Bakgrund: I Sverige lever 325 000 personer med diabetes typ 2. Sjukdomens utveckling kan reduceras genom kost- och motionsförändringar. Egenvård är betydande för att patienten ska ta kontroll över sjukdomen och minimera risken för komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkat patienters förmåga att utföra egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Litteratursökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet värderades utifrån bedömningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. En form av induktiv innehållsanalys utfördes på 8 kvalitativa och 7 kvantitativa artiklar. Resultat: Det var betydelsefullt att patienten hade kunskap och förståelse om sjukdomen samt att patienten fick inblick i andra patienters situation. Det visade sig även betydelsefullt att patienten bemästrade sjukdomssituationen genom att ta eget ansvar och integrera sjukdomen i det dagliga livet. Det framkom att möten mellan patient och vårdpersonal var betydande, där vägledning, bemötande och utbildningens upplägg var centrala faktorer. Slutsats: En balans mellan de i uppsatsen påvisade faktorerna ansågs vara betydelsefullt för att patienten ska kunna ta välgrundade egenvårdsbeslut och utföra egenvård.

Background: Overweight and obesity has become an increasing health issue around the world, which leads to an increase of cardiovascular diseases. The reason for this is a lack of physical activity in combination with an overconsumption of unhealthy food. In the primary healthcare is the ordination of physical activity on prescription offered as a treatment, which is an important health preventive action. When clients get physical activity on prescription they are given the opportunity to receive health counseling as a way to motivate a change in an unhealthy way of living. Objectives: This study aim to examine the experience of the health counseling of individuals with overweight related problems, in combination with the prescription of physical activity. Method: Qualitative interviews were chosen as method. Nine individuals participated in the study, seven females and two males, who had been to health counseling at Friskvården in Värmland. The criteria to be a part of the study were that the clients had been prescribed physical activity due to their overweight problems, and that they had been to at least two health counseling meetings. Qualitative content analysis was used to analyze the data. Results: The analysis resulted in four categories; The unhealthy society, Experiences from the health counseling, Positive effects of the health counseling, and Physical activity on prescription. The result shows that a group of individuals experience that the most important aspects of the health counseling is social support, encouragement, confirmation, guidance and the push forward. The result also shows that physical activity on prescription is experienced as a good and rewarding method of treatment for people with overweight. The conclusion of the result in this study is that health counseling is of great importance in changing lifestyle, and that physical activity on prescription has helped these clients to a better health and an increase in wellbeing.

Bakgrund: Vid typ 2 diabetes förekommer en minskad insulinproduktion samtidigt som cellerna i kroppen inte är lika känsliga för insulinet. Livsstilsförändring är den främsta behandlingen vid typ 2 diabetes i form av fysisk aktivitet, kostförändringar och rökstopp. Litteraturstudien grundar sig i Orems omvårdnadsteori. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändringar hos individer med typ 2 diabetes. Metod: Metoden grundar sig i en systematisk litteraturstudie och sökningarna gjordes i Cinahl, PubMed och Psycinfo varav 11 artiklar inkluderades i resultatet. I analysen urskiljdes skillnader och likheter som bildade koder och slutligen kategorier. Resultat: Resultatet grundar sig i fyra kategorier: Kunskapens betydelse, Hantera egenvård, Svårigheter med egenvård och Relationers betydelse. Resultatet visade hur kunskap spelade en stor roll för livsstilsförändring. Det framgick olika sätt i hur individer utför egenvård och hur svårigheter uppstod i samband med kost, motion och medicinering. Relationer och stöd från bland annat familj och vänner spelade en viktig roll för individens livsstilsförändring. Slutsats: Det råder en stor kunskap- och egenvårdsbrist där sjuksköterskan har ett betydelsefullt ansvar gällande individanpassad information och stöd inom egenvård. En förbättring i form av individanpassad information och stöd är något som har stor efterfrågan och behov i dagens samhälle.

Människors levnadsvanor och livsstil är bland de främsta orsakerna till ohälsa och sjukdom i Sverige idag. Vilken livsstil människan har och hur individen hanterar olika situationer påverkar i hög grad hälsan. Att förändra levnadsvanor och livsstil är tidskrävande och bör ses som en process. I sjuksköterskan ansvarsområden ingår att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Syftet med studien är att undersöka faktorer i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete som kan stödja patienter till att genomföra livsstilsförändring. Metoden som använts är en litteraturöversikt där tio artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, har granskats. Efter analys  av  artiklarna  identifierades  två  huvudteman,  “Ett  personcentrerat förhållningssätt skapar en vårdande relation” och “Användbara pedagogiska verktyg”, med två respektive fyra subteman. Sjuksköterskans förhållningssätt ska vara hälsofrämjande, vilket innebär att stärka och uppmuntra individen att ta ansvar för sin egen hälsa och sjukdom, att stödja individens hälsoutveckling samt beakta individens motivation till förändring. Vid livsstilsförändringsarbete visade sig samspelet mellan sjuksköterska  och  patient  vara  betydelsefullt  med  ömsesidigt  förtroende  och  tillit. Genom ökad kunskap om hälsosamma levnadsvanor samt en tro på sin egna förmåga till förändring skapas en känsla av egenmakt, empowerment. I diskussionen resoneras kring sjuksköterskans attityd och förhållningssätt, ömsesidig kunskap och vårdrelationens betydelse för livsstilsförändring. Det diskuteras även om sjuksköterskans strukturella förutsättningar för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och hur det kan gynna en hållbar utveckling.

