Bakgrund Risken att insjukna i prediabetes eller diabetes typ 2 är störst hos överviktiga med en ohälsosam livsstil. En sådan livsstil kan orsaka förhöjt plasmaglukos vilket i sin tur kan leda till diabetes typ 2 och även andra sjukdomar. Genom livsstilsförändringar kan en sådan utveckling motverkas, och även vändas, vilket kan leda till att värdena på plasmaglukos återgår till det normala. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors hälsofrämjande åtgärder för livsstilsförändring hos patienter med prediabetes eller diabetes typ 2. Metod Studien är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2014 och 2022. Artiklarna är av kvalitativ design, kvantitativ design samt mixed method. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Sjuksköterskans förhållningssätt mot patienten, att träffa andra i samma situation och dela erfarenheter samt involvera anhöriga ansågs vara viktiga åtgärder. Information om livsstilsförändring och fysisk aktivitet samt vilken kost som är hälsosam är sådant som sjuksköterskan kan delge patienterna för att öka deras kunskap och förutsättning att lyckas förändra sin livsstil. Slutsats Sjuksköterskor kan skapa förutsättningar för patienter att genomföra livsstilsförändring, där förhållningssättet är en viktig del. En annan del är att förmedla kunskap och delge patienten den information som behövs för att förstå vad livsstilsförändring innebär. / Background Overweight people whose lifestyle consists of unhealthy food and being sedentary are at greater risk of developing prediabetes or diabetes type 2. Such lifestyle can cause elevated plasma glucose which in turn can lead to type 2 diabetes and also other dangerous diseases. Through lifestyle changes one can counteract, and even reverse, an elevated plasma glucose and return to normal values. Aim The aim was to describe nurses' health promotion measures for lifestyle change in patients with prediabetes or type 2 diabetes. Method The study is a literature review where the results are based on 13 articles published between 2014 and 2022. The articles are of qualitative design, quantitative design and mixed method. The data collection was done in the databases PubMed and CINAHL. Results The nurse's approach to the patient, organizing meetings where patients in a similar situation can meet and share experiences and involving relatives were important measures. Information about what lifestyle change and physical activity and what kind of diet is healthy are things that the nurse needs to share with the patients in order to increase their knowledge and prerequisite for success. Conclusions Nurses can create conditions for patients to implement lifestyle change, where the approach to the patient is an important part. Another part is to impart knowledge and provide the patient with the information needed to understand what lifestyle change entails.

Bakgrund: Antalet fall av kardiovaskulära sjukdomar, där hypertoni ingår, ökar världen över och är de mest dödliga icke smittsamma sjukdomarna. Hälften av alla som är drabbade av högt blodtryck vet inte om att de är det. Behandlingen består bland annat av egenvårdsåtgärder, vilket innefattar farmakologisk behandling och livsstilsförändringar. Det finns ett behov av att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hypertoni för att öka kunskap och förståelse hos sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hypertonibehandling.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed vilket genererade 13 resultatartiklar. Dataanalys av artiklarna genomfördes enligt Fribergs fem steg (2017).  Resultat: Patienter erfor både förutsättningar och begränsningar till att utföra egenvård. Det framkom att få stöd, besitta kunskap och känna motivation var förutsättningar för följsamhet till egenvård. Begränsningar bestod av otillräcklig kunskap, lågt socialt stöd, uppfattade barriärer och låg självförmåga.   Slutsats: Patienter med hypertonidiagnoser erfar hinder att utföra egenvård och behöver stöd från omgivningen eller från vården. Med hjälp av kunskap om sin sjukdom och individuella medel som exempelvis mobilapplikationer blir egenvården mer lätthanterlig. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med hypertoni och därför är det viktigt att förstå patienters erfarenheter av behandlingen för att kunna ge en god vård. / Backround: The number of people living with cardiovascular diseases, including hypertension, is increasing worldwide and is the most deadly non communicable disease. Half of the world's population with hypertension is unaware of their condition. Treatments can consist of self-care measures which include both lifestyle changes and medical treatment. To understand and encounter hypertensive patients from a nurse’s perspective, it is important to determine patients’ experiences of self-care.Aim: To describe patients’ experiences of self-care in hypertension treatment.Method: A literature review with a qualitive design and inductive approach was conducted. The databases CINAHL and PubMed were searched to find literature and 13 articles were found. The articles were analysed using Friberg’s five steps (2017).Results: Patients experience both prerequisites and limitations when managing self-care. The results show that receiving support, possessing knowledge, and feeling motivated were prerequisites for compliance to self-care. Limitations were insufficient knowledge, low social support, perceived barriers, and low self-efficacy.  Conclusion: Patients with hypertension experience difficulties in performing self-care and need support from family or healthcare. With the help of individual means such as mobile applications, and knowledge of illness, self-care becomes more manageable. Nurses meet patients with hypertension on daily basis and it is, therefore, important to understand patients' experiences of the treatment to provide good nursing care.

