes semi-strukturerade intervjuer samt användningstest på framtagen mockup, detta visade på att patienter med högt blodtryck vill utnyttja en sådan applikation om det finns tillräckligt med bakomliggande stöd. Att få stöd gällande träning, kost och utbildning samt coachning av läkare var de faktorer som skulle påverka om en patient ville använda en applikation för blodtrycksmätning i hemmiljö. / E-health is on the rise in Sweden and this also mHealth, daily people encounter these transformations of digitization. Applications in the mobile phone that provide doctors and healthcare professionals for patients to have as easy access as possible. The purpose of the study was to map what type of functions and content a patient with high blood pressure wants in an application for blood pressure measurement in the home environment and to investigate what would motivate a patient to use such an application. There were semi-structured interviews and usability testing on the mockup that was developed, which showed that patients with high blood pressure want to use such an application if there is enough underlying help. Getting support regarding training, diet, education and coaching from doctors were the factors that would affect if a patient wanted to use an application for blood pressure measurement in the home environment.

Bakgrund – Typ 2 diabetes mellitus är en av Värdens folksjukdomar som kraftigt ökar nedåt i åldrarna, med förändring i näringsvanor och stillasittande livsstil. Människor med typ 2 diabetes har stora risker att utveckla mikro- och makrovaskulära komplikationer och detta ökar behandlingskostnader och förkortar personens livslängd. Behandlingen för sjukdomen kräver att personen gör ett antal livsstilsförändringar i bland annat kost och motion. Syfte - syfte av denna studie är att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid typ-2 diabetes. Metod - Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultat - analysen resulterade i olika upplevelser av egenvård och dessa har kategoriserats i huvudkategorier med underkategorier: 1) Att anpassa sig till de nya levnadsvanorna: Ny kosthållning och Nya motionsvanor, 2) Behöv av stöd; Stöd från närstående och Stöd från sjuksköterska, 3) Att lära sig nya levnadsvanor. Patienterna upplevde en förändrad livsstil på grund av de omständigheter diabetes gav. Information, motivation och färdigheter var tre viktiga faktorer för att patienterna skulle göra livstilförändring för att egenvård ska lyckas. Diskussion - Patienten själv och relationen till sjuksköterskan är huvudpunkter som påverkar patientens livstilförändringsprocessen för att egenvården ska lyckas. Sjuksköterskan gör allt för att uppnå maximalt stöd för patienten.

Bakgrund: Prevalensen av fetma och övervikt ökar i hela världen och i Sverige lider ca 47 % av männen och 35 % av kvinnorna av övervikt eller fetma. Risken att dö i förtid är stor och följdsjukdomarna till övervikt och fetma är många, bland annat en markant ökad risk för insulinresistens, diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar eller stroke. Syfte: Att få ökad kunskap om vad som verkar för respektive emot en livsstilsförändring hos överviktiga. Metod: Fem semistrukturerade djupintervjuer som analyserades och kategoriserades med innehållsanalys. Resultat: Informanterna berättade att deras främsta drivkraft var hälsan och ett längre liv. De som lyckats gå ner i vikt menade att en kontinuerlig och engagerad vårdkontakt varit deras främsta stöd. Tröstätning och ett passivt sätt att hantera problem samt avsaknad av stöd från familj och vård var det största hindret för en viktnedgång. Fysiologiska faktorer, som t ex metaboliska förändringar och smärta nämndes även. Slutsats: Övervikt är ett komplext område som ofta har en psykologisk grund. Informanterna i denna studie behövde främst hjälp att öka sin förmåga till empowerment och coping, någonting som vården bör erbjuda. / Overweight is today a constantly increasing problem in societies over the world. In Sweden, men are suffering of overweight with a percentage at 47 percent of the population. Among women 35 percent are overweight and these groups together are more likely to die at a younger age. Persons who are overweight also own a greater risk to get ill and these illnesses are linked to overweight. Such illness can be: diabetes, heart disease or stroke. The aim of this study is to get a greater knowledge about the difficulties around making a change of lifestyle being overweight. What are the factors standing in the way for a change in lifestyle? What is functioning as motivation? Five interviews took place and the material was analysed with content analysis. The result of the analysed interviews led to six categories: knowledge, society, medical factors, empowerment, coping and health care. The major obstacle for being successful with a change in lifestyle was low coping abilities and lack of empowerment. Lack of social support was also a factor that worked against weight loss as well as medical factors. The fact that motivated respondents the most, was to stay healthy in the future and to be able to live longer. The conclusion of this study is that being overweight is linked to the lack of empowerment and low coping abilities. Therefore people being overweight need support from the health care system in order to be able to handle a weight loss.

