Bakgrunden till studien är att diabetes typ 2 är ett utbrett problem i samhället. Det kräver mycket resurser från vården och därför är det viktigt att främja hälsa hos patienter med diabetes typ 2. Förutom resurser från vården är det många patienter med diabetes typ 2 som upplever ohälsa och inte har motivation till livsstilsförändringar. Om patienter genomgår nödvändiga livsstilsförändringar och kan identifiera vad som får dem att uppleva hälsa bidrar det till bättre folkhälsa. Syftet är att undersöka vad som kan bidra till att stödja och stärka hälsoprocesser hos patienter som lever med typ 2 diabetes från sjuksköterskors och patienters perspektiv. Litteraturöversikten har fördjupat sig i forskningen hos patienter med diabetes typ 2 och de processer som främjar hälsa för att identifiera problem och möjligheter som finns i livsstilsförändringar. Artiklar söktes i olika databaser med olika sökord för att hitta passande information. Etiska överväganden och tankar på hållbar utveckling har även varit i fokus. Resultatet visar att patienter med diabetes typ 2 är i behov av ett stöd för kunskap, motivation och hjälp i sina livsstilsförändringar. Resultatet formade två huvudteman, Betydelsen av kunskap och Vikten av en vårdande relation. Utifrån dessa formades fem subteman, Betydelsen av att dela kunskap om diabetes typ 2, Kunskap om livsstilens inverkan på hälsa, Kunskap om kost, Sjuksköterskors och vårdpersonalens betydelse och Stödja egenvård. Slutsatserna betonar att sjuksköterskor kan bidra i patienters hälsoprocess med kunskap, stöd, motivation genom goda relationer samt tillämpa personcentrerad vård och främja delaktighet.

Introduktion: Prediabetes är ett förstadium till typ-2 diabetes och går ofta obemärkt förbi. Tidig diagnos och livsstilsinriktade insatser har påvisats vara en viktig del i det hälsofrämjande arbetet för att minska risken för typ-2 diabetes. Få studier har dock fördjupat sig i hur patienterna upplever hälsofrämjande insatser i samband med tillståndet. Syfte: Att beskriva vuxna patienters uppfattningar om hälsofrämjande insatser vid prediabetes. Metod: Systematisk litteraturstudie med deskriptiv design och utgångspunkt från Polit och Becks (2017) flödesschema för litteraturöversikter. Litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed, där totalt 12 kvalitativa artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Utvalda artiklar analyserades induktivt med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultat sammanfattades i tre kategorier och åtta underkategorier relaterat till vuxna personers uppfattningar om hälsofrämjande insatser vid prediabetes. De tre kategorierna var Den sociala kontexten påverkar, Inre faktorer påverkar samt Yttre faktorer påverkar. Slutsats: Hälsofrämjande insatser uppfattas på olika sätt av personers med prediabetes. Människan är komplex och tankegångarna speglar individens livsvärld med olika förutsättningar utifrån social kontext, inre och yttre påverkan. I vårdmötet bör hälsofrämjande omvårdnad individanpassas för att öka motivation och egenmakt i riktning mot god hälsa. / Introduction: Prediabetes is a precursor to type-2 diabetes and often goes unnoticed. Early diagnosis and lifestyle-oriented interventions have been shown to be an important part of the health promotion work to reduce the risk of type-2 diabetes. Few studies have delved into how patients experience health-promoting interventions in connection with the disease.Aim: The aim of the systematic review was to describe the perceptions of health-promoting interventions in adult prediabetic patients’. Method: A systematic literature study with descriptive design and a starting point from Polit and Beck's (2017) flow chart for literature reviews. Literature search was performed in the databases Cinahl and Pubmed, where a total of 12 qualitative articles were included after quality review. Selected articles were inductively analyzed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results: Results are summarized in three categories and eight subcategories related to adults' perceptions of health-promoting interventions in prediabetes. The three categories were; The influence of the social context, Internal influence and External influence. Conclusion: Health-promoting initiatives are perceived in different ways by people with prediabetes. Man is complex and the ways of thinking reflect the individual's world of life with different conditions based on social context, internal and external influences. In the care meeting, health-promoting nursing should be individually adapted to increase motivation and autonomy in the direction of good health.