Den vuxna svenska befolkningen med fetma ökar och det finns risk för en ökad ohälsa. Vuxna med fetma kan gå ner i vikt, utmaningen är att bibehålla den minskade vikten. Därför behövs en långsiktig strategi för att bibehålla de nya levnadsvanorna. Ska levnadsvanor förändras behöver en livsstilsförändring göras. Distriktssjuksköterskan kan genom motivation av livsstilsförändring främja hälsa hos patienter med fetma i det vårdande mötet. Distriktssjuksköterskan kan stödja och ge råd men beslutet om förändring måste komma från patienten. Syftet med studien var att undersöka hur distriktssjuksköterskan kan motivera patienter med fetma till livsstilsförändring för en god hälsa. Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta distriktssjuksköterskor, med olika erfarenheter valdes strategiskt för att maximera olikheter och få fram nyanser. Distriktssjuksköterskorna som intervjuades var anställda på olika vårdcentraler i västra Sverige. Analysen av de inspelade intervjuerna gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att en strävan efter att ge alla patienter lika vård inte innebär att vården ska utformas på samma sätt då livsstilsförändring ska stimuleras. Vården behöver skräddarsys för den patient distriktssjuksköterskan har framför sig. Därför indikerar resultat att det är bra med fortsatt fokus på den unika människan, dess behov och vikten av en god vårdande relation.

Sverige har globalt sett en god folkhälsa men det finns fortfarande stora skillnader mellan olika grupper i samhället. Primärvården har ett stort ansvar när det kommer till det förbyggande arbetet kring livsstilsrelaterade sjukdomar, och sjuksköterskor har en ledande roll i den hälsofrämjande omvårdnaden. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att främja livsstilsförändring hos patienter inom primärvården. Metoden som användes var kvalitativ forskningsmetod med induktiv ansats, där data samlades in genom två semi-strukturerade fokusgruppintervjuer. Deltagarna bestod av grundutbildade sjuksköterskor och specialistutbildade distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier; Att det är viktigt att hitta vad som motiverar patienten, Att information behöver vara tydlig och anpassad till patientens behov, Att belysa goda livsstilsvanor vid alla patientmöten, Att det är viktigt med rätt förutsättningar, Att ha kunskaper och egna erfarenheter underlättar. Slutsatser är att trots att sjuksköterskor besitter en vilja att organisera, planera och bedriva arbetet med livsstilsförändringar saknas det förutsättningar för detta samt att det finns en skillnad mellan hur det hälsofrämjande arbetet betonas under specialistutbildning till distriktssköterska och hur dessa kunskaper sedan ges möjlighet att användas i det dagliga arbetet.

Kranskärlssjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar. Riskfaktorer är mångt och mycket kopplade till människans levnadsvanor. Sekundärprevention går ut på att eliminera riskfaktorer genom rökstopp, ökad fysisk aktivitet, blodfettsänkning med mera för att förhindra återinsjuknande. Patienter blir efter en hjärtinfarkt erbjudna hjärtrehabilitering för att få ökad kunskap om orsak till sjukdom och hjälp att genomföra livsstilsförändringar. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa patienter med kranskärlssjukdom, deras upplevelser och erfarenheter av livsstilsförändringar. Efter granskning av artiklar inkluderas slutligen tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Med en noggrant genomförd dataanalys identifieras två huvudteman: inre och yttre faktorer som påverkar genomförandet av livsstilsförändring. Resultatet strukturerades därefter upp med totalt åtta subteman under respektive huvudteman. I resultatet framkommer det att själva insjuknandet i hjärtinfarkten ger patienten en upplevelse av rädsla som då blir en motiverande faktor för livsstilsförändring. Viljestyrkan är också en viktig komponent för att kunna genomgå en livsstilsförändring. Ökad fysisk aktivitet ger mer energi, ett ökat fysiskt välmående och genom det ett bättre välbefinnande. Patienterna känner ofta ett stöd från sina familjemedlemmar och familjen är en motiverande faktor för att genomgå en livsstilsförändring. Det största och viktigaste stödet upplevs komma från hälso- och sjukvårdspersonal. Efter en genomgången hjärtinfarkt är det viktigt att få fler patienter att genomföra livsstilsförändringar, då dessa spelar en stor roll för framtiden och kan förhindra ett återinsjuknande hos patienten.