Primärvården har i uppdrag att arbeta hälsofrämjande, samordna instanser och vara en lättillgänglig vårdinstans. Distriktssköterskan i primärvården skall bland annat arbeta med livsstilsförändringar genom att främja förändringar i människors beteende och vanor för bättre hälsa, välbefinnande, god livskvalitet och hållbar utveckling. Att använda digitala verktyg inom e-Hälsa och välfärdsteknik som gynnar patientens upplevelse av bibehållen eller ökad hälsa och välbefinnande åligger också distriktssköterskan. Vårdrelationen, det vårdande och lärande samtalet mellan distriktssköterska och patient kan genom att använda digitala verktyg förbättra patientens upplevelse av hälsa samt skapa en känsla av ökad delaktighet i det vårdande mötet. Det skapar goda förutsättningar till att stärka patientens egna hälsoresurser och motivation till att arbeta med nödvändiga livsstilsförändringar för att förebygga och behandla sjukdom. Syftet medexamensarbetet är att undersöka distriktssköterskors upplevelse av att arbeta med digitala verktyg i primärvården för hälsofrämjande livsstilsförändringar hos vuxna och äldre. Data insamlades genom intervjuer med åtta informanter med bakgrund som distriktssköterska. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och fyra kategorier kunde urskiljas: Hantera och förstå e-hälsa och sjukvårdsteknik, e-Hälsa-och välfärdsteknikens påverkan på den personcentrerade vården, e-Hälsa-och välfärdsteknik kräver ledning, styrning och organisering samt e-Hälsa- och välfärdsteknik och patientsäkerhet. I resultatet framkom att även om distriktssköterskorna upplevde sig väl förtrogna med att arbeta mot ökad hälsa och lindra lidande så saknas tydliga mål och strategier gällande implementering av digitala verktyg i arbetet. Det kräver kunskap och kompetens men tid för detta saknades liksom tydliga riktlinjer. De flesta upplevde att digitaliseringen leder till ökad tillgänglighet som förenklar och sparat tid samt resurser på sikt. Det finns en viss oro att vissa patientgrupper hamnar utanför samt att patientsäkerheten skall äventyras. Diskussion fördes kring distriktssköterskornas upplevelse av att digitaliseringen kräver inte bara klinisk kunskap utan även tekniskt kunnande och att för att komma vidare krävs ett egenintresse och egenansvar.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en utbredd sjukdom och sjuksköterskan spelar en betydande roll i att förhindra sjukdomens förlopp. Motiverande samtal (MI) är en dokumenterad och effektiv metod som syftar till att skapa en process för förändring genom att främja beteendeförändring och inre motivation hos patienten. Genom en hälsosam livsstil kan sjukdomens framsteg hämmas och komplikationer undvikas. Patienternas egen förmåga till egenvård är en central del av sjukdomshantering. Trots omfattande förebyggande åtgärder sker ingen väsentlig förbättring av patienternas hälsotillstånd. Många påverkas negativt och sjukdomen kan leda till förtidig död.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar.Metod: Litteraturstudien fokuserar på kvalitativa studier inom ämnesområdet. Tio artiklar identifierades genom sökningar i databasen Pubmed genom högskolan i Gävles bibliotek. Induktiva metoder användes för att formulera kategorier baserade på de inkluderade tio vetenskapliga artiklar.Huvudresultat: Sjuksköterskors rådgivning står inför utmaningar som bristande struktur, tidsbegränsningar och bristande motivation. Organisatoriska hinder, exempelvis resursbrist, komplicerar processen ytterligare. Starka relationer och ett personcentrerat tillvägagångssätt är nyckeln för att underlätta positiva beteendeförändringar hos patienterna. Sjuksköterskor insåg vikten av att utveckla metoder för motiverande samtal med diabetespatienter. Genom ökad erfarenhet och kompetens förbättrades samtalen, vilket ledde till positiva upplevelser för både sjuksköterskan och patienterna.Slutsats: Studien sammanfattar sjuksköterskors upplevelser av att motivera personer med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar från tidigare studier. Resultaten ökar förståelsen för deras arbete, stödjer befintlig forskning och ger ny insikt om vägledning i dessa samtal. Trots att hinder och brister identifieras, samt betydelsen av använda metoder, pekar studien på behovet av djupare forskning inom området.