Hälso- och sjukvårdpersonal kommer i framtiden arbeta allt mer med långtidssjukdomar. Personer med diabetes behöver dagligen fatta viktiga beslut för diabeteshanteringen därav är patientutbildning en viktig del av diabetesvården. Det vanligaste upplevda hindret i diabetesvården är vardagslivet, att agera på motivationen till en förändring och att bibehålla denna. Motiverande samtal som samtalsmetod är personcentretad och syftar till att främja livsstilsförändringar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med diabetes upplever motiverande samtal. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Resultatet grundades på åtta vetenskapliga artiklar och resulterade i fyra teman: upplevelsen av ett nytt förhållningssätt, upplevelsen av självbestämmande, upplevelsen av samtalsledarens roll och upplevelsen av de yttre faktorerna. Personer upplevde att motiverande samtal inspirerade till livsstilsförändringar, att det var personcentrerat och att det främjade den egna kunskapen. Upplevelsen av den icke dömande attityden resulterade i att personer upplevde att de kunde berätta mer öppet om sin hälsa. Samtalsledaren roll uppfattades som stödjande och främjande av självbestämmande. Samtalet förändrade personernas uppfattning av sig själva, förändrade deras förhållningsätt och motiverade till livsstilsförändring. / Health professionals are increasingly working with long-term and chronic diseases. People with diabetes make important decisions daily related to their diabetes management, patient education is an important part of the diabetes care. The most common perceived obstacle in diabetes care is everyday life and acting on the motivation for a change and maintaining it. Motivational interviewing (MI) as such is a communication method which is person-centered and aims to promote lifestyle changes. The purpose of the literature study was to describe how people with diabetes experienced motivational interviewing. The study was conducted as a general literature study. The result was based on eight scientific articles and resulted in four themes: experience of a new approach, self-determination experience, experience of the leader's role and experience of the external factors. People experienced that MI inspired to conduct lifestyle changes. The communication was perceived as person-centered and thus promoted the persons own knowledge. Furthermore, the experience of the non-judgmental attitude resulted in people experiencing that they could speak more openly about their health. The motivational interviewer’s role was perceived as supportive and as promoting self-determination. MI changed the persons perception of themselves, changed their approach and motivated lifestyle change.

I denna studie har fyra före detta livsstilskriminella intervjuats för att ta reda på vad som föranledde deras beslut att upphöra med en kriminell livsstil, hur respondenternas resa mot förändring sett ut samt vilka avgörande faktorer som funnits under processens gång.  Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har gjorts med personer som själva identifierat sig som före detta livsstilskriminella. Materialet har analyserats utifrån en modell utvecklad av Antonovskys (1991) teori Känsla av Sammanhang, begreppet Rock Bottom och teorier om Sociala Band (Hirschi, 1969; Sampson och Laub, 1993).  Analysen följer en kronologisk ordning, vilket i studien benämns som resan mot en livsstilsförändring. Resan startar vid en avgörande tid i livet där respondenterna har nått botten, vilket kan jämföras med Rock Bottom. Detta är vad respondenterna själva valt att kalla vändpunkten och blev startskottet på en lång resa. När respondenterna nått botten var de sociala banden till det konventionella samhället nästintill obefintliga och de hade därmed en avsaknad av social kontroll. Under tiden för förändringen förbättrades de sociala banden till det konventionella samhället successivt. Nya sociala sammanhang, sysselsättningar och nära relationer byggdes upp och de sociala banden ledde till att respondenterna inte längre ville begå brott. I krisen, som skulle föranleda vändpunkten, hade respondenterna en låg känsla av sammanhang, vilket har visat sig vara starkt sammankopplat med svaga sociala band till det konventionella samhället. Allt eftersom tiden gick och de sociala banden förstärktes ökade även känslan av sammanhang. Analysmodellen visar att alla dessa faktorer samverkar med varandra och är under förändring i uppbrottsprocessen. Den här processen övergår efter ett tag till att bara vara en del av livsloppet, som pågår för resten av livet. Utöver detta har studien visat att en individ som ska kunna upphöra med brott behöver också upphöra med droger.

