Introduktion: Redan under uppväxten etablerar barn och ungdomar beteendemönster som kan komma att påverka dem livet ut. Därför är det av största vikt att tidigt stötta och motivera till en hållbar hälsosam livsstil. I Skollagen (2010:800) anges det att alla elever från förskoleklass till gymnasiet har rätt till elevhälsa. För att stötta ungdomar till en hållbar livsstilsförändring gäller det att skolsköterskan arbetar evidensbaserat utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga metoder som skolsköterskor använder i sitt arbete med livsstilsförändring avseende matvanor och fysisk aktivitet hos ungdomar mellan 13-18 år, samt hur dessa metoder fungerar. Metod: Metoden som användes var systematisk litteraturgenomgång. Efter urval och kvalitetsgranskning kvarstod åtta artiklar, tre kvantitativa och fem kvalitativa, som utgjorde grunden för resultatet. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier; Metoder för livsstilsförändring samt hur de fungerar, Faktorer som kan främja arbetet med livsstilsförändringar samt Faktorer som kan motverka arbetet med livsstilsförändringar. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar på att skolsköterskan har möjlighet att utifrån olika metoder kunna påverka ungdomarna på olika nivåer, såsom individ eller grupp, till livsstilsförändring. Det finns också många faktorer som främjar respektive motverkar det hälsofrämjande arbetet vilket i sin tur även påverkar möjligheten till livsstilsförändring. / Introduction: During childhood children and youth establish behavioral patterns that may affect them for life. Therefore, it is essential to early support and motivate a sustainable healthy lifestyle. The Swedish Education Law (2010: 800) states that all students from preschool to high school are entitled to student health. To support youngsters to a sustainable lifestyle change it applies for the school nurse to work on an evidence-based basis and with a health promotion approach. Aim: The purpose of this study was to identify methods nurses use in their work with lifestyle changes in food habits and physical activity among young people aged 13-18 years, and how these methods work. Method: The used method was a systematic literature review. After selection and quality assessment remained eight articles, three quantitative and five qualitative, which formed the basis of the results. Results: The result ended up in three categories; Methods for lifestyle change and how they work, factors that can promote the work of lifestyle changes and the factors that can counteract the work of lifestyle changes. Conclusion: The results of this study shows that the school nurses based on different methods has the ability to impact youth in   different levels, regarding  lifestyle change for individuals or as a group. There are also many factors that promote or counteract health promotion, which in turn also affects the ability to lifestyle change.

Ett problem vid rekommendation om fysisk aktivitet, är att vissa patienter inte tar till sig detta. Syftet med uppsatsen är att identifiera framgångsfaktorer vid rekommendation om fysisk aktivitet. Examensarbetet bygger på en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Axelssons analysmodell (2012, ss. 203-219). I resultatet framkommer tre teman som bidrar till framgång i samband med rekommendation om fysisk aktivitet. De teman som presenteras är Timing i TTM, Motiverande samtal och Fysisk aktivitet på recept. Genom att tillämpa dessa framgångsfaktorer, ökar möjligheten att patienten följer rekommendationen om fysisk aktivitet. Fortfarande råder det en negativ attityd gentemot FaR bland sjuksköterskor. Grunden till detta ligger bland annat i organisationens brister vid rutiner, utförande och uppföljning i arbetet med rekommendationen om fysisk aktivitet.

Övervikt och obesitas ökar bland befolkningen runt om i världen, även bland barn. Då risken är stor att överviktiga barn även blir överviktiga som vuxna, är det av stor vikt att bryta dåliga levnadsvanor i tid. Övervikt och obesitas har starka kopplingar till hälsoproblem så som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och psykisk ohälsa. Sjuksköterskan ska främja hälsa och förebygga sjukdomar och har olika metoder att tillgå i sitt arbete och en av dem är motiverande samtal (MI). Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa MI som metod för sjuksköterskan i arbetet med överviktiga och obesa barn. Uppsatsen är en litteraturöversikt där åtta artiklar analyserats. Resultatet kategoriserades i tre huvudteman och fyra subteman som beskriver MI som arbetsredskap samt effekterna på de överviktiga och obesa barnen. MI visar sig ha god effekt på att minska kaloriintag och öka den fysiska aktiviteten hos de överviktiga och obesa barnen. Trots att MI kan upplevas tidskrävande anses metoden vara ett bra redskap vid känsliga ämnen. Diskussionen belyser vikten av en god vårdrelation, intresse och engagemang från sjuksköterskan, samt behovet av föräldrarnas insikt och delaktighet kring barnens övervikt för att vara ett bra stöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenska invånare. Riskfaktorer för att utveckla hypertoni är tobaksbruk, alkoholintag, felaktig