Bakgrund: Antalet personer med diabetes i världen ökar. Det har blivit en global epidemi. Risken för dödsfall bland människor med diabetes, är ungefär dubbelt så stor, som för människor i samma ålder utan diabetes. Diabetes typ 2 (DT2) är den vanligaste typen av diabetes. Inom hälso- och sjukvården används alltmer motiverande samtal (MI) som behandlingsmetod för livsstilsrelaterade problem som till exempel: kost, motion alkohol och tobak. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskans användning av MI påverkar livsstilsförändringar hos personer med DT2 och deras upplevelse av behandlingen. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: MI som behandlingsmetod gav flera positiva hälsoeffekter. Det framgick bland annat genom en sänkning av HbA1c. Även kunskapsnivån gällande livsstilsförändringar ökade efter MI-behandling. Vid användning av MI stärktes personens inneboende motivation till förändring. Slutsats: MI är en relativt ny metod som ännu inte fått stor genomslag inom diabetesvården. MI ger positiva hälsoeffekter som till exempel sänkt HbA1c. Deltagarna blev mer motiverade och medvetna om sitt eget ansvar för att göra livsstilsförändringar. Mer forskning om MI för personer med DT2 behövs. / Background: The number of people in the world with diabetes is on the rise. It has become a global epidemic. The mortality risk among people suffering from diabetes is about twice as large, then for people in the same age without diabetes. Diabetes type 2 (DT2) is the most common form of diabetes. Motivational interviewing (MI) as a method of treatment, has a growing use within the health care sector and is applied to lifestyle related issues such as alcohol, tobacco, diet and exercise. Aim: The aim of the study was to describe how the nurse’s use of MI affect life-style changes in people with DT2 and their experience of the treatment. Method: A literature review. Result: MI, used as a treatment gave several positive health benefits. It showed among other things that HbA1c was lowered. Also the level of knowledge regarding lifestyle changes increased after MI treatment. The use of MI strengthened the person’s intrinsic motivation of change. Conclusion: MI is a relatively new treatment method that still hasn’t received a greater impact within the diabetic health care. MI shows positive health benefits such as a lowered HbA1c. The participants became more motivated and aware of their own responsibility to make life-style changes. More research is needed concerning MI for people with DT2.

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en kronisk sjukdom som drabbar mer än 250 miljoner människori världen. Sjukdomen ställer mycket höga krav på egenvård och livsstilförändringar hos deindivider som drabbas. Patienter behöver skaffa nya copingstrategier för att kunna hanteraförändrade livsvillkor och för att kunna leva ett så normalt liv så möjligt trots en kronisksjukdom. Syfte: att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av femton vetenskapliga artiklar som varfokuserade på patienters upplevelser. Resultat: Formulerades i fyra huvudkategorier: Accepteraoch förstå sjukdomen, Psykologisk påverkan, Ett nytt vardagsliv och Stöd. Resultatet visade påvikten av acceptans av sjukdomen. Många patienter upplevde negativa känslor relaterade tillsjukdomen som påverkade deras vardagsliv och genomföring av behandlingen. Sjukdomenmedförde livsstilsförändringar angående kost och fysisk aktivitet och sågs både som enutmaning och en chans till förbättrad hälsa. Detta innebar att patienten måste anpassa sig till dennya situationen och hantera vardagslivet på ett nytt sätt. Det framkom också att stöd frånsjukvården, familj, vänner och andra medpatienter upplevdes ha stor betydelse. Slutsats:Patienter har olika upplevelser av att leva med diabetes typ-2 och det behövs en merindividanpassad diabetesvård. Stödet patienten får från sjukvården har stor betydelse vidhantering av sjukdomen och patienten behöver skapa nya copingstrategier för att kunna hanterasjukdomen och de förändrade livsvillkoren. Klinisk betydelse: Resultatet kan bidra till att ökaförståelsen för patientens upplevelse av att leva med diabetes typ-2 och därmed bidra till attförbättra sjukdvårdpersonalens bemötande av patienten och ge mer individanpassaddiabetesvård. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that affects more than 250 million peopleworldwide. The disease imposes a high degree of demand on self-management and lifestylechange for those individuals who are affected by it. Patients need to employ new copingstrategies to manage the change in living conditions and to live a life as normal as possible, inspite of having a chronic disease. Aim: To describe patients' experiences of living with diabetestype 2. Method: A literature study with qualitative content analysis of fifteen scientific articlesthat focused on the patients' experiences. Result: Formulated into four main categories: Acceptand understand the disease, psychological impact, a new daily life and support. The result ofthe study revealed the importance of accepting the disease. Many patients experienced negativepsychological emotions associated with the disease, which affect their daily lives andimplementation of the treatment. The disease caused lifestyle changes in relation to diet andphysical activity, and these changes were perceived as both a challenge and an opportunity toimprove health. This indicated that the patients must adapt to the new situation and managetheir everyday lives in a new way. It also revealed that support from health care professionals,family, friends and other fellow patients was perceived as important. Conclusion: Patients havedifferent experiences of living the diabetes type 2 and they require a more personalized diabetescare. The support the patient receives from health care professionals has great importance inmanaging the disease, and the patient needs to employ new coping strategies to manage thedisease and the change in living conditions. Clinical significance: The result may help to gaininsight into patients' experiences of living with diabetes type 2, and thus improve health careprofessionals' approach towards the patients and provide more personalized diabetes care.

Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans arbete med, och erfarenhet av livsstilsförändringar hos patienter med pre-diabetes inom primärvården. Metod var en empirisk intervjustudie med en kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes, intervjumaterialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultatet visade att patienter med pre-diabetes oftast upptäcktes i samband med årskontrollen hypertoni eller då de sökte för andra besvär. Blodsockret kontrollerades på patienter med riskfaktorer. Det var diabetessköterskan som tog hand om patienterna och gav information om pre-diabetes, typ 2-diabetes, samt råd vad gäller livsstilsförändringar. De använde sig av olika pedagogiska verktyg och metoder i arbetet med att förebygga typ 2-diabetes hos patienter med pre-diabetes. Hur ofta dessa patienter följdes upp var individuellt. Att få patienten att förstå betydelsen av livsstilsförändringar upplevdes som en utmaning. Tid- och resursbrist nämndes som hinder i det förebyggande arbetet men ändå upplevdes möjligheterna som många. Slutsats är att om strukturerade rutiner för upptäckt av pre-diabetes och förebyggande av typ 2-diabetes fanns skulle patienter med pre-diabetes hittas tidigare. Därmed skulle onödigt lidande för patienten och de samhällskostnader som typ 2-diabetes medför minska. / The Aim of this study was to describe the Community Health Care nurse´s work and experience with lifestyle changes in patients with pre-diabetes, within the primary health care. The Method was an empirical interview study with a qualitative approach. Eight semi structured interviews were accomplished, the interview material were analyzed with Graneheim and Lundmans qualitative content analysis. The Results showed that the patients with pre-diabetes was discovered during the annual check-up for hypertension, or when the patients sought care for other symptoms. Blood glucose were checked on all patients with risk factors. It was the diabetes nurse who informed the patients about pre-diabetes, type 2- diabetes, and gave advice about lifestyle changes. They used different pedagogic tools and methods in the preventive work. The follow-up was adapted individually. It was a challenge to get the patients to understand that lifestyle changes were needed. Recourses and lack of time were an obstacle in the preventive work. Still the opportunities were seen as many. The Conclusion is that patients with pre-diabetes would be found earlier if structured routines for discovery of pre-diabetes and prevention of type 2-diabetes excited in the primary health care. Therefore, unnecessary suffering for the patient, and social costs would decrease.

Hälsorelaterade sjukdomar ökar och medicinska kostnader för samhället växer. Mycket av detta skulle kunna förebyggas med ett hälsosammare levnadsmönster. Samtidigt visas det att barn i skolan har mindre motivation till fysisk aktivitet än tidigare. Denna studie vill undersöka om de yttre, inre och autonoma motivationsfaktorer som fått några vuxna att göra livsstilsförändringar är desamma som motiverade dem att vara fysiskt aktiva som unga. Syftet är också att studera vad som motiverar dessa vuxna att fortsätta var fysiskt aktiva. Tre semistrukturerade kvalitativa studier genomfördes på en träning- och motionsanläggning i mellersta Sverige. Målgruppen var tre stycken medelålders kvinnor som varit fysisk aktiv som unga men som haft ett uppehåll för att sedan göra en livsstilsförändring och börja med fysisk aktivitet. Resultaten i studien visar att samtliga deltagare motiverats av positiv inre och yttre motivation som unga och att den autonoma motivationsfaktorn ”glädje” är viktigaste delen för dem både när de var yngre och som vuxen. Positiv motivation och en fördomsfri miljö fick dem att fortsätta träna efter livsstilsförändringen. / Health-related diseases and medical costs in society are growing. Much of this could be prevented with healthier lifestyles. At the same time, it appears that children in schools have less motivation for physical activity than before. This study wants to examine whether the internal, external and autonomous motivation factors with some adults to make lifestyle changes are the same that motivated them to be physically active as young. The aim is also to study what motivates these adults continue to be physically active. Three semi-structured qualitative studies were carried out on a training and exercise facilities in central Sweden. The target group was three middle-aged women who were physical active as young but have had a break and then gone through a lifestyle change and start getting physical active again. The results of the study shows that all participants were motivated by positive internal and external motivation that young and that autonomous motivation like joy is the most important part for both when they were younger, and as an adult. Positive motivation and an open-minded environment prompted them to continue training after the lifestyle change.