Dagens samhälle kräver att varje enskild individ måste ta beslut över alla de val som vi ställs inför. När det gäller val som antingen gynnar eller missgynnar vår hälsa är möjligheterna idag oändliga. På grund av detta finns det många som ökar i vikt och därmed kan behöva hjälp med att göra en livsstilsförändring. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan ha påverkat och motiverat i valet av att göra en gastric bypass operation, samt att urskilja vilka förändringar som följer efter den typen av livsstilsförändring. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där fyra informanter deltog och studiens data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet skrevs fram med tre huvudkategorier: Livet innan operationen, Faktorer som påverkat och motiverat till att välja gastric bypass samt Livet efter operationen. Detta visade att informanterna motiverades av deras oro inför den framtida hälsan samt deras förhoppningar om en förändrad framtid, det visade också att deras val påverkades av omgivningen. Sinnesstämningen och den sociala tillhörigheten hade förbättrats efter operationen och livskvaliteten hade ökat. / Today's society requires that each individual has to take decisions on all the choices that we face. When it comes to choices that either benefit or disadvantage our health the possibilities are endless. As a result of this there is a large part of the population that has increased in weight and might need help in making lifestyle changes. The purpose of this study was to investigate the factors that may have influenced and motivated the choice of going through a gastric bypass surgery, and to discern which changes following that kind of lifestyle change. Semi-structured interviews with the four participants were conducted, data were analyzed using qualitative content analysis. The result was partitioned into three main categories: Life before surgery, Factors that influenced and motivated to choose gastric bypass and Life after surgery. The findings displayed that the participants were motivated by their concern for the future health and their hopes for a changed future, the findings also showed that their choice was influenced by the surroundings. The surgery led to an improvement in mood and social life as well as an increase in quality of life for the participants.

<p> </p><p><strong>BAKGRUND</strong>: Diabetes typ 2 har under de senaste åren blivit en vanlig folksjukdom och det befaras att den ytterligare skall öka på grund av ohälsosamt kostintag och minskad fysisk aktivitet. För att förebygga utvecklingen samt minska sjukdomsprogressionen rekommenderas en livsstilsförändring och ett bra resultat kan uppnås genom vårdpersonalens hjälp och egenvård. <strong>SYFTE</strong>: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. <strong>METOD</strong>: Studien är en litteraturstudie med analys av kvalitativ forskning av tidigare genomförda studier. Datamaterialet som denna studies resultat grundar sig på består av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. <strong>RESULTAT:</strong> Resultatet ledde till två teman: <em>Acceptans leder till upplevelse av välbefinnande</em> hos de patienter som har förmågan att acceptera sjukdomen som en del av livet<em> </em>och <em>icke acceptans leder till upplevelse av svårigheter</em> hos de patienter som inte kan acceptera att de har insjuknat i diabetes typ 2. Dessa teman har subteman som beskriver upplevelser i förhållande till välbefinnande och svårigheter. <strong>DISKUSSION</strong>: Denna studie kan öka kunskaper hos sjuksköterskor om hur patienter upplever av att leva med diabetes typ 2. Denna kunskap kan sjuksköterskor använda som ett grundlag för att anpassa vården efter patienters egna behov och svårigheter i samband med sjukdomsbehandlingen.</p><p> </p> / <p>BACKGROUND: Diabetes type 2 has in recent years become a regular national disease and there is concern that the further increase due to unhealthy dietary intake and reduced physical activity. A lifestyle change is recommended in order to prevent the development of the disease and reduce the progression of the disease. A god result can be achieved by health care workers and self care. PURPOSE: The aim of this study was to describe patients’ experiences living with diabetes type 2. METHOD: The study is a literature review with analysis of qualitative research based on already completed studies. Data material is based on ten scientific qualitative articles. RESULT: The result led to two themes: Acceptance leads to the experience of welfare in patients who have the ability to accept the disease as a part of life and non-acceptance leads to experience difficulties in patients who cannot accept that they have fallen ill in diabetes type 2. These themes have subthemes describing the experiences in relation to the welfare and difficulties. DISCUSSION: This study may increase the skills of nurses how patients experience living with diabetes type 2 and the knowledge can be used by nurses as a constitution to adapt care after the patients´ own needs and difficulties associated with disease treatment.</p>

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, är en energikrävande verksamhet som tar stora markarealer i anspråk. I västvärlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmängder än vad kroppen behöver ur näringssynpunkt. Syftet med studien är att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhållanden kvantifiera den användbara energi från förnyelsebara resurser som kan ersätta användningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och fläskkött motsvarande 5 kg protein per person och år. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och år, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och år. Det rekommenderade intaget av protein är 20 kgper person och år. Den frigjorda arealen som uppstår vid en minskad animaliekonsumtion kan användas till odling av energigrödor. Systemanalysen baserades på litteraturuppgifter om dels de totala primärenergiinsatserna, som krävs för framställningen av animaliskt protein (d v s direkta plus indirekta energiinsatser vid produktion och distribution av diesel, el, handelsgödsel etc.), och dels användningen av åkermark för foderproduktion. Analysen omfattar livsmedelskedjan från produktion av insatsvaror fram till gårdsgrind. Den genomförda systemanalysen resulterade i att med samma insatser som vid produktion av dagens animaliska protein kan drygt 10 % av den eldningsolja som idag används i Sverige, ersättas med energi från förnyelsebara källor vid en minskad konsumtion av animaliska produkter motsvarande 5 kg protein per person och år. Beaktas den totala användningen av oljeprodukter i Sverige kan över 2,1 % ersättas. Animalieproduktionen och konsumtionen av animaliskt protein kommer i ett framtidsperspektiv ha en betydelsefull roll för ett miljömässigt hållbart energisystem. En minskad animaliekonsumtion har även positiva effekter på jordbrukets utsläpp av ammoniak och närsaltet vilket i ett bredare perspektiv kan vara betydelsefullt för en ekologisk hållbar samhällsutveckling.