kosthållning, låg motionsnivå och stress. Ändrad livsstil utgör grunden i behandlingen och distriktssköterskan har en viktig preventiv funktion som syftar till att ge patienten förutsättningar att införliva hälsosamma levnadsvanor. Syftet med examensarbetet var att jämföra olika förebyggande interventioner och vilken effekt de har på blodtrycket bland patienter med hypertoni. Målet var att sammanställa befintlig kunskap och synliggöra den för yrkesverksamma inom området. En litteraturgranskning genomfördes där samtliga vetenskapliga artiklar hämtades från databasen Cinahl. I resultatet används enbart kvantitativa studier där det framkommer att platsen för förebyggande arbete kan bedrivas på vårdcentral, i hemmiljö och på medicinsk klinik var för sig eller i kombination. Det kan också bygga på individuell rådgivning eller i kombination med grupprådgivning. Rådgivningen kan ges skriftlig och/eller muntligt. Då för få studier är analyserade kan inga generella slutsatser dras. Vi kan dock se att majoriteten av studiernas interventioner inneburit en mer eller mindre blodtryckssänkande effekt. Slutsatsen i examensarbetet är att förebyggande arbete är centralt i vården av patienter med hypertoni och att det bör individualiseras utifrån individens unika förutsättningar. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Diabetes typ 2 har de senaste åren successivt ökat och blivit en allt vanligare sjukdom, vilket resulterar i att allmänsjuksköterskan allt oftare möter denna patientgrupp. Patienten som drabbas av diabetes typ 2 behöver göra livsstilsförändringar gällande kost och motion, risken är annars stor att patienten drabbas av komplikationer. För att sjuksköterskan ska kunna motivera och ge stöd är det viktigt med förståelse för vad livsstilsförändringar innebär för patientens livsvärld. Syftet med denna litteraturstudie är att, med Evans (2003) analysmodell av kvalitativa artiklar, beskriva patienters upplevelser av att förändra livsstil vid diabetes typ 2. Genom analysen framkom fyra kategorier med tillhörande underkategorier. Den första kategorin är: Det egna ansvaret, med underkategorierna Personliga strategier och Planering och struktur. Nästa kategori är: Välja att ta en paus, med underkategorierna Paus, då begäret blir för stort, Berättigade orsaker till paus och Kontrollerad paus. Den tredje kategorin är: Relationers inverkan, med underkategorierna Relationers negativa inverkan och Relationers positiva inverkan. Den sista kategorin är: Motivation, med underkategorierna Egenmotivation och Bekräftelse från andra. Av resultatet framkommer det att sjuksköterskan har en viktig roll genom att individanpassa livsstilsförändringen och undervisa patienten i egenvård. Det påvisas även en genusskillnad, vilken sjuksköterskan bör beakta. Det är också av vikt att sjuksköterskan motiverar patienten att genomföra och bibehålla livsstilsförändring, samt att få patientens familj delaktig i förändringen. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Diabetes typ 2 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom som innebär insulinresistens i kroppen. Orsaker till varför patienter drabbas av sjukdomen ligger ofta i patientens livsstil. Detta innebär att den drabbade måste göra livsstilsförändringar för att få en bättre hälsa. Livsstilsförändringar som förbättrar tillståndet är till exempel förändring av kosten och ökad fysisk aktivitet, vilka leder till att kroppen lättare kan hålla blodsockret på jämn nivå. Livsstilsförändringarna, hälsa, välbefinnande och lidande uttrycks och upplevs på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att belysa dessa patienters upplevelse av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metoden var kvalitativ och resultatet bygger på sju vetenskapliga artiklar analyserade efter Evans modell.Resultatet visar att majoriteten av patienterna upplever det svårt att göra livsstilsförändringar. Ofta berodde detta på att patienterna upplevde att de fått dålig information och dåligt stöd och bemötande av vårdpersonalen. Upplevelsen av den egna kroppen och identiteten förändrades och många behövde ett ökat stöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Övervikt och fetma är ett ökande problem som leder till ökad sjuk- och dödlighet. Det innebär ett lidande för patienten och stora kostnader för samhället. För att en patient ska minska i vikt krävs livsstilsförändring och i detta arbete har distriktssköterskan en stödjande funktion. Syftet med den här studien är att öka kunskaperna om hur distriktssköterskan inom primärvården kan arbeta med överviktiga och feta patienter för att hjälpa dem till varaktig viktminskning. Vi vill belysa vilka svårigheter som finns och vilka faktorer som underlättar. Vi vill även se vad som utmärker effektiva viktminskningsprogram. Vi har gjort en systematisk litteraturstudie med analys av kvantitativ och kvalitativ forskning. Resultatet visar att sjuksköterskor och läkare tycker att rådgivning vid övervikt/fetma är ett svårt och känsligt ämne. De ger oftare livsstilsråd till överviktiga patienter när de har en medicinsk sjukdom relaterad till övervikten. Tidsbrist är en försvårande faktor. Sjuksköterskorna och läkarna upplever att de har otillräckliga kunskaper i arbetet med livsstilförändring. De efterfrågar mer utbildning och stöd från organisationen. De studier om viktminskningprogram vi har analyserat var upplagda på olika sätt och var därför svåra att jämföra. De var även genomgående av låg metodologisk kvalitet och därför är det svårt att rekommendera något av programmen till den svenska primärvården. Även flera av de övriga studierna har metodologiska brister varför resultaten bör tolkas försiktigt. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