No description available.

Bakgrund: Diabetes är en av världens största folksjukdomar där diabetes mellitus typ 2 är den variant som är vanligast och ökar mest. För att kunna leva med sin sjukdom och uppnå bra livskvalité måste en livsstilsförändring genomföras. Då rutiner och vanor är baserat på den livsstil man har kan dessa förändringar vara påfrestande för individen.  Syfte: Att beskriva hur vuxna personer med diabetes mellitus typ 2 upplever livsstilsförändring kopplat till sjukdomen.  Metod: Studien är en litteraturöversikt Databaser som använts är Cinahl Complete och Nursing Allied Database. Antalet artiklar som analyserats är tolv stycken. Både kvalitativa och kvantitativa ansatser har inkluderats i litteraturöversikten.  Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman Upplevelsen av implementering av livsstilsförändring, Motiverande faktorer, Upplevelsen av den inre kampen, Behovet av socialt stöd. Första temat är indelat i två underteman; Individanpassad information samt Möjligheter och hinder vid hållbar livsstil.  Diskussion: Upplevelsen att genomgå en livsstilsförändring har diskuterats och analyserats utifrån Orems egenvårdsteori samt konsensusbegreppet hälsa.

Our study is about how individuals leave their old lifestyle of criminals to be con-criminals. Which results in this question – How can we understand the process which entails to a successful lifestyle change? To get a deeper understanding about the turn-out of the process have we been taking help by four theories, Hirschi, Tilly, Granovetter and Ebaugh. Hirschi’s theory answer the following question “Why don’t people break the law?” This question answers which factors that separates criminals and non-criminals from each other. Tilly’s theory is formed to answer the inequalities origin, development and how it’s constantly reproducing itself. Through this we get an understanding of why it’s difficult to leave a network and through that, we understand which mechanisms binds an individual to a network. By knowing this we can revaluate the knowledge and therefore answer the question which mechanisms are necessary in the network of binding the individual. Granovetter’s network-theory explains how the social relationships may have an impact on the results of the lifestyle change. Ebaugh’s stage-theory about role exit explains how a process against a changed lifestyle seems. The result that we have concluded, through collected empiricism from 10 con-criminals, have different components from mainly the three latter theories. We have been taking help of Hirschi’s theory to understand Granovetter’s network-theory, regarding how a tie develops to a stronger tie. The results that appeared after the interviews from our informants from KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället), were that their lifestyle change emerged as a result after an episode in their life made them doubt their own life-situation and lifestyle. Those events were often connected to bad health or to relationships that didn’t have the same value as the previous ones. These events contribute that the individual starts to doubt and search for alternatives paths. To our informants have KRIS been the alternative path and through combining Tilly’sand Granovetter’s theories, we can be able to understand why and how our informants are successful with their lifestyle change. Thanks to our interviews with our informants we can find common factors, even if they came from different contexts, and through components from the different theories we can create us an analysis model that explains a successful lifestyle change.

No description available.