Bakgrund: Hypertoni är ett globalt hälsoproblem och livsstilsrelaterade orsaker ligger bakom utvecklingen av hypertoni. Livsstilsförändring kan innebära ändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Det behövs mer kunskap om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva aktuell forskning om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar insamlades via databaserna Cinahl och PubMed. Innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier framtogs. Huvudkategorierna var Motiverande aspekter, Möjligheter och hinder samt Bemötandet i vården. Patienten behöver motivation och redskap för att lyckas med livsstilsförändringen. Patienten genomgår känslomässiga processer som påverkade motivationen och det dagliga livet. Tidigare erfarenheter av hypertoni i familjen var en betydelsefull motiverande aspekt. Ett personcentrerat förhållningsätt var av betydelse för patienten. Slutsats: Patienter med hypertoni genomgår olika känslomässiga reaktioner. Tidigare erfarenheter och okunskap kring hypertoni var centrala möjligheter eller hinder för motivation till livsstilsförändring. Personcentrerad vård var betydelsefullt vid livsstilsförändring. Patienten är unik och ska bemötas med värdighet och respekt för personens integritet och självbestämmande. / Background : Hypertension is a global health problem and lifestyle-related causes lie behind the development of hypertension. Lifestyle change may involve changing dietary habits and physical activity. More knowledge about the patient´s experience of lifestyle change in hypertension is needed. Aim: The aim of this literature review was to compile and describe current research about the patient's experience of lifestyle change in hypertension. Method: A literature review based on 12 qualitative articles was collected through the databases Cinahl and PubMed. Content analysis was used as an analytical method. Result: Three main categories with related subcategories were implemented. The main categories were Motivational Aspects, Opportunities and Obstacles, Treatment in health care. The patient need motivation and tools to succeed with lifestyle change. The patient underwent emotional processes that affected motivation and daily life. Experience of hypertension in the family were a motivational aspect. A person-centered approach was important for the patient. Conclusion: The patient´s with hypertension undergoes different emotional reactions. Previous experience and knowledge about hypertension were key opportunities or obstacles to motivation for lifestyle changes. Person-centered care was significant in lifestyle change. The patient is unique and should be treated with dignity and respect for the person's integrity and self-determination.

Titel: Livsstilsförändring i samband med Diabetes typ 2 – en intervjustudie ur patientens perspektiv Kurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterska, 15 högskolepoäng Sidantal: 33 sidor Författare: Johanna Rosell &amp; Michaela Sorttanen Handledare: Cecilia Fagerström Examinator: Ulla Peterson Bakgrund: Diabetes typ 2 är en växande och vanligt förekommande folksjukdom som är kopplad till livsstil. Livsstilsförändringar såsom hälsosam kost kombinerat med fysisk aktivitet är de grundläggande komponenterna i diabetesbehandlingen. Livsstilsförändringarna förebygger komplikationer och ger stora hälsovinster. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändring hos patienter med Diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sex patienter med Diabetes typ 2 genomfördes, i åldrarna 48 till 70 år. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen identifierades tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna består av; Vårdrelationen med diabetessköterskan, som representerar patienternas erfarenheter av att diabetessköterskan har en betydande roll i motivationsarbetet angående livsstilsförändringar. Utifrån patienternas erfarenheter framkom att ett aktivt engagemang och personcentrerat arbete från diabetessköterskan motiverade och bevarade motivationen till livsstilsförändring. Vidare beskrevs det motiverande att bli informerad om mätvärden hos diabetessköterskan. I kategorin Patienternas inställning till livsstilsförändring framkom att patienternas inställning spelade en betydande roll i hur livsstilsförändringar efterlevs. Motivationen till livsstilsförändring beskrevs olika beroende på patienternas sjukdomsinsikt, ansvarstagande samt vanemönster och tidigare beteenden. Utomstående faktorer i form av social påverkan från familj och vänner beskrevs ha både positivt och negativt inverkan på motivationen till livsstilsförändring hos patienterna. Likaså erfor patienterna att vardagliga omständigheter såsom väder och arbete påverkade motivationen att genomföra rekommenderade livsstilsförändringar. Slutsats: Ett personcentrerat och engagerat arbete från diabetessköterskan skapar och bevarar motivation till livsstilsförändring hos patienter. En god vårdrelation med förmedlad kunskap möjliggör sjukdomsinsikt och ansvarstagande hos patienten. Ett gott och engagerat samarbete mellan diabetessköterska och patient motiverar livsstilsförändringar och bevarar en hälsosam livsstil. / Title: Lifestyle change in type 2 Diabetes - an interview study from the patient´s perspective Course: Caring science, Independent project (Master) in Primary Health Care Specialist Nursing, 15 credits Pages: 33 pages Authors: Johanna Rosell &amp; Michaela Sorttanen Supervisor: Cecilia Fagerström Examiner: Ulla Peterson Background: Type 2 diabetes is a growing and common public disease that is linked to lifestyle. Lifestyle changes such as healthy diet combined with physical activity are the basic components of diabetes treatment. Lifestyle changes prevent complications and give great health benefits. Objective: The purpose of the study was to describe experiences of lifestyle change in patients with type 2 Diabetes. Method: Qualitative interview with six patients with type 2 Diabetes were conducted, between ages 48 to 70 years. The interview were analyzed with a qualitative manifest content analysis. Results: Three main categories and seven subcategories were identified from the analysis. Main categories were; The nursing relationship with the diabetic nurse, which represents the patient´s experience that the diabetes nurse has a significant role in motivational work on lifestyle changes. Based on the experience of patients, it emerged that active involvement and person-centered work from the diabetic nurse motivated and maintained motivation for lifestyle change. Furthermore it was motivated to be informed of the measured values of the diabetic nurse. Patient´s attitude to lifestyle change category found that patient´s attitude played a significant role in how lifestyle changes are followed. The motivation for lifestyle change varied depending on the patient's disease insight, responsibility as well as habit patterns and past behaviors. External factors in terms of social influence from family and friends were experienced to have both a positive and negative impact on the motivation for lifestyle change in patients. Likewise, everyday circumstances such as weather and work affected the patient's motivation to implement recommended lifestyle changes. Conclusion: A person-centered and committed work by the diabetes nurse creates and maintains motivation for lifestyle change in patients. A good medical relationship with mediated knowledge enables patient insight and responsibility. Good and committed cooperation between diabetic nurse and patients motivates lifestyle changes and preserves a healthy lifestyle.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem som ökar över hela världen och anses vara en förändringsbar riskfaktor, vilket innebär att de följdsjukdomar som kan drabba en person som en direkt följd av övervikt eller fetma till stora delar skulle kunnat undvikas genom förändrade levnadsvanor. Förändringsprocessen hos en person kan starta först då personen börjar ifrågasätta sina levnadsvanor. Huruvida en livsstilsförändring är möjlig att genomföra handlar inte enbart om egna uppfattningar om beteendet utan även om hur redo personen är att genomföra en förändring. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser vid genomförandet av livsstilsförändringar vid övervikt eller fetma. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes på manifest nivå med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom kategorierna Upplevelse av att socialt stöd är av betydelse, Attityder och inställning påverkar genomförandet av livsstilsförändring, Personliga insikter har betydelse, Upplevelser av att motgångar kan påverka processen av livsstilsförändringar och Motivation kan erhållas på olika sätt. Resultatet visade att behovet av stöd från omgivning och att samtala med människor i liknande situation var av stor betydelse. Att möta fördomar visade sig vara problematiskt för en del. För att komma vidare i sin förändringsprocess hade personliga insikter stor betydelse och det förekom även upplevelser av motgångar i vardagen hos personer som påverkade livsstilsförändringen. Genom upplevelsen att hitta sig själv kunde personen skapa sig samt upprätthålla sin motivation. Slutsats: Stöd och motivation ger högre möjligheter för personer att främja sin hälsa genom att skapa sig nya goda hälsosamma levnadsvanor och därmed reducera riskerna för följdsjukdomar. Genom egenvårdshandlingar kan personen uppnå välbefinnande då det främjar egen hälsa och personens utveckling hos sig själv.