Bakgrund: Personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom och har ca 12–15 år kortare medellivslängd än den allmänna befolkningen. Den somatiska ohälsan kan relateras till ohälsosamma levnadsvanor som otillräcklig fysisk inaktivitet och bristfälliga matvanor. Mer kunskap om livsstilsförändringar utifrån erfarenheter från personer med schizofreni är angeläget för att kunna ge ett adekvat stöd till en hälsosam livsstil för denna grupp. Syfte: Att beskriva erfarenheter av livsstilsförändringar avseende ökad fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 19 kvalitativa studier. Sökningar utfördes i tre elektroniska databaser; PubMed, CINAHL och PsycINFO. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet. Resultat: Två kategorier framkom: (1) att ha erfarenheter av hinder och, (2) att ha tillgång till möjliggörande stöd och positiva erfarenheter. Konklusion: Denna studie bidrar med kunskap om vad som påverkar genomförandet och upprätthållandet av livsstilsförändringar hos personer med schizofreni och kan användas av psykiatrisjuksköterskor för att förbättra livsstilsinsatserna för denna grupp. Stöd från närståendes visade sig vara betydelsefullt och indikerar ett behov av fortsatt forskning. / Background: People with schizophrenia and other psychotic disorders have an increased risk of developing somatic diseases and have about 12–15 years shorter life expectancy than the general population. The somatic ill-health can be related to unhealthy lifestyle habits such as inadequate physical inactivity and unhealthy diets. More knowledge about the experiences of lifestyle changes among people with schizophrenia is important to provide adequate support for a healthy lifestyle for this group. Aim: To describe the experiences of lifestyle changes regarding increased physical activity and healthy eating habits among people with schizophrenia and other psychotic disorders. Method: A systematic literature review based on 19 qualitative studies. Searches were performed in three electronic databases; PubMed, CINAHL and PsycINFO. Qualitative content analysis was used to analyze the data material. Results: Two categories emerged: (1) to have experiences of barriers and, (2) to have access to enabling support and positive experiences. Conclusions: This study provides knowledge of what influences the implementation and maintenance of lifestyle changes among people with schizophrenia and can be used by mental health nurses to improve the lifestyle interventions for this group. Support given from significant others were found to be important and indicate a need for further research.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en utav de vanligaste folksjukdomarna både i Sverige och globalt. Sjukdomen uppmärksammas långt efter att personen drabbats. Därmed har också diabetes typ 2 ökat senaste decennierna vilket i sin tur kan leda till svåra komplikationer och förtidig död. Till grund ligger ohälsosamma levnadsvanor relaterat till utveckling av diagnosen vilket globala organisationer och svenska myndigheter strävar efter att förebygga. Vid diabetes typ 2 kan utveckling av kunskap om egenvård samt livsstilsförändringar behöva genomföras för att främja hälsa. Utifrån det ökade antalet av individer som utvecklar sjukdomen samt vikten av livsstilsförändringar utforskas personers upplevelser av dessa förändringar.  Syfte: Syftet var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever information om- samt genomförandet av livsstilsförändringar.           Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserat på elva originalartiklar från åtta länder i fyra världsdelar.            Resultat: Fyra övergripande teman identifierades; Information, Självhantering, Känslor och Stöd. Varje tema delades sedan in i 13 kategorier. Även om upplevelserna varierade i hög grad upplevde en majoritet av personerna med diabetes typ 2 svårigheter att förändra sina levnadsvanor samt att förstå informationen. Två bifynd i arbetet var socio-ekonomiska begränsningar och stöd utifrån, vilka beskrevs som viktigt samtidigt som det kunde ha en negativ inverkan på personernas självhantering av sjukdomen.                 