Bakgrund: Typ 2 diabetes är ett globalt hälsoproblem som kan ge allvarliga komplikationer. Livsstilsförändringar inom fysisk aktivitet och kost kan minska risken för komplikationer och leda till viktnedgång hos patienter med övervikt eller fetma. Motiverande samtal (MI) har som syfte att öka patientens motivation. MI används som ett hjälpmedel inom hälso-och sjukvården för att motivera patienter till livsstilsförändring. Inom rådgivning har sjuksköterskan en viktig hälsofrämjande arbetsroll att motivera patienter till livsstilsförändringar avseende ökad fysisk aktivitet och kostvanor. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning om betydelsen av MI avseende livsstilsförändringar hos patienter med typ 2 diabetes. Metod: Designen är en litteraturöversikt som grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen har genomförts via PubMed och Cinahl. Resultat: Tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier framtogs. Huvudkategorierna var: Betydelsen av MI avseende kost, betydelsen av MI avseende viktnedgång och betydelsen av MI avseende fysisk aktivitet. Konklusion: Samtalsmetoden MI gav olika resultat avseende kost och fysisk aktivitet samt viktnedgång. En gemensam faktor som identifierades var att MI gav förståelse för deltagarnas aktuella livsstil tillsammans med ökad motivation. / Background: Type 2 diabetes is a global health problem that can cause complications. Lifestyle changes in physical activity and diet can reduce the risk of complications and lead to weight loss in patients with overweight or obesity. Motivational Interviewing (MI) aims to increase motivation for behavioral change. MI can be used in healthcare counseling to motivate patients for lifestyle change. Aim: To compile current research about the importance of MI regarding lifestyle changes in patients with type 2 diabetes. Methods: The design is a literature review based on 15 scientific articles. The data collection was made in PubMed and Cinahl databases. Results: Three main categories with subcategories were implemented. The main categories were: The importance of MI regarding diet, the importance of MI regarding weight loss and the importance of MI regarding physical activity. Conclusions: The communication model MI gave different results regarding diet and physical activity as well as weight loss. A common factor identified was that MI gave an understanding of the participants' acute lifestyle together with increased motivation.

Bakgrund: Förekomsten av Metabolt syndrom (MetS) ökar och utgör ett hot mot den svenska folkhälsan. En ökad risk att utveckla kroniska sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdom gör det metabola syndromet till prioritet att behandla och förebygga då det är starkt kopplat till ohälsosamma levnadsvanor som samtliga går att förändra och förbättra genom livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med studien var att belysa effekten av positiva livsstilsförändringar avseende kost och motion hos vuxna med metabolt syndrom. Metod: Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt där redan befintlig vetenskap söktes fram och sammanställdes för att ge en samlad bild av kunskapsläget. Resultat: Studien visade att förändringar i kostmönster och ökad fysisk aktivitet ledde till positiva effekter avseende både fysisk och psykisk hälsa hos individer med metabolt syndrom. Studien visade också att interventioner av olika slag kan vara ett stöd för individen att genomföra dessa förändringar för att uppnå bättre hälsa. Diskussion: Positiva livsstilsförändringar leder till minskad förekomst av metabolt syndrom och bättre hälsa både fysiskt och psykiskt. Minskad förekomst av metabolt syndrom minskar risken att utveckla diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdom och kan ses som en vinst för folkhälsan. / Background: The prevalence of Metabolic syndrome (MetS) is increasing and is now a threat to the public health. An increased risk of developing chronic diseases, such as diabetes type II and cardiovascular illness makes preventing and treat the MetS a priority. Aim: The purpose of this study was to highlight the positive effect of lifestyle-changes in adults with MetS to obtain a good health and to prevent the development of chronic diseases. Method: The study was conducted as a literature review where existing science has been sought and compiled to provide a comprehensive picture of the state of knowledge. Results: The study showed that changes in dietary patterns and increased physical activity leads to positive effects on both physical and mental health in adults with metabolic syndrome. The study also showed that interventions of different kinds may be an aid for the individual to implement these changes to achieve better health. Conclusions: Positive lifestyle changes lead to reduced incidence of metabolic syndrome and better health both physically and psychological. Reduced prevalence of metabolic syndrome decreases the risk of developing type II diabetes and cardiovascular disease and be a win for the public health.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar kraftigt i världen. Diabetes är en egenvårdssjukdom, vilket ställer stora krav på att personen tar ansvar för sin livsstil som kost, fysisk aktivitet och behandlingar för att undvika och fördröja framtida komplikationer. Målet med patientutbildning är att stödja och ge personerna verktyg att bedriva egenvård. Syfte: Var att beskriva erfarenheter av patientutbildning för personer med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som bygger på fjorton kvalitativa artiklar. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: Studien visade att patientutbildning upplevdes positivt av deltagarna. Personerna blev motiverade att förändra sin livsstil och tog mer ansvar på grund av rädsla för komplikationer. De såg också hur egenvård påverkade symtomen. Deltagarna i grupputbildningar upplevde emotionellt stöd och fann det lärorikt att kunna utbyta erfarenheter med personer i liknande situationer. Slutsats: Behovet av individanpassad utbildning för personer med diabetes typ 2 är stort. Litteraturöversikten har visat på faktorer som påverkar inlärning och motivation hos deltagarna, vilket tillför ny kunskap som kan omsättas i praktiken för sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that is increasing heavily in the world. Diabetes is a self-care disease, which places great demands on the person taking responsibility for his lifestyle as diet, physical activity and treatments to avoid and delay future complications. The goal of patient education is to support and give the people tools for self-care. Aim: The aim is to describe experiences of patient education for persons with diabetes type 2. Method: The method was a literature review with 14 qualitative articles. Friberg's five-step model was used in the analysis process. Result: The result revealed that patient education was perceived positively by the participants. They were motivated to change their lifestyle and took more responsibility because of fear of complications. They also saw how self-care had a positive impact on the symptoms. Participants in group education experienced emotional support and learning skills by exchanging experiences with people in similar situations. Conclusion: There is a large need for individually adjusted education for people with type 2 diabetes. The literature review has shown factors that influence the participants' learning and motivation, which adds new knowledge that can be transferred into practice for nurses in their work.