En del av behandlingen vid diabetes typ 2 är att genomföra livsstilsförändringar som ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Att sköta sjukdomen är viktigt för att inte riskera framtida komplikationer och därför läggs stor vikt på patientens eget ansvar. Sjuksköterskans uppgifter är att motivera, stödja och undervisa patienten, samt se till att vårdrelationen blir en vårdande relation där patienten känner trygghet. Syftet med studien är att beskriva vuxna personers upplevelser av att göra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Studien är en litteraturstudie, där data utgörs av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i tre teman; Påverkan i vardagen, Emotionella upplevelser och Sjukvårdens roll. Det upplevdes som en stor utmaning att anpassa sig till en ny situation. Närstående hade en central roll och upplevdes både som stöttande och som ett hinder. Stöd från sjukvårdspersonal bidrog till att det upplevdes lättare att lyckas med livsstilsförändringar. Kunskapsbristen var utbredd och ledde till svårigheter med att lyckas integrera förändringar. För att integrera livsstilsförändringar krävs ett personligt bemötande från sjuksköterskan där hon ser till personens livsvärld. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, är en energikrävande verksamhet som tar stora markarealer i anspråk. I västvärlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmängder än vad kroppen behöver ur näringssynpunkt. Syftet med studien är att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhållanden kvantifiera den användbara energi från förnyelsebara resurser som kan ersätta användningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och fläskkött motsvarande 5 kg protein per person och år. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och år, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och år. Det rekommenderade intaget av protein är 20 kgper person och år. </p><p>Den frigjorda arealen som uppstår vid en minskad animaliekonsumtion kan användas till odling av energigrödor. Systemanalysen baserades på litteraturuppgifter om dels de totala primärenergiinsatserna, som krävs för framställningen av animaliskt protein (d v s direkta plus indirekta energiinsatser vid produktion och distribution av diesel, el, handelsgödsel etc.), och dels användningen av åkermark för foderproduktion. Analysen omfattar livsmedelskedjan från produktion av insatsvaror fram till gårdsgrind. </p><p>Den genomförda systemanalysen resulterade i att med samma insatser som vid produktion av dagens animaliska protein kan drygt 10 % av den eldningsolja som idag används i Sverige, ersättas med energi från förnyelsebara källor vid en minskad konsumtion av animaliska produkter motsvarande 5 kg protein per person och år. Beaktas den totala användningen av oljeprodukter i Sverige kan över 2,1 % ersättas. </p><p>Animalieproduktionen och konsumtionen av animaliskt protein kommer i ett framtidsperspektiv ha en betydelsefull roll för ett miljömässigt hållbart energisystem. En minskad animaliekonsumtion har även positiva effekter på jordbrukets utsläpp av ammoniak och närsaltet vilket i ett bredare perspektiv kan vara betydelsefullt för en ekologisk hållbar samhällsutveckling.</p>

<p>Fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för övervikt och vällevnadssjukdomar. I samband med aktivitetsåret ”Sätt Sverige i Rörelse 2001” introducerades FaR, Fysisk aktivitet på recept, som en metod för hälso- och sjukvården att påverka patienter till ökad fysisk aktivitet. Carema Hälsocentral Gävle, har utarbetat ett eget ”standardrecept” på fysisk aktivitet där de vanligaste ordinationerna är förifyllda, vilket förenklar förskrivningen. 2007 förskrev denna hälsocentral flest recept av alla hälsocentraler i Gävleborgs län och standardreceptet kan vara en bidragande orsak till detta. Denna studies syfte var att undersöka om Carema hälsocentral Gävles handläggning av FaR varit effektiv. En enkätundersökning genomfördes bland samtliga 137 patienter som fått FaR från den hälsocentralen år 2007. Enkäten bestod av 23 slutna och öppna frågor konstruerade för att söka svar på studiens syfte och frågeställningar. Svar inkom från 73 patienter och resultatet visade att 78 % av dem ansåg att det var positivt att få fysisk aktivitet på recept och över hälften av patienterna hade ökat sin fysiska aktivitet och upplevde en förbättrad hälsa. Om motiverande stöd gavs i samband med förskrivning av FaR ökades effekten och ännu mer om dessutom uppföljning skedde. 68 % angav att de inte fått någon uppföljning och många patienter föreslog just uppföljning om FaR på något sätt skulle förbättras.</p>