Över 400 000 människor lever idag med sjukdomen typ 2 diabetes mellitus (T2DM) i Sverige. Livsstilsfaktorer som låg fysisk aktivitet, dåliga kostvanor och hög ålder ökar risken för att utveckla T2DM. Sjuksköterskan har ansvar att informera och utbilda patienterna med T2DM utefter vad varje enskild patients behov och utgångspunkt är. I det lärande samtalet ska sjuksköterskan möta varje patient och dess livsvärld. Samtalets mål är att öka patienters hälsa och lindra lidande. Syftet i studien var att belysa hur patienter med T2DM upplever mötet med sjuksköterskan vid livsstilsförändringar. Metod: Ett litteraturbaserat examensarbete med grund i analys i kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Presenteras i fyra huvudkategorier: Delaktighet och engagemang upplevs av patienter som stödjande. Det framkom att det främjar hälsa och ger goda förutsättningar för livsstilsförändringar när sjuksköterskan var delaktig och engagerad i mötet med patienterna. Patienters upplevelser av trygghet och känslomässigt stöd. När patienterna upplevde ärlighet hos sjuksköterskan skapades trygghet vilket bidrog till ett lyckat möte och ett främjande av livsstilsförändringar hos patienterna. Patienter upplever att kunskap främjas genom råd och information. Upplevelsen enligt patienterna var att sjuksköterskan kunde hjälpa patienterna genom att ge rätt typ av råd och information kring hur livsstilsförändringar kan skapas för att ge varje patient möjlighet till genomförande av livsstilsförändringar. Upplevelser av ett icke vårdande möte. Patienterna upplevde flera egenskaper hos sjuksköterskan som kunde bidra till att patienterna inte upplevde mötet som vårdande. Slutsats: Studien visar att mötet mellan sjuksköterskan och patienten är viktigt för att patienterna ska kunna genomföra livsstilsförändringar.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för många av dagens stora folksjukdomar och beräknas stå för en femtedel av den samlade sjukdomsbördan internationellt. Personer med psykiska funktionsnedsättningar har i större utsträckning sämre levnadsvanor än övrig befolkning. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur som belyser vilken typ av stöd som personer med psykisk funktionsnedsättning önskar erhålla för att förändra sina levnadsvanor.   Metod: En metasyntes baserad på tio vetenskapliga artiklar som syntetiserades och tolkades med hjälp av Noblit & Hare`s (1988) meta-etnografi. Resultat: I resultatet framkommer tre teman: socialt stöd, praktiskt och strukturellt stöd och stödjande miljö. Slutsats: Personer med psykiska funktionsnedsättningar önskar stöd och stöttning med regelbundenhet samt fysisk närvaro för att öka möjligheterna att lyckas med livsstilsförändringar.

Ett hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hälsa. Förebyggande åtgärder innebär insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstår inom en snar framtid. Inom företagshälsovården arbetar sjuksköterskorna både hälsofrämjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hälsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan påverka sin hälsa. Genom att arbeta hälsofrämjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas. Syftet med arbetet är att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom företagshälsovården. Resultatet bygger på en kvalitativ intervjustudie där sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshälsovården har intervjuats på sin arbetsplats. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats i fyra kategorier; Sjuksköterskan inom företagshälsovården, Ekonomins betydelse, Sjuksköterskans samtal med personen och Sjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete. I studiens resultat framkommer det att sjuksköterskorna inom företagshälsovården har en bred kompetens och att de löpande fortbildar sig inom olika områden. Det framkom även att de i sitt förebyggande arbete stödjer sig av tekniken motiverande samtal, i samtalet med en person som har behov av en livsstilsförändring. Huvudfynden i resultatet är att personens inre motivation har en avgörande betydelse när det gäller att genomföra en livsstilsförändring, samt hur ekonomin påverkar och styr sjuksköterskan arbete.

För många människor innebär en hjärtinfarkt en tro på att det är slut med det yrkesverksamma livet, fritidsaktiviteter och samliv. Flertalet av de riskfaktorer som orsakat hjärtinfarkten anses gå att förändra genom att ändra på personens livsstil. Dock är det många personer som har svårt att ta tag i sådana förändringar efter infarkten. En fungerande relation mellan vårdgivare och patient ligger till grund för att omvårdnads- och förändringsprocessen ska bli så fulländad som möjligt.Syftet med litteraturstudien är att beskriva de faktorer som inverkar på patienters livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt samt beskriva vilken betydelse sjuksköterskans stödjande och vägledande roll har för dessa patienter. Detta är en klassisk litteraturstudie som baseras på elva vetenskapliga artiklar. De teman som växte fram under arbetets gång är undervisning, stöd och motivation, och coping. Resultatet visar att personer som drabbas av en hjärtinfarkt påverkas av flertalet faktorer, där undervisning är den huvudsakliga faktorn. Även vårdpersonal och anhöriga har en viktig och stödjande roll vid förändring av livsstilen. / To many people it’s a belief that an acute myocardial infarction is the end of their career, social life and most sport activities as well. The majority of the risk factors that is caused by an acute myocardial infarction are considered to be changeable by altering a person’s lifestyle. Unfortunately there is a quite a few people that have difficulty’s making such changes on there own after an acute myocardial infarction.A working relationship between caregiver and patient is the basic ground for the healthcare- and changing process to be as complete possible.The aim of this literature review is to describe the factors that influence a patients lifestyle changes after an acute myocardial infarction and also to describe what meaning the nurses’ supportive and guiding role has for these patients.This is a classic literature review that is based on eleven scientific articles.The themes that emerged during the writing of this review are teaching, support and motivation, and coping.The result shows that people that had an acute myocardial infarction are often affected by multiple factors, where education is the main factor.Even healthcare personal and relatives has an important and also a supportive role in the change of lifestyle.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är kronisk sjukdom som löper risk för ytterligare komplikationer såsom hjärt- och kärlsjukdomar, hjärtinfarkt och stroke. Komplikationer av diabetes är en av de vanligaste för dödsorsakerna. Sjukdomen orsakas av nedsatt insulinproduktion men det kan även förekomma vid andra faktorer som genetik, ålder, livsstilsfaktorer och fetma. Att leva med typ 2-diabetes är komplext och påverkar även livskvaliteten, därför krävs stöd. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av livsstilsförändringar relaterad till kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2. Metod: en deskriptiv litteraturstudie genomfördes genom att sammanställa litteratur som publicerade mellan 2013 och 2023. Totalt 11 relevanta artiklar sammanställdes för denna deskriptiva litteraturstudie med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Författarna delade in resultatet i 3 huvudteman; faktorer som påverkar följsamhet till livsstilsförändringar, motivation till att göra livsstilsförändringar och livskvalitet. Dessa kategorier är faktorer som påverkar personens upplevelser vid diabetes typ 2. Slutsats: Författarna sammanfattade personernas upplevelser av livsstilsförändringar relaterad till kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2 med hjälp av tidigare studier som är relevant för arbetets syfte. Det visade sig att förändringar av kost och fysiska aktiviteter var svårt och utmanande för deltagarna. Stöd från familjer och vänner bedömdes som en viktig komponent för att förbättra personens motivation. Personerna uppskattade även sjuksköterskans insatser, som var betydande och kunde stärkas personens resurser vid livsstilsförändringar. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that runs the risk of further complications such as cardiovascular disease, heart attack and stroke. Complications of diabetes are one of the most common causes of death. The disease is caused by reduced production of insulin, but it can also occur with other factors, such as genetics, age, lifestyle factors, and obesity. Living with type II diabetes is complex and also affects the quality of life, therefore support is required. Aim:To describe people’s experience of lifestyle changes related to diet and physical activity with diabetes type II as a diagnosis. Method: A descriptive literature study was conducted to compile studies that were published between the years 2013 and 2023. A total of 11 relevant articles were compiled for this descriptive literature study with the help of thematic analysis. Result: The authors categorized the results into three main themes; factors that influence adherence to lifestyle changes, motivation to make lifestyle changes and the quality of life. These categories are the factors that affect the person’s experiences with type II diabetes. Conclusion: The authors have combined the person's experiences of lifestyle changes related to diet and physical activity in diabetes type II with the help of previous studies that had similar aims as the purpose of the work. It appeared that changing diet and performing physical activities was challenging for the participants. Support from family and friends was also assessed as an important component due to improving the person’s motivation. The people also appreciated the nurse’s efforts, which were considered significant and could strengthen the person’s resources in case of changes in lifestyle.

Bakgrund: En livsstil har en stor inverkan på patienters hälsa. Motiverande samtal är ett sätt att hjälpa patienter med livsstilsförändringar i vården. När sjuksköterskor är lojala till motiverande samtal kommer det att gynna patienter och medföra positiva livsstilförändringar.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskor använder motiverande samtal i möten med patienter som vill förändra sina livsstilar.Metod: Tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats söktes och analyserades med hjälp av ett egenkonstruerat flödesschema för att svara på syftet.Resultat: Tre teman och ett tillhörande undertema identifierades från de utvalda studierna: sjuksköterskors användning av motiverande samtal i vården, patienters påverkan av hur sjuksköterskor använder motiverande samtal (undertema), utmaningar som hindrar sjuksköterskors användning av motiverande samtal och möjligheter som underlättar för sjuksköterskors användning av motiverande samtal.Slutsats: Sjuksköterskor använder motiverande samtal endast till viss del på grund av utmaningar som hindrar dem från att bli lojala till motiverande samtal. På det sättet kan inte patienter gynnas i deras livsstilsförändringar. / Background: A life style has a big impact on patients’ health. Motivational Interviewing is a way to help patients with life style changes in health care. When nurses have fidelity to Motivational Interviewing, patients will benefit from this in their life style changes positively.Aim of study: The aim of this literature review is to examine how nurses use Motivational Interviewing when consulting patients who wish to change their life styles.Method: Ten scientific articles with a quantitative approach were searched for and analysed using a self-designed flow chart to answer the purpose with.Results: Three themes and an attached subtheme were identified from the chosen studies: nurses’ use of Motivational Interviewing in health care, how patients are impacted by nurses’ use of Motivational Interviewing, challenges which prevent nurses’ use of Motivational Interviewing, and possibilities which facilitate nurses’ use of Motivational Interviewing.Conclusion: Nurses user Motivational Interviewing to some extent because of challenges which prevent them from fidelity to Motivational Interviewing. Due to that, patients cannot benefit in their life style changes.

Den ökade övervikten i samhället leder till att allt fler insjuknar i hjärtsjukdomar. Vi vill att allmänsjuksköterskor ska få ökad kunskap inom detta område, för att hjälpa patienter i ett tidigt skede till livsstilsförändringar. Syftet med denna studie är att undersöka hur sjuksköterskor kan arbeta preventivt med överviktiga, hjärtsjuka patienter. Som metod används analys och tolkning av tio vetenskapliga artiklar, som granskats enligt Polit m fl (2001). Våra frågeställningar är: Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan erbjuda en överviktig patient med hjärtsjukdom? Vilken är den optimala kosten för en överviktig patient med hjärtsjukdom? Har sociala förutsättningar någon inverkan på valet av kost? Resultatet visar att Medelhavsdieten har en positiv inverkan på patienter med kranskärlssjukdom och övervikt samt att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder spelar stor roll. / The increasing overweight in the society leads to more illness in heart diseases. Our wish is that practice nurses will get more education in this area, to help patients as soon as possible to life changes. The aim with this study is to investigate how nurses can work preventive among patients with overweight and heart disease. The results of this study are based on ten scientific articles. Our questions in this study are: How does nursing affect on patients with overweight and heart disease? Which is the optimal diet for patients with overweight and heart disease? Have social assumptions any influence on the choice of diets? The results chows a positive effect on patients with coronary heart disease and overweight, and that nurse%u2019s preventive work has good effect.

Bakgrund: Livsstilsrelaterade sjukdomar utgör idag ett stort hot mot människors hälsa – såväl nationellt som globalt. Det finns tydlig evidens för sambandet mellan ohälsosamma levnadsvanor och livsstilssjukdomar samt vikten av hälsofrämjande arbete för att minska riskfaktorerna. Primärvården är den vårdnivå dit de flesta söker vård i första hand, därmed har primärvården en central roll i det hälsofrämjande arbetet. Sjuksköterskor inom primärvården har således en nyckelroll i det hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete med livsstilsförändringar inom primärvården. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats och strukturerad sökmetod. Resultat: Databearbetningen genererade tre kategorier: (1) Sjuksköterskans och patientens roll, (2) relationens betydelse samt (3) organisatoriska och samhälleliga faktorer. Konklusion: Hälsofrämjande arbete med livsstilsförändringar är ett komplext område. Trots aktuella riktlinjer ges inte de förutsättningar som sjuksköterskor anser att de behöver för att arbeta hälsofrämjande så som riktlinjerna avser. De flesta sjuksköterskor anser att det hälsofrämjande är en viktig del av deras arbete. För att möjliggöra ett hälsofrämjande arbete uttrycker sjuksköterskorna att det finns ett antal hinder som begränsar själva genomförandet, de lyfter även fram förutsättningar som kan bidra till att underlätta arbete med livsstilsförändringar. / Background: Non communicable diseases related to unhealthy lifestyle are a majorthreat to our health. There is clear evidence on the link between unhealthy lifestylehabits and non-communicable diseases and the importance of health promotion as away of reducing the risk factors. Primary care plays an important part in theimplementation of health promotion and nurses working in primary care have a keyrole in health promotion. Aim: The aim was to highlight nurses’ experience of healthpromotive work with lifestyle changes at primary care. Method: A general literaturereview with an inductive approach performed with a structured search method.Result: The result generated three main categories: (1) The role of the nurse and thepatient, (2) the importance of the relationship and (3) organizational and socialfactors. Conclusion: Implementation of health promotion is challenging. There areclinical practice guidelines to counteract patient’s unhealthy lifestyle habits, but timeand resources are not provided. The nurses described the health promotive work asthe core of their responsibilities, but they also pointed out several barriers andfacilitators for the work with health promotion.

The purpose of this paper is to examine how vegetarians and vegans ascribe meaning to the process of changing from a meat-based to a plant-based diet. Using Brenda Dervin's sense-making methodology, I look into the complex and dynamic ways vegetarians and vegans experience their worlds. In contrast tomuch of mainstream research which regard vegetarians and vegans as static, the paper tries to answer the following questions: How can you understand vegetarians and vegans from the sense-making term”verbings? That is, how do vegetarians and vegans make and un-make sense during their changing process? What kind of contexts in form of inner and outer effect is and has been important in their making and un-making of sense? How do my interviewees in this particular moment in time and space seethemselves and their changing process in relation to the rest of society? The results presented are based on six semi-structured interviews influenced by sense-making's life-line method. Four interviews were conducted with vegetarians and two with vegans. Their age ranges from twenty to thirty two, and the amount of time they have been vegetarian or vegan range between eight months to eleven years. As shown in other studies, vegetarians and vegans are phenomenons that are more complex than mainstream research gives them credit for. My findings support this claim in concluding that my respondents use adiverse set of both internal and external hows to make sense of their vegetarianism and veganism. Forexample, internal in form of emotions and external in form of facts. Furthermore, my results may help to broaden our understanding of lifestyle changes beyond dietary, like going from a sedentary to an active life.

Bakgrund:  Motiverande samtal (MI) fokuserar på att främja patienters egen motivation och har visats vara gynnsam i syfte att främja beteendeförändringar. Diabetes är en snabbt växande folkhälsosjukdom och livsstilsförändringar har en positiv påverkan på sjukdomsförloppet. Trots befintlig kunskap om livsstilsförändringar finns svårigheter att uppfylla rekommendationerna och förändringarna upplevs ofta svåra att bibehålla över en längre tid. Syfte:  Beskriva patienters upplevelser av motiverande samtal för att främja livsstilsförändringar vid diabetes.  Metod:  Litteraturstudien inkluderade åtta kvalitativa studier från databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och Scopus. Därefter kvalitetsgranskades valda studier utifrån Olsson & Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier och analysen utfördes utifrån Fribergs femstegsmodell.  Resultat:  Litteraturstudien resulterade i fyra kategorier med två subkategorier vardera. Följande kategorier identifierades; ”utveckla en vårdrelation som främjar livsstilsförändringar”, ”stöd att genomföra livsstilsförändringar”, ”hjälp att balansera livet vid livsstilsförändringar” och ”stärka det egna ansvaret vid livsstilsförändringar”. Konklusion:  Patienterna upplevde att MI var en metod som främjade och underlättade genomförandet av livsstilsförändringar. Mer forskning och utbildning inom området kan bidra till att MI används i större utsträckning i den kliniska verksamheten. / Background:  Motivational interviewing (MI) has the focus to promote patients own motivation and has been proven successful in promoting behavior changes. Diabetes are diseases growing fast in the society and lifestyle changes are considered to have a positive impact on the development of the disease. Regardless of existing knowledge about the positive effects of lifestyle change, the majority of people with the diagnosis do not meet the recommended goal and changes are often hard to maintain over a longer period.  Aim:  To describe patients experience of motivational interviewing to promote lifestyle changes in diabetes.  Methods:  A qualitative literature study was made with eight qualitative studies. The studies included was found through the databases Cinahl, PubMed, PsycInfo and Scopus. The studies was quality reviewed from Olssens and Sörensens model for qualitative studies and the analysis was made from Fribergs five step model.  Results: The literature study resulted in four categories with two subcategories each. Following categories where identified; ”developing a nursing relationship that promotes lifestyle changes”, ”support in the lifestyle changes”, ”help to balance the everyday life in the lifestyle changes” and ”reinforces the responsibility in the lifestyle changes”. Conclusion:  The patients experienced that MI was a method that promoted and facilitated the implementation of lifestyle changes. More research and education in the area could lead to an increased use of MI in the clinical situation.