Introduktion: Enligt Världshälsoorganisationen var diabetes en av de större kroniska sjukdomarna globalt år 2014. Ungefär 1.6 miljoner dödsfall relaterades till diabetes under 2016. Kost- och motionsförändringar är en central del i behandlingen av diabetes, vilket kan innebära svåra situationer för patienten. Det är därför av vikt att sjuksköterskan har kunskap om hur patienten kan uppleva kost- och motionsförändringar i samband med diabetes typ 2.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patientens upplevelse av kost- och motionsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks nio steg. Databaserna Cinahl och PsycINFO användes för databassökning. Efter urval och kvalitetsgranskning av artiklarna återstod tio kvalitativa artiklar. Resultat: Efter dataanalysen framstod fyra övergripande teman: ’känslor vid kostförändringar’, ’familj och närstående’, ’sociala och kulturella sammanhang’ samt ’upplevelsen av motionsförändringar’. Kostförändringar diskuterades under de tre första teman, medan motionsförändringar tilldelades en egen rubrik. Slutsats: Litteraturstudien beskrev upplevelsen av kost- och motionsförändringar hos patienter med DM2. I resultatet framkom det att patienterna i de flesta fall hade en negativ upplevelse av förändringarna. I de fall där patienten upplevde det som positivt hade de lyckats integrera kost- och motionsförändringen i det vardagliga livet.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen bland hjärt-kärlsjukdomar där ärftlighet, ålder, fysisk inaktivitet, kost, rökning och alkohol kan öka risken för en ny hjärtinfarkt. För att kunna ändra livsstilsvanor behövs motivation, kunskap och en medvetenhet om hur livsstilsvanorna påverkar hälsan. Miljön runt personen beskrivs som en viktig faktor till att kunna upprätthålla egenvård. Syfte: Belysa personers upplevelser av att följa livsstilsråd efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Litteraturöversikten inkluderade 15 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade att personer som drabbats av hjärtinfarkt fick en förändrad vardag och upplevde svårigheter och hinder med att införa livsstilsförändringar i sitt dagliga liv. Trötthet var ett utmärkande symtom som hindrade personer från att fullfölja sin livsstilsförändring. Upplevelsen av stöd från familj, vänner och hälso- och sjukvård hade en betydelsefull mening för att följa livsstilsråden. Diskussion: Att följa livsstilsråd kan innebära stora variationer mellan personer gällande svårigheter, hinder och stöd till att genomföra en livsstilsförändring. Däremot var gemensamt att vilja och motivation ansågs vara en betydande faktor. Slutsats: En ökad förståelse för hur personer upplever att följa livsstilsråd efter hjärtinfarkt kan utveckla omvårdnadsarbetet. Ny forskning kan bidra med att arbetet kring personen individanpassas för att uppfylla personers olika behov och stöd kring livsstilsförändringar. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-22</p>

Hypertoni är ett globalt och nationellt folkhälsoproblem som kan leda till hjärtkärlsjukdomar vilket i sin tur generar lidande för den enskilde individen och därmed stora samhällskostnader. Grunden i hypertonibehandling ska utgöras av ändrade levnadsvanor. Distriktssköterskan har i sin profession kompetens att organisera och arbeta självständigt med livsstilsförändringar. Möten med patienter utgör en stor del i distriktssköterskans arbete och patienten vänder sig till distriktssköterskan när de har hälsoproblem. Genom goda vårdmöten där distriktssköterskan har ett professionellt förhållningssätt och tar patienten på allvar kan livsstilsförändring åstadkommas. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans hälsofrämjande samtal i samband med blodtryckskontroller inom primärvården. Metoden är en tvärsnittsstudie med deduktiv och jämförande ansats. Med 179 deltagare, genererades en svarsfrekvens på 39,1 %, varav 59 (84,3%) uppfyllde inklusionskriteriet, att blodtryckskontroller ingick i de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Det höga bortfallet medförde en låg svarsfrekvens, vilket ses som en svaghet i studien. Resultatet antyder att distriktssköterskor i större utsträckning, än sjuksköterskor, ser det som sitt ansvar och utövar hälsofrämjande arbete i samband med blodtryckskontroller. Distriktssköterskor erbjuder i högre grad, patienter med hypertoni, samtal om hälsosamma levnadsvanor och bokar mer frekvent uppföljande samtal om patienten är intresserad. När distriktssköterskor ges möjlighet att utöva en vårdande kompetens med ett tydligt patientperspektiv kan hälsovinster för hypertonipatienter åstadkommas och leda till samhällsvinster samt en mer hållbar och jämlik vård. Resultatet kan dock inte generaliseras då en totalundersökning inte möjliggjorts.