Bakgrund. Hypertoni är en av Sveriges vanligaste folkhälsosjukdomar. De flestadistriktssköterskor möter patienter med hypertoni dagligen och det är distriktssköterskansansvar att främja hälsa hos dessa patienter. En livsstilsförändring har visat sig ha en god effektpå hälsan för patienter med hypertoni och distriktssköterskan kan hjälpa patienten att takontroll över sin situation och känna tillit till sin egen förmåga att genomföra enlivsstilsförändring.Syfte. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbetahälsofrämjande med patienter med hypertoni.Metod. En kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Åtta distriktssköterskorintervjuades och materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat. Att arbeta med hälsofrämjande rådgivning utgör en viktig del avdistriktssköterskans uppdrag. Det är en ansvarsfull uppgift som kräver stor kompetens,kunskap och framförallt lyhördhet i samtalet med patienten. Det kan vara utmanande att stöttapatienten till att hitta sin egen motivation och förmåga att främja sin hälsa utan att påtvinga enlivsstilsförändring, inte minst då arbetsmiljön för distriktssköterskor kan vara krävande.Slutsats. Det hälsofrämjande arbetet beskrivs som en viktig del av professionen. Samtidigtär det en kompetens som inte utnyttjas av verksamheterna då det ofta råder både brist på båderesurser och tid som gör att det hälsofrämjande arbetet blir åsidosatt. Då livsstilsrelateradesjukdomar såsom hypertoni ökar i alla åldrar är det viktigt att verksamheter har rutiner ochriktlinjer som gör att dessa patienter erbjuds en jämlik och bra vård utifrån aktuell forskningoch evidens. / Background. Hypertension is one of Sweden's most common peoples´ health issues. Mostnurses specialized in primary health care see patients with hypertension on a daily basis and itis their responsibility to promote health to these patients. Lifestyle change has proven to havea good effect on the health of patients with hypertension and the nurses specialized in primaryhealth care can help the patient to take control and trust their own ability to make a lifechange.Aim. The aim of the study is to describe the nurse specialized in primary health careexperiences of working to promote health in patients with hypertension.Method. Qualitative study with descriptive design. Eight nurses specialized in primary healthcare were interviewed and the material was analyzed using qualitative content analysis.Results. Working with health-promoting counseling is an important part of the assignmentof nurses specialized in primary health care. It is a responsible task that requires greatcompetence, knowledge and above all empathy in the conversation with the patient. It can bechallenging to support the patient in finding their own motivation and ability to promote theirhealth without forcing a lifestyle change, not least as the work environment for nursesspecialized in primary health care can be demanding.Conclusion. The health promotion work is described as an important part of the profession.At the same time, it is a competence that is not utilized by the activities as there is often a lackof both resources and time which means that the health-promoting work is neglected. Aslifestyle-related diseases such as hypertension increase at all ages, it is important that thebusiness has routines and guidelines that enable these patients to offer an equal based oncurrent research.