Bakgrund - Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ökar kraftig globalt. Orsaken till diabetes typ 2 kan vara osund livsstil, ärftlighet och åldrande. Patienter som drabbas av sjukdomen har en stor risk att utveckla olika komplikationer vilket kan reducera livslängd. För att förebygga dessa problem behöver patienter med diabetes typ 2 kunskap om sjukdomen som kan leda till en hälsosammare livsstil. Syfte – Syftet med studien är att belysa vuxna patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod – Studien genomfördes som en litteraturöversikt grundad på nio insamlade vetenskapliga artiklar med en kvalitativ utgångspunkt. Databaserna CINAHAL och MEDLINE användes för att hämta de vetenskapliga artiklarna. Resultat- resultatet presenteras i fyra teman: Vardagliga utmaningar som orsakades av diabetes typ 2, Vikten av kunskap, Vikten av livsstilsförändringar, Behov av andras stöd. konklusion - Sjuksköterskor och-övriga inom sjukvården kan uppfatta patienters behov genom att ha förståelse för patienters upplevelser med att leva med diabetes typ 2. Detta kan hjälpa dem att erbjuda patienter en individanpassad och personcentrerad vård. Att ha nya rutiner i vardagen kan stödja patienter med diabetes typ 2 att kunna hantera sjukdomen samt anpassa sig till de nya levnadsvanorna. / Background- Type 2 diabetes is a common disease that is increasing drastic globally. The cause of type 2 diabetes can be unhealthy lifestyle, heredity and aging. Patients who suffer from the disease have a high risk of developing various complications which can reduce life expectancy. To prevent these problems, patients with type 2 diabetes need knowledge about the disease that can lead to a healthier lifestyle. Aim- The aim of the study is to illustrate adult patients’ experiences of living with type 2 diabetes. Method- The study was conducted as a literature review based on nine collected scientific articles with a qualitative starting point. The CINAHAL and MEDLINE databases were used to retrieve the scientific articles. Results- The results presents in four themes: Everyday challenges caused by type 2 diabetes, The importance of knowledge, The importance of lifestyle changes, Need for support from others. Conclusion- Nurses and others in healthcare can understand patients’ needs by having an understanding of patients’ experiences of living with type 2 diabetes. This can help them offer patients a personalized and person-centered care. Having new routines in everyday life can support patients with type 2 diabetes to be able to manage the disease adapt to the new lifestyles.

Diabetes Mellitus typ 2 är ett vanligt och allvarligt folkhälsoproblem på global nivå. Sjukdomen uppkommer ofta till följd av ohälsosamma levnadsval som fysisk inaktivitet och osund kosthållning. Egenvård i syfte att stärka individers självkontroll och förändring av ohälsosamma levnadsvanor är därför en central del av diabetesvården. E-hälsa är ett tidsaktuellt hjälpmedel som kan användas för att identifiera hälsorelaterade behov och därmed stärka egenvården. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning om hur individer med Diabetes Mellitus typ 2 upplever användandet av e-hälsa som stöd för egenvård i det vardagliga livet. Metoden är en systematisk litteraturöversikt baserad på 11 artiklar varav nio med kvalitativ design och två med mixad design. I resultatet framkom det att e-hälsa kan stödja individers egenvård på flera sätt; för att uppnå medvetenhet och acceptans i sjukdomen, för motivation till livsstilsförändring, för att involvera personer i omgivningen och för att kommunicera med hälso- och sjukvård. Deltagarna i studierna beskrev positiva upplevelser av e-hälsa. E-hälsa är ett bra stöd för egenvård vid Diabetes Mellitus typ 2 och ett komplement till den redan befintliga diabetesvården. Förslag till framtida arbete är vidare utbildning inom e-hälsa till såväl vårdpersonal som individer. / Type 2 Diabetes Mellitus is a worldwide common and serious public health problem. The disease often arises as a result of unhealthy lifestyle choices such as physical inactivity and unhealthy diet. Self-care is therefore a central part of diabetes care in order to strengthen individuals self-control and to change unhealthy lifestyles. E-health is a modern tool that can help identify health related needs and thereby support selfcare. The aim of the literature review was to compile current research on how individuals with Type 2 Diabetes Mellitus experience the use of e-health as support to self-care in everyday life. The chosen method is a literature review based on 11 articles, of which nine has a qualitative design and two has a mixed design. The results showed that e-health can support everyone’s self-care in several ways; to achieve disease related awareness and acceptance, motivation in lifestyle change, involving people in the environment and to communicate with health care providers. The participants described positive experiences of e-health. E-health is a relevant support for self-care management in Type 2 Diabetes Mellitus and a complement to the existing diabetes care. A proposal for future work is further education in e-health for both health care providers and individuals.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 är en snabbt ökande sjukdom i dagens samhälle och har gått från att vara en ålderssjukdom till att alltmer bli en välfärdssjukdom. Sjukdomen präglas av hur vi människor idag lever våra liv med förändrade kostvanor och allt mer fysisk inaktivitet. I samband med att en person diagnostiseras med diabetes typ 2 kommer individen att ställas inför olika behov av livsstilsförändringar då detta är en viktig grund i behandlingen. SYFTE: Belysa patienters upplevelser av hälsa vid livsstilsförändring vid diabetes typ 2. METOD: Kvalitativ litteraturöversikt. RESULTAT: Patienterna upplever flertalet faktorer som påverkar upplevelsen av hälsa. Svårigheter med avsaknad av motivation, nya vanor och avsaknad av kontroll är några av dem. Känslor som oro och skuld upplever patienterna och detta påverkar deras upplevda hälsa. Även kultur, miljö och individuella faktorer påverkar. KONKLUSION: Det är många faktorer som påverkar hur patienter upplever sin hälsa. Genom att sjuksköterskor får en ökad kunskap och förståelse kring patienternas upplevelse av hälsa vid diabetes typ 2 kan bättre vård ges. / BACKGROUND: Diabetes type 2 is a rapidly increasing disease in today's society and has gone from being an age-old disease to becoming more and more a welfare disease characterized by how we humans today live our lives with changing diets and increasingly physical inactivity. When a person is diagnosed with diabetes type 2, the individual will be faced with different needs for lifestyle changes as this is an important basis of treatment. AIM: To shed light on patients' experiences of health in the event of a lifestyle change who is diagnosed with diabetes type 2. METHOD: Qualitative literature review. RESULTS: Patients experiences several factors that affect the experience of health. Difficulties with lack of motivation, new habits and lack of control are some of them. Emotions such as anxiety and guilt are experienced by patients and these affects their experienced health. Culture, environment and individual factors also matters. CONCLUSION: There are many factors that influences how patients experience their health. By giving nurses an increased knowledge and understanding of patients' experiences of health, better care can be provided.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är den dominerande dödsorsaken i Sverige. För personen som drabbas är det en otäck händelse som påverkar individens livsvärld. Levnadsvanor såsom ohälsosamma matvanor, brist på daglig fysisk aktivitet samt tobaksanvändning är alla riskfaktorer. För att förhindra ett återinsjuknande är det viktigt att patienten tar till sig av de egenvårdsråd som ges av sjukvården efter en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av att följa egenvårdsråd efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt där kvalitativa artiklar har använts. Resultat: Två domäner i form av främjande och hindrande faktorer med fem kategorier och ytterligare underkategorier togs fram och bildade resultatet. I resultatet framkom att individualiserat stöd från sjukvårdspersonal var av stor vikt, för att möjliggöra förändring och ta till sig av de egenvårdsråden givna av sjukvården. Ytterligare framkom att vägledning kring hur livsstilsförändringen kan se ut samt stöd från anhöriga och jämlika spelade en betydande roll för möjligheten att implementera nya levnadsvanor. Slutsats: Slutsatsen som kan antas är att tydligheten och strukturen kring arbetet med patienter under eftervården bör tydliggöras och utformas i ett samarbete med patienter och närstående. / Background: Cardiovascular disease is the dominant cause of death in Sweden. For the person affected it is a fearful event that affects the whole life. Living habits such as unhealthy eating, tobacco use and lack of daily physical activity are all risk factors. To prevent a recurrence, it is important that the patient follows the self-care advice given by the healthcare after a heart attack. Aim: The aim of the study is to shed light on patients' experiences of following self-care advice after having had a heart attack. Method: The study has been conducted as a literature review where qualitative articles have been used. Results: Two domains in the form of promoting and hindering factors with five categories and additional subcategories were developed and formed the result. The results showed that individualized support from healthcare professionals was of great importance, to enable change and absorb the self-care advice given by healthcare. It also emerged that guidance on what lifestyle change can look like as well as support from relatives and peers played a significant role in the possibility of implementing new lifestyles. Conclusion: The clarity and structure of the work with patients during aftercare should be clarified and designed in collaboration with patients and relatives.