Slutsats: Individanpassad information och inkludering av familjen i möten med vården är viktigt för att främja egenvårdsarbetet för personer med diabetes typ 2. Med tanke på att upplevelserna varierar finns behov av fortsatt forskning av enskilda individer med diabetes typ 2. / Background:  Type 2 diabetes is one of the most common endemic diseases in Sweden and a global health problem. The disease may be diagnosed several years after onset and that is one reason why type 2 diabetes has increased during the past decades. This in turn could lead to severe complications and even a premature death. Unhealthy eating habits and a lack of regular physical exercise are the primary causes in relation to the development of the diagnosis. Something both global organizations and Swedish authorities strive to prevent. A person diagnosed with type 2 diabetes faces big challenges. Lifestyle changes are often advised, and it is important to develop and acknowledge the need for self-care to promote health. Based on the increased number of individuals who develop the disease, and the importance of lifestyle changes, persons’ experiences of these adjustments are investigated.                        Purpose: The purpose was to highlight how persons with type 2 diabetes experience information about- and the procedure of changing their lifestyle.                      Method: A qualitative review based on eleven qualitative original articles from eight countries in four continents.             Result: Four general themes were identified; Information, Self-management, Feelings and Support. The themes were thereafter divided into 13 categories. Even if the experiences differed, the majority of persons with type 2 diabetes experienced difficulties changing their living habits and to understand the information. Two incidental findings in this review were socio-economic limitations and support from others, which were both described as important and simultaneously could have a negative impact on self-management. Conclusion: Individualized information and including family in healthcare meetings is important to promote self-care work for persons with type 2 diabetes. Considering the variation of experiences, further research on individuals with type 2 diabetes is still necessary.

Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar kraftigt världen över, där förändrade levnadsvanor är en bidragande faktor till utvecklingen. Motivation krävs för att kunna genomgå livsstilsförändringar och därmed behandla diabetes typ 2 och dess komplikationer.  Syfte: Att undersöka vuxna patienters motivation till livsstilsförändring vid diabetes typ 2.  Metod: Litteraturstudie baserat på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. I datainsamlingen användes databaserna PubMed och CINAHL. Valda artiklar analyserades med hjälp av statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) utarbetade granskningsmall samt Fribergs modell vid resultatanalysen. Resultat: Vuxna patienters motivation till livsstilsförändring vid diabetes typ 2 delades in i två huvudkategorier; faktorer som leder till ökad motivation respektive faktorer som leder till bristande motivation. Utifrån studiens resultat i relation till syftet kunde en stor variation i motivation noteras. Stöd från omgivningen och ökad kunskap om sin sjukdom var några faktorer som ökade motivationen. Den inre motivationen sågs också vara viktig för att genomföra livsstilsförändring. Rädsla för komplikationer och motivation relaterat till vården var andra faktorer som noterades. Faktorer som ledde till bristande motivation var förnekelse och ignorering av tillståndet, besvikelse över att inte belönas med det önskade resultatet, bristande stöd från omgivningen samt yttre faktorer.  Slutsats: Alla patienter är unika individer där motivationen till att genomföra livsstilsförändring varierar. Både faktorer som leder till ökad motivation och faktorer som leder till bristande motivation förekommer. Kombinationen av dessa faktorer bidrar till denna variation. Stöd från familj, vänner och vårdpersonal ses ha en betydande roll gällande patientens motivation. Genom denna kunskap kan diabetes typ 2 behandlas och dess komplikationer förebyggas och därmed kan omfattningen av detta folkhälsoproblem minska.

Background: An unbalanced type 2 diabetes mellitus leads to rising blood sugar levels. To achieve balance in blood sugar values ​​and reduce the risk of complications, self-care is an important factor. In self-care, lifestyle change has a central role. When health care professionals are aware that people are different and uses a person-centered approach, each individual can be supported in their own care. With an increased understanding of what individuals with type 2 diabetes experience as supportive, health care professionals can more easily support the individual in self-care and thereby reduce the risk of complications. Aim: The purpose of this literature review was to investigate what individuals with type 2 diabetes mellitus experienced as supportive of lifestyle change. Method: Literature overview with descriptive design where 11 scientific articles were included. All studies were quality audited using a review template. Themes were built based on the content of the articles and then the material was compiled into a result. Results: The results showed that the facilitating factors that were considered to support lifestyle change were the health care professionals' approach and attitudes as well as the relationship between the individual and the health care staff. Internal factors such as personal development, internal motivation and experience of health were also perceived as facilitating. External factors that facilitated lifestyle changes were distance contact as a complement to traditional physical contact, having knowledge and control and support from the environment. Conclusion: In order to best support lifestyle change, the approach and attitudes of health care staff need to be perceived as supportive. The personal development and experience of support combined with having knowledge and feeling control over their situation benefits the change work. The flexibility of care is important to meet each individual need. Keywords: Diabetes mellitus 2, patient experience, lifestyle change, patient education, nursing, support, self care and health behavior

Folkhälsosjukdomar som bland annat diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdom blir vanligare för varje år och är en av orsakerna till den globala dödssiffran. Folkhälsosjukdomar går att förebygga genom kost, motion och att undvika faktorer som bidrar till ökad risk för ohälsa som rökning och alkoholkonsumtion. För att hjälpa patienten som riskerar att drabbas av en folkhälsosjukdom eller som redan är drabbad kan sjuksköterskan tillämpa motiverande samtal (MI) i kommunikationen med patienten. Författarna har valt att undersöka hur MI som verktyg fungerar för sjuksköterskan och patienten. Syftet är att belysa sjuksköterskans och patientens upplevelse av motiverande samtal som verktyg. Det har gjorts en litteraturöversikt efter Fribergs modell. Översikten har gjorts på 10 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Resultaten delades in i sex olika teman: samspelet mellan sjuksköterska och patient, arbetsbelastning och värdet av tid, kunskap och erfarenhet, organisatoriskt stöd, behov av att ändra arbetssätt och inställning till MI som verktyg. Studien visar att samspelet mellan patienten och sjuksköterskan är mycket viktigt under arbetet med MI. Det krävs ett intresse och en vilja från sjuksköterskans sida för att kunna använda verktyget tillsammans med patienten. Sjuksköterskan behöver en bred kunskap för att kunna möta patienten. För att sjuksköterskan inte ska falla tillbaka till tidigare rutiner så är det egna intresset och stöd från organisationen essentiellt för sjuksköterskan.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en global folksjukdom som främst kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt är en stor och betydelsefull del av behandlingen att patienten ändrar till hälsosamma levnadsvanor utefter risk-och friskfaktorer. För att få patienter att eftersträva en hälsosammare livsstil har sjuksköterskan en betydelsefull roll genom personcentrerad och hälsofrämjande omvårdnad som vägleder, informerar och stöttar patienten. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan väcka många olika känslor och upplevelser där sjuksköterskan ska möta och bekräfta dessa. Patienten ska ses som en jämlikpart och vara delaktig i sin vård.  Syfte: Syftet var att belysa livet efter en hjärtinfarkt med fokus på förändrade levnadsvanor. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats valdes för att besvara syftet. Tio artiklar granskades och analyserades. Resultat: Dataanalysen som syfte till att identifiera likheter och skillnader i artiklarna skapade tre huvudkategorier förändrade levnadsvanor, den nya livssituationen ochstödets betydelse. Med underkategorier att sluta röka, att förändra sin fysiska aktivitet, att förändra kosten, acceptera den nya livssituationen, rädsla och oro, information och stöttning från vården samtnärståendes påverkan.Slutsats: Patienternas upplevelse av att förändra sina levnadsvanor efter en hjärtinfarkt bidrog till många känslor och upplevelser som kunde påverka patienten positivt och negativt. En koppling kunde dras till att de negativa upplevelserna kan förebyggas genom ökat stöd, information och personcentread vård från sjukvården. Nyckelord:Hjärtinfarkt, information, kvalitativ, levnadsvanor, livsstilsförändring, patient, upplevelse.