<p>The capacity to process and to remember information is a basic condition for language ability and for coming reading ability. Reading ability is strongly connected to phonological awareness, receptive vocabulary knowledge and working memory capacity. In what way hearing impairment in children affects development of cognitive skills and later on reading ability is an area that has attracted minor attention for research.</p><p>The aim with this study was to investigate changes in cognitive skills and reading ability in children with mild or moderate hearing impairment after one year of progress and furthermore if any connections between any increases of the abilities were to be found. Comparisons were made with results from age adequate normal hearing children. Moreover prosodic ability on word-level was tested this year. Eleven Swedish children aged 7:6-10:10 years participated in this study. To illustrate progress of the abilities mentioned the SIPS computer test battery and furthermore some manually given tests for reading and prosodic abilities were used.</p><p>The results show a developmental trend for the children with hearing impairment on tests of working memory and reading comprehension. The least degree of development was found in the area of phonological skills. The children with hearing impairment showed in general the same capacity as normal hearing children on tests for the different abilities. In the area of working memory the children with hearing impairment had significant lower results on half of the tests than age adequate normal hearing children. Several strong connections were present for children with hearing impairment this year than last year, in-between cognitive skills and reading ability. Correlation appeared between age for insertion of hearing aid and test for decoding ability. Results on tests for prosodic ability reached ceiling effect.</p> / <p>Förmåga att bearbeta och minnas information ligger till grund för språkförmåga och är en förutsättning för kommande läsutveckling. Läsförmåga är starkt sammankopplad med fonologisk medvetenhet, receptivt ordförråd och arbetsminneskapacitet. På vilket sätt hörselnedsättning hos barn påverkar utveckling av kognitiva färdigheter och sedermera läsförmåga är dock ett område som inte tilldragit sig något större forskningsintresse.</p><p>Syftet med studien var att undersöka förändring av kognitiva färdigheter och läsförmåga hos barn med mild och måttlig hörselnedsättning under ett års tid, samt eventuella samband mellan förmågorna. Årets prestation jämfördes mot tidigare insamlat resultat från åldersmatchade normalhörande barn. Därutöver testades prosodisk förmåga på ordnivå. I studien deltog elva svenska barn i åldrarna 7:6-10:10 år. För att belysa utveckling av nämnda förmågor användes dels det datorbaserade testbatteriet SIPS samt manuella tester.</p><p>Resultaten visar en utvecklingstrend för gruppen barn med hörselnedsättning inom samtliga deltester som mätte arbetsminne och läsförståelse. Lägst grad av utveckling, där prestation låg i nivå med förra årets mätning, var inom fonologiska färdigheter. Vid jämförelse mellan grupperna presterade barnen med hörselnedsättning i allmänhet i nivå med åldersmatchade normalhörande barn inom de testade delområdena. Inom delområdet arbetsminne hade barnen med hörselnedsättning signifikant sämre resultat i hälften av deltesterna än de åldersmatchade normalhörande barnen. Barnen med hörselnedsättning hade år 2009 fler starka samband mellan deltester som mätte kognitiva färdigheter och läsförmåga, i jämförelse mot förra året. Samband fanns också mellan ålder för insättande av hörapparat och ett deltest som mätte avkodningsförmåga. Takeffekter fanns på tester av prosodisk förmåga på ordnivå för barnen med hörselnedsättning.</p>

<p>Språket är i ständig förändring vilket innebär att språkligt material med tiden föråldras och blir inaktuellt. Vid talaudiometrisk testning av barn är det viktigt att testmaterialet innefattar ord som är välkända för barn eftersom förståelsen för materialet kan inverka på mätresultatet. Det talaudiometriska test som idag används för barn bygger på ordmaterial som ursprungligen insamlats under 1930-talet. Föreliggande studie är en del av ett större projekt och inleder arbetet med att utarbeta ett nytt talaudiometriskt material för barn.</p><p>Syftet med föreliggande studie var att beräkna och jämföra ordfrekvens och antal ordformer utifrån inspelade samtal mellan de deltagande barnen i åldersgrupperna 5-8 år (Grupp 1) respektive 9-12 år (Grupp 2). Totalt 79 barn mellan 5 och 12 år deltog i studien. Inspelningar av barns samtal med varandra gjordes på förskolor och fritidshem i Linköpings tätort och cirka 300 minuter inspelat material analyserades. Barnens yttranden transkriberades ortografiskt och de ord som användes i samtalen grupperades för att därefter delas in i sex olika kategorier. Frekvensberäkning av ord per åldersgrupp utfördes och de båda åldersgruppernas totala volym av ordformer räknades ut.</p><p>Resultaten visade att ordfrekvensen var högre i Grupp 2 än i Grupp 1. I Grupp 2 förekom också ett större antal ordformer än i Grupp 1. Hos båda åldersgrupperna var Substantiv den mest använda kategorin avseende antal ordformer, dock var det stor skillnad mellan Grupp 1 och Grupp 2 gällande vilka ordformer som användes.</p><p>Resultaten diskuteras utifrån de åldersrelaterade skillnaderna mellan grupperna, olika sätt att beräkna ordfrekvens samt i relation till förändringar i svenska språket över tid.</p>

<p>The present study deals with task-oriented conversations between a person with hearing loss and a relative or friend. The purpose was to investigate how the participants in the task-oriented context co-construct understanding, and to focus on different kind of repair strategies that the participants may use to make the hearing loss relevant in the conversation. The method used was Conversation Analysis (CA). The material consisted of eight videotaped task-oriented conversations between a person with hearing loss and their significant other. Altogether eight persons participated in the study – four of them had a hearing loss and the other four had normal hearing. The essay also presents a summary of previous research on communication involving persons with hearing loss. The occurrence and usage of repair strategies was brought to focus as this was of particular interest for this study. It was revealed that quantitative measures of these phenomena previously have been the most commonly used method. The analysis demonstrated that the participants used several different types of repair initiatives during the studied sequences. The categorization was based upon these repair initiatives. The different initiatives were primarily classified according to the manner in whish they specified the nature of the repairable. The study pointed out that the underlying phenomena that were addressed in these sequences were of a complex and various nature. It was proposed that this might demonstrate a need to complement the approaches made earlier in this area with a more qualitative one.</p> / <p>Föreliggande studie behandlar uppgiftsorienterad interaktion mellan en person med hörselnedsättning och dennes anhörig eller vän. Syftet var att undersöka hur deltagarna i den uppgiftsorienterade kontexten samkonstruerar förståelse, och att fokusera på olika reparationssekvenser som deltagarna eventuellt använder för att göra hörselnedsättningen relevant för samtalet. Arbetsmetoden omfattade samtalsanalys i bemärkelsen Conversation Analysis (CA). Materialet bestod av åtta videoinspelningar av uppgiftsorienterade samtal mellan person med hörselnedsättning och anhörig. I studien deltog sammanlagt åtta personer, varav fyra hade hörselnedsättning och fyra var normalhörande. I uppsatsen presenteras även en sammanfattning av tidigare forskning kring kommunikation hos personer med hörselnedsättning. Fokus lades på studier om förekomsten och användandet av reparationsstrategier eftersom dessa var av särskilt intresse för studien. Det visade sig att mer kvantitativa mätmetoder av dessa fenomen tidigare varit det vanligaste tillvägagångssättet. Genom analys av samtalen framkom att deltagarna under aktuella reparationssekvenser använde sig av flera olika typer av reparationsinitiativ. Kategoriseringen i analysen utgick från dessa reparationsinitiativ. Initiativen indelades främst utifrån vilket sätt de preciserade vad som behövde repareras. I studien framkom att de bakomliggande fenomenen som adresserades i dessa reparationer var av komplex och varierande natur. Det föreslogs att detta demonstrerar ett behov av att kunna komplettera de metoder som tidigare använts inom detta forskningsområde med en ett mer kvalitativt synsätt.</p>

<p>Stavning är en komplex förmåga och lite undersökt, därför var syftet med föreliggande studie att analysera stavningsförmågan hos elever i årskurs 2. Deltagarna var 86 elever, 63 med läs- och skrivsvårigheter och 23 utan läs- och skrivsvårigheter. Elevernas stavfel av nonord och riktiga ord analyserades utifrån fyra klassificeringssystem med avseende på olika feltyper. Även korrelationsberäkningar mellan stavning och andra kognitiva förmågor utfördes. Resultatet visade att de utan läs- och skrivsvårigheter presterade signifikant bättre än de med läs- och skrivsvårigheter framför allt på testet av nonord. Korrelationsberäkningarna visade att det fanns ett samband mellan stavning och läsning samt stavning och fonologi. Dessa resultat visar att gruppen med läs- och skrivsvårigheter har fonologiska brister som påverkar stavningen. Utifrån analyserna ges förslag på ett nytt felklassificeringssystem på svenska samt hur ett bra stavningstest bör vara uppbyggt för att fånga så många aspekter som möjligt av en elevs stavning. Även hur detta kan vara till nytta i logopeder och lärares verksamheter diskuteras.</p> / <p>Spelling is a complex ability and few studies have been carried out on this topic. Therefore, the purpose of the present study was to analyse the spelling ability among children in grade 2. In this study 86 pupils participated, 63 with reading difficulties and 23 with typical reading ability. The children’s misspellings of nonwords and real words were analysed using four different classification systems of misspellings. Correlations between the spelling ability and other cognitive abilities were made. Results showed that the group with typical reading ability performed significantly better than the group with reading difficulties, especially on the test of nonwords. Calculations showed correlations between spelling and reading and also between spelling and phonology. The results of the present study show that the group with reading difficulties has phonological deficits that affect their spelling. The analysis also suggests guiding principles for a new Swedish classification system of misspellings and a Swedish test of spelling ability. It also includes how the classification system and the test can be used in the work of speech therapists and teachers.</p>

<p>Different abilities are of importance to pragmatics, there among hearing. Hearing impairment can affect language development and also pragmatic ability. The aim of the present paper was to study the pragmatic ability in terms of request for clarification in children with Hearing Impairment (HI) in conversation with children with no known hearing impairment, henceforth normally hearing (NH). The present study also describes requests for clarification sequentially in detail, and also highlights points where there may be observable differences between children with and without hearing impairment. Eight conversational pairs consisting of one child with HI and one NH child were studied. Children’s Communication Checklist (CCC) was filled out by the parents and teachers of the children with HI in order to complement the description of the pragmatic ability in children with HI. Conversation Analysis was used in order to make the study of interaction as open-minded as possible. The conversation extracts were grouped according to task or non-task oriented interaction based on the activities that occurred.</p><p>The results of the present study showed that the children with HI and NH both used non-specific and specific requests for clarification, and that these types of requests were used in both task and non-task oriented interaction. Children with HI used the non-specific request "sorry?" to greater extent in the extracts than children with NH did. In general, no differences in occurrence of specific requests were seen between children with HI and children with NH. As regards to what happened before and after requests for clarifications, no distinct differences could be established between children with HI and children with NH. In conclusion, it is not certain if and how a hearing impairment have affected the pragmatic ability, although tendencies in the conversation extracts indicated that hearing impairment sometimes affected the interaction.</p> / <p>Pragmatik är beroende av många förmågor, däribland hörseln. En hörselnedsättning kan ha inverkan på den språkliga utvecklingen och även den pragmatiska förmågan. Syftet med föreliggande arbete var att studera den pragmatiska förmågan gällande begärande om förtydligande hos barn med hörselnedsättning (HNS) i samtal med barn utan känd hörselnedsättning, hädanefter normalhörande (NH). Studien ämnade belysa begäranden om förtydligande i sekventiell analys, samt om skillnader mellan barn med HNS och NH kunde ses. Åtta samtalspar bestående av ett barn med hörselnedsättning och ett barn med normal hörsel studerades. Children’s Communication Checklist (CCC) fylldes i av föräldrar och lärare till barnen med HNS för att utgöra ett komplement i beskrivandet av den pragmatiska förmågan hos barnen med HNS. Conversation Analysis användes för att på ett så öppet sätt som möjligt studera interaktionen och se vilka fenomen som förekom. Samtalsutdragen delades in efter uppgiftsorienterade respektive icke-uppgiftsorienterade samtal beroende på vilka aktiviteter som förekom.</p><p>Resultaten av föreliggande studie visade att barnen med HNS och NH använde sig av både icke-specificerade och specificerade begäranden om förtydligande, och att dessa användes i både uppgiftsorienterat och icke-uppgiftsorienterat samtal. Barnen med HNS använde i större utsträckning det icke-specificerade begärandet "va" i utdragen än vad barnen med NH gjorde. Generella skillnader gällande specificerade begäranden kunde inte ses mellan barn med HNS och barn med NH. Inga tydliga skillnader kunde konstateras mellan barn med HNS och barn med NH gällande vad som föregick respektive följde efter begärandena om förtydligande. Slutligen visades att det inte säkert kan sägas om och hur en hörselnedsättning påverkat den pragmatiska förmågan, även om tendenser i samtalsutdragen indikerar att hörselnedsättningen kan ha inverkat på interaktionen.</p>

<p>Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hörselhjälpmedel som används av personer med grav hörselnedsättning eller dövhet. Ett CI ger barn med medfödd dövhet möjlighet att höra och utveckla talad kommunikation. CI ersätter inte normal hörsel och det finns stora individuella variationer i språk och talfärdighet hos personer med CI. Syftet med föreliggande studie var att studera kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI med fokus på läsförmåga. I studien deltog 57 barn i åldrarna 7;3-10;4 år. Sju av barnen hade CI. För att besvara frågeställningarna användes utvalda delar av SIPS (Sound Information Processing System), Fonemtest, TOWRE, Ortografiska val, Ortografisk inlärning, Woodcock och Blockmönster ur WISC III. Testresultatet analyserades på grupp- och individnivå och jämfördes med resultat från en kontrollgrupp med normalhörande barn. Barnen med CI presterade som grupp i nivå med normalhörande barn på majoriteten av testen. På de fonologiska testen presterade barnen med CI lägre än normalhörande men hade generellt en avkodningsförmåga i nivå med normalhörande barn. Barn med CI i årskurs 3 hade även en läsförståelse i nivå med normalhörande medan barnen med CI i årskurs 1-2 presterade signifikant lägre än normalhörande barn. Resultaten i studien indikerar att varken sen implantation, taluppfattningsnivå eller kommunikationssätt behöver leda till sämre läsförmåga.</p> / <p>A cochlear implant (CI) is a technical hearing device used by individuals with severe to profound hearing impairment. CI can provide children with congenital hearing impairment the abilities to hear and develop speech and language outcome. CI does not replace normal hearing and there are great individual variations in language and verbal skills in persons with CI. The aim of this study was to examine the cognitive and linguistic abilities in children with CI with focus on reading ability. In the present study 57 children between the ages of 7;3-10;4 participated.  Seven of the children had CI. SIPS (Sound Information Processing System), Phonological Output, TOWRE, Orthographic Choices, Orthographic Learning , Woodcock and Block Design Test from WISC III were selected to answer the question at issue. The results were analyzed both at a group and at an individual level and were compared with results from a group with normal hearing children. Children with CI performed as a group at the level of normal hearing children on the majority of the tests. The children with CI had lower performance levels than the normal hearing children in tasks of phonological skills but they generally had a decoding ability within the normal range for hearing children. Children with CI in grade 3 also demonstrated a reading comprehension within the normal range for hearing children whereas children with CI in grade 1-2 had lower performance level than normal hearing children. The results of the present study indicate that late implantation; neither speech perception nor means of communication have to result in poorer reading ability.</p>

<p></p><p>Studies have shown that patients receiving mechanical ventilation in an intensive care unit (ICU), who are entirely dependent on the nursing staff, often experience frustration due to a temporary loss of the voice source. Limited communication is an important factor contributing to patient discomfort. Nursing staff also report communication as frustrating and difficult.</p><p>The aim of the present study is to introduce a neck-type electrolarynx as a communication aid in an ICU, to study the nursing staff experiences of communication with tracheotomized patients receiving mechanical ventilation, and to examine the patient´s experiences regarding communicative abilities. Communication between a ventilator treated, tracheotomized patient and members of the nursing staff was recorded and analyzed according to principles of Conversation Analysis (CA).</p><p>The results show that several members of the nursing staff experience difficulties communicating with tracheotomized patients receiving mechanical ventilation. A majority believe that the conditions for communication could be improved. The results of CA also indicate that an electrolarynx may be an effective and appropriate communication aid for ventilator treated, tracheostomized patients. Further research is needed to broaden the knowledge of<strong> </strong>the electrolarynx as a communication aid for these patients.</p><p>Keywords: communication, mechanical ventilation, electrolarynx, patient experience, nursing staff experience, Conversation Analysis (CA).</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, i åldrarna fyra till tio år presterar på tre deltest i VMPAC, för att därmed skapa ett underlag för en referens för svenska barn i bedömningen av avvikande utveckling. Studiens frågeställningar är: 1. <em>Hur presterar en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, i åldrarna fyra till tio år, på tre deltest i VMPAC (Focal Oromotor Control, Sequencing Maintenance Control och Connected Speech and Language Control)? </em>och 2. <em>Förekommer det några skillnader mellan en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, jämfört med den amerikanska normