Introduktion: Diabetes typ 2 (DT2) är en allvarlig sjukdom som innebär risk för svåra komplikationer. Sjukdomen är ärftlig men uppkommer också till följd av ohälsosamma levnadsvanor och prevalensen ökar markant i världen. Socialstyrelsen rekommenderar att stöd till förändring av levnadsvanor och fysisk aktivitet genom grupputbildning ska ingå i behandlingen men trots detta erbjuds det i alldeles för liten utsträckning i landet. Till följd av detta har ett nytt arbetssätt för grupputbildning utvecklats för att öka tillämpningen i primärvården. Syfte: Syftet med studien är att utvärdera hur en multidisciplinär gruppintervention för personer med DT2 med fokus på livsstilsförändring och fysisk aktivitet (FA) påverkar vikt, hälsorelaterad livskvalitet och grad av FA. Metod: Detta är en longitudinell prospektiv studie. Data som analyserats är hämtad från ett kliniskt utvecklingsprojekt vid namn Tillsammans. Deltagarna (N=34) genomförde en gruppbaserad utbildning med fokus på levnadsvanor. Data samlades in vid baslinjen och efter sex månader. Deskriptiv analys och Wilcoxons teckenrangtest användes för bearbetning av data. Resultat: Resultatet visade statistiskt signifikant förbättring av vikt och hälsorelaterad livskvalitet. Ingen signifikant förbättring sågs för FA. Antalet deltagare som uppnådde rekommendationerna för FA förändrades inte efter interventionen. Skillnader observerades mellan kön och åldersgrupper i alla variabler men testades inte statistiskt.  Konklusion: Denna studie visade att den multidisciplinära gruppinterventionen gav stöd till förändring av levnadsvanor. Vidare observerades trender som tyder på att kön och ålder eventuellt kan påverkas olika. Få deltagare och stort bortfall försvårade utvärderingen av gruppintervention

Bakgrund: Hypertoni var en av de främsta folkhälsosjukdomarna i Sverige 2015 och 1,8 miljoner människor beräknades vara drabbade. Den främsta behandlingen ur såväl medicinskt som omvårdnadsperspektiv vid diagnostiserad hypertoni är livsstilsförändringar. Dock har följsamheten visats låg och endast 20-30% av personerna med hypertoni uppnår behandlingsmålet med ett blodtryck lägre än 140/90 mmHg. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka personers upplevelser av vad som främjar till följsamhet av livsstilsförändringar vid hypertoni. Metod: En induktiv ansats av kvalitativa artiklar låg till grund för litteraturöversikten. Sju artiklar inkluderades och analyserades i resultatet. Resultat: De upplevelser som främjade följsamhet till livsstilsförändringar var upplevelser av trygghet relaterat till kunskap, miljö och ekonomi, autonomi relaterat till vanor, rutiner och livsstil, delaktighet relaterat till omvårdnaden samt samhörighet relaterat till kultur, religion och familj. Slutsats: Sjuksköterskan skulle i mötet med personer med hypertoni kunna framhäva och uppmärksamma upplevelser av trygghet, autonomi, delaktighet och samhörighet för att på så vis stötta personen mot följsamhet till livsstilsförändringar. / Background: Hypertension was one of the main public health diseases in Sweden 2015 with approximately 1.8 million people expected to be affected. The primary treatment when diagnosed hypertension, from both a medical and nursing perspective, is lifestyle changes. However, compliance has been shown to be low, only 20-30% of people with hypertension achieve the treatment goal of a blood pressure less than 140/90 mmHg. Purpose: The purpose of the literature review was to examine people's experiences of what promotes the adherence to lifestyle changes in hypertension. Method: An inductive approach of qualitative articles formed the basis for the literature overview. Seven articles were included and analyzed in the results. Result: The experiences that promoted adherence to lifestyle changes were experiences of confidence related to knowledge, environment and economy, autonomy related to habits, routines and lifestyle, participation related to the care and affection related to culture, religion and family. Conclusion: The nurse could, in meeting with people with hypertension, highlight and draw attention to perceptions of safety and confidence, autonomy, participation and belonging, and thus support the person against adherence to lifestyle changes.

Background: Diseases partly depending on lifestyle is a global problem. Lifestyle changes with in the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol can reduce the risk of developing this diseases. To change habits and lifestyle is often difficult and takes time. Strengthening a person's belief in their ability to change can facilitate change. Motivational Interviewing (MI) is a counseling method that aims to provide support for lifestyle change. The person's own perspective is in focus. The counselor is trying to explore and understand it through empathically listening, and find the person's own motivation. Aim: To compile research of the usability of Motivational Interviewing at lifestyle change in the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol. Method: A literature study based on 13 articles of quantitative and qualitative approaches. Result: MI was useful at lifestyle change related to the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol, the highest usability was found at smoking cessation. No effect was found for diabetes and physical activity. MI improved the belief to commit lifestyle change. Emphatically listening facilitated lifestyle change. Conclusion: MI was useful at lifestyle change related to the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol, the highest usability was found at smoking cessation. MI improved the belief to commit lifestyle change and made persons more ready to change. Follow up improved the outcome. / Bakgrund: Sjukdomar som till viss del beror på levnadsvanor är ett globalt problem. Livsstilsförändringar inom områdena tobak, fysisk aktivitet, kost samt alkohol kan minska risken utveckla dessa sjukdomar. Förändring av levnadsvanor är ofta svårt och tidskrävande. Att stärka en människas tro på att hon/han kan förändras underlättar för att genomföra en förändring. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som syftar till att ge stöd till livsstilsförändring. Personens egna perspektiv är i fokus. Genom empatiskt lyssnande försöker rådgivaren utforska och förstå det, samt finna individens egen motivation till förändring. Syfte: Att sammanställa forskning om användbarheten av motiverande samtal vid livsstilsförändringar inom områdena tobak, fysisk aktivitet, kostvanor samt alkohol Metod: En litteraturstudie gjord på 13 artiklar, ansatser av kvantitativa och kvalitativa. Resultat: MI var användbart vid livsstilsförändringar relaterat till områdena, mest användbart vid rökstopp. Ingen effekt fanns vid diabetes och fysisk aktivitet. MI ökade tilltron till att kunna genomföra livsstilsförändringar. Empatiskt lyssnande av behandlaren underlättade för förändring. Slutsats: MI var användbart vid livsstilsförändringar relaterat till områdena tobak, fysisk aktivitet, kost samt alkohol, mest användbart vid rökning. MI ökade tilltron att kunna genomföra en livsstilsförändring, samt gjorde människor mer redo för den. Upplevelsen av att inte bli tillrättavisad underlättade för förändring. Uppföljning förbättrade utkomsten

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i befolkningen världen över. Sjukdomen kan ge allvarliga komplikationer som påverkar patientens hälsa. En central del i behandlingen är att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av hur de motiverar patienter med diabetes mellitus typ 2 till livsstilsförändringar. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer genomfördes där fem distriktssköterskor intervjuades. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: I studien framkom vikten av att distriktssköterskan skapade en god relation med patienten för att motivera till livsstilsförändringar. Deltagarna i studien belyste vikten av att finna stöd i patientens omgivning genom att engagera familjen och genom stöd från andra patienter. Det framkom även att patienterna blev motiverade till livsstilsförändringar genom att deltagarna var en god pedagog. Det var av betydelse att samarbeta med andra professioner och att patienterna fick individanpassad information, till hjälp använde sig distriktssköterskan av olika pedagogiska metoder för att öka deras motivation. Slutsats: För att distriktssköterskan ska kunna motivera sina patienter till livsstilsförändringar måste informationen de ger vara individanpassad, vilket kan göras genom olika pedagogiska metoder. En viktig förutsättning för att lyckas med ett förändringsarbete är att distriktssköterskan skapar en god relation med sina patienter genom att etablera ett förtroende. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a disease that is increasing in the population worldwide. The disease can cause severe complications that affect patient health. An important part is to change unhealthy habits. Purpose: The aim was to describe the district nurse's experience of how they motivate patients with type 2 diabetes to lifestyle changes. Method: A qualitative approach with semistructured interviews were conducted and five district nurses were interviewed. The material was analyzed according to Graneheim and Lund's content analysis. Results: The study revealed that it was important that the district nurse created a good relationship with the patient to motivate lifestyle changes. Study participants highlighted the importance of support in the patient's environment by involving family and other patients. It also emerged that the participants motivated by being a good teacher and to work with other professionals. Personalized information and different kinds of pedagogical methods were used to increase the patient's motivation. Conclusion: To be able to motivate their patients to lifestyle changes the district nurse must provide information individually to their patients which can be done through various teaching methods. It´s also important to create a good relationship with their patients by establish trust.

Bakgrund: Osunda levnadsvanor skapar ökad risk att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar vilket innebär en utmaning för sjukvården. I klinisk praxis ska sjuksköterskor arbeta hälsofrämjande och personcentrerat. Motiverande samtal är en stödjande och evidensbaserad metod som genom vägledning syftar till att stärka personens egen motivation till livsstilsförändring. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med motiverande samtal vid livsstilsförändringar. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar som sökts fram i Cinahl complete och PubMed har granskats med Fribergs analysmetod för att besvara syftet. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar presenteras i resultatet under tre teman; upplevelser av motiverande samtal, förutsättningar för motiverande samtal och förhållningssätt i arbetet med motiverande samtal. Diskussion: Diskussionen fördes utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori Human becoming och vetenskaplig litteratur. Sjuksköterskors erfarenheter av arbete med motiverande samtal vid livsstilsförändringar diskuterades genom tre teman; personcentrerad vård, delaktighet i en jämlik vårdrelation och utveckling. / Background: Unhealthy living habits create an increased risk of suffering from lifestyle-related illnesses, which poses a challenge for healthcare. In clinical praxis nurses should work through a health promoting and person-centered approach. Motivational interviewing is a supportive and an indicative evidence based approach to lifestyle changes that through compassion aims to strengthen the person's own motivation for change. Aim: To describe nurses' experiences of working with motivational interviewing with lifestyle changes. Method: The thesis work is a literature review of 11 scientific articles searched for in Cinahl complete and PubMed that have been examined using Fribergs analysis method. Results: Nurse's experiences with motivating interviewing about lifestyle changes are presented in the results under three themes; experiences of motivational interviewing, prerequisites for motivational interviewing and approaches of working with motivational interviewing. Discussion: The discussion was based on Rosemarie Rizzo Parse's theory Human Becoming and Scientific Literature. Nurses' experiences of working with motivational interviewing in lifestyle changes are highlighted through three themes; person centered care, participation in an equal care relationship and development.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett internationellt hälsoproblem och antal patienter som får diagnosen fortsätter att öka. Egenvård är en del av behandlingen där krav ställs på att patienten förändrar sina levnadsvanor. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård relaterat till diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig i tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. En induktiv ansats har använts. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: I analysen framkom temat kampen i vardagen med subteman fysisk aktivitet och anpassad kost och temat stöd från omgivningen med subteman betydelsen av information och utbildning, betydelsen av att möta en engagerad sjuksköterska och familjen på gott och ont. Sjuksköterskans engagemang i patienter och dess diagnos var viktigt för egenvårdshanteringen och även stöd från familjen. Slutsatser: Förändringarna i matvanorna var det svåraste för patienter med diabetes typ 2. Patienterna sökte stöd hos familjen, religionen samt hälso- och sjukvården för bättre förutsättningar för en god egenvård.      Bristande kunskap om sjukdomen hos patienter bidrog till negativa erfarenheter i mötet med sjuksköterskan och läkaren. Vidare forskning behövs om hur patienter upplever sitt vardagliga liv, vilket kan öka kunskapen hos både sjuksköterskor och allmänheten om diabetes typ 2. / Background: Type 2-diabetes is an increasing international health problem. Self-care is part of the treatment where demands are made on the patient changing lifestyle. Aim: To describe patients' experiences of self-care related to type 2-diabetes. Method: A literature review based on twelve qualitative articles. An inductive approach has used. Friberg's five-step model was used in the analysis process. Result: In the analysis, the theme of the struggle in everyday life emerged with subtitles physical activity and adapted diet and the theme of support from the environment with sub-information and the importance of information and education, the importance of meeting a committed nurse and family for good and evil. The nurse's involvement in patients and its diagnosis was important for self-care and family support. Conclusions: The changes in lifestyle were the most difficult for patients with type 2 diabetes. Patients sought support from the family, religion and healthcare to have better conditions for good self-care. Further research is needed on how patients experience their everyday lives, which can increase the knowledge of both nurses and the public about type 2-diabetes.

No description available.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är ett av de störst globala hälsoproblemen och påverkar patientens livsvärld och livskvalitet. Det finns flera åtgärder patienten själv kan vidta för att påverka och förbättra sin livssituation, både för att förebygga och när sjukdom inträffat. Livsstilen spelar en avgörande roll för hälsan, metoder för att motivera till livsstilsförändringar är därför viktiga för sjuksköterskan i omvårdnaden. Motiverande samtal (MI) kan hjälpa patienter förstå vilken effekt livsstilen har och utefter detta göra livsstilsförändringar som förbättrar hälsan. Syfte: Att undersöka effekten av motiverande samtal i omvårdnaden med fokus på livsstilsförändring och livskvalité i samband med hjärt- och kärlsjukdom. Metod: En litteraturöversikt tillämpades, tio randomiserade kontrollerade studier inkluderades. Resultat: Ur det analyserade datamaterialet framkom följande sex huvudteman: Ökad fysisk aktivitet, viktminskning, minskad rökning, ökad egenvård, upplevd livskvalité samt behandlingstidens betydelse. Dessa teman visade att MI kan vara en effektiv metod för att lyckas genomföra livsstilsförändringar samt öka egenvårds ansvaret och livskvalitén. Konklusion: MI ökar motivationen, självförtroendet, självständigheten och viljestyrkan, vilket är förutsättningar för att förändra livsstilen och uppnå en ökad livskvalité. Sjuksköterskan har en viktig roll för att anpassa MI samtalen efter varje enskild individ. / Background: Cardiovascular disease is one of the biggest global health problems and affects both the patient's perception of life and quality of life. There are several measures the patient can take to influence and improve his or her life situation, both to prevent and when illness has occurred. Lifestyle plays a crucial role in health, methods for motivating lifestyle changes are therefore important for the nursing. Motivational interviewing (MI) can help patients understand the effect on lifestyle and with this make lifestyle changes that improves health. Aim: Examine the effect of motivational interviewing in nursing with a focus on lifestyle change and quality of life associated with cardiovascular disease. Method: A systematic review, including ten randomised controlled trials. Findings: From the analyzed data, the following six main themes emerged: Increased physical activity, weight loss, reduced smoking, increased self-care, experience quality of life and the time of treatment. These subjects showed that MI can be an effective way to succeed in lifestyle changes and increase self-care and quality of life. Conclusion: From the analyzed data material, the following six main themes emerged: Increased physical activity, weight loss, reduced smoking, increased self-care, perceived quality of life and the importance of treatment time. These themes showed that MI can be an effective method for successfully implementing lifestyle changes and increasing self-care responsibility and quality of life.

Bakgrund: Hjärtinfarkt drabbar årligen 7 miljoner människor världen över och är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige. Sjukvården har ett ansvar i omhändertagandet av en patient som drabbats av en hjärtinfarkt. Dels genom ett lugnt och tryggt omhändertagande men också genom stöd och vägledning. Genom personcentrerad vård lägger sjuksköterskan fokus på patientens delaktighet, övertygelser och värderingar och tar hänsyn till att det finns kulturella, sociala och individuella skillnader. Sjuksköterskan behöver undersöka faktorer som kan påverka patientens förmåga att anpassa sig till sjukdomen för att kunna hjälpa patienten att anpassa sig till sin nya livssituation. Livsåskådningar ligger till grund för hur människor tolkar sin omvärld och ser på livet. Hur en människas syn och tankar om verkligheten och sin omvärld ser ut påverkar individens handlande gentemot sig själv och andra. Syfte: Syftet var att belysa livsåskådningens betydelse för patienters anpassning till livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt gjordes i enlighet med Fribergs metod. Resultatet är baserat på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som beskriver patienters erfarenheter av att drabbas av en hjärtinfarkt och livet som följer efter infarkten. Artiklarna analyserades genom tematisering och kategorisering. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades med tillhörande åtta subkategorier. De tre huvudkategorierna var känsla av kontroll, tankar kring livet och döden och känslor kring en förändrad livssituation. Dessa tre huvudkategorier beskriver patienters erfarenheter av att drabbas av en hjärtinfarkt. Ur resultatet framkom att livsåskådningsmässiga frågor kommer till patienten i samband med en livshotande sjukdom. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Jeffners definition av livsåskådning och vilken funktion livsåskådningen har för hur människan anpassar sig till en förändrad tillvaro utifrån perspektiv och hanterbarhet. Tydligt framkommande delar i resultatet kopplas till och diskuteras mot de tre komponenterna, teorier om människan och världen, centralt värderingssystem och grundhållning i Jeffners definition. / Background: Myocardial infarction affects seven million people annually all over the world and is the single most common cause of death in Sweden. Healthcare professionals have a responsibility to care for a patient who has suffered a heart attack. Partly through calm and safe caring, but also through support and guidance. As well as person-centered care, the nurse focuses on the patient's involvement, beliefs and values and considers that there are cultural, social and individual differences. The nurse needs to investigate factors that can affect the patient's ability to adapt to the disease in order to help the patient adapt to their new life situation. Conception of life form the basis for how people interpret their surroundings and outlook on life. How a person's vision and thoughts about reality and their surroundings look, and affect the patients´ actions towards themselves and others. Aim: The aim was to illustrate the meaning of conception of life for patients´ adapting to life after a myocardial infarction. Method: A literature review was made in accordance with Friberg's method. The result is based on twelve qualitative scientific articles describing patients' experiences of suffering from a myocardial infarction and life following contraction. The articles were analyzed by thematization and categorization. Results: Three main categories were identified with eight associated subcategories. The three main categories were feeling of control, thoughts about life and death and feelings about a changed life situation. These three main categories describe patients' experiences of suffering a myocardial infarction. The results showed that thoughts about conception of life arise with diagnosis of a life-threatening illness. Discussion: The result is discussed on the basis of Jeffners definition of conception of life and it´s function for how a person adapts to a changed existence from perspective and manageability. Clearly emerging parts of the result are linked to and discussed against the three components, theories of human kind and the world, a central values system and a basic attitude towards life in Jeffners definition.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 har under de senaste åren blivit en vanlig folksjukdom och det befaras att den ytterligare skall öka på grund av ohälsosamt kostintag och minskad fysisk aktivitet. För att förebygga utvecklingen samt minska sjukdomsprogressionen rekommenderas en livsstilsförändring och ett bra resultat kan uppnås genom vårdpersonalens hjälp och egenvård. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. METOD: Studien är en litteraturstudie med analys av kvalitativ forskning av tidigare genomförda studier. Datamaterialet som denna studies resultat grundar sig på består av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. RESULTAT: Resultatet ledde till två teman: Acceptans leder till upplevelse av välbefinnande hos de patienter som har förmågan att acceptera sjukdomen som en del av livet och icke acceptans leder till upplevelse av svårigheter hos de patienter som inte kan acceptera att de har insjuknat i diabetes typ 2. Dessa teman har subteman som beskriver upplevelser i förhållande till välbefinnande och svårigheter. DISKUSSION: Denna studie kan öka kunskaper hos sjuksköterskor om hur patienter upplever av att leva med diabetes typ 2. Denna kunskap kan sjuksköterskor använda som ett grundlag för att anpassa vården efter patienters egna behov och svårigheter i samband med sjukdomsbehandlingen. / BACKGROUND: Diabetes type 2 has in recent years become a regular national disease and there is concern that the further increase due to unhealthy dietary intake and reduced physical activity. A lifestyle change is recommended in order to prevent the development of the disease and reduce the progression of the disease. A god result can be achieved by health care workers and self care. PURPOSE: The aim of this study was to describe patients’ experiences living with diabetes type 2. METHOD: The study is a literature review with analysis of qualitative research based on already completed studies. Data material is based on ten scientific qualitative articles. RESULT: The result led to two themes: Acceptance leads to the experience of welfare in patients who have the ability to accept the disease as a part of life and non-acceptance leads to experience difficulties in patients who cannot accept that they have fallen ill in diabetes type 2. These themes have subthemes describing the experiences in relation to the welfare and difficulties. DISCUSSION: This study may increase the skills of nurses how patients experience living with diabetes type 2 and the knowledge can be used by nurses as a constitution to adapt care after the patients´ own needs and difficulties associated with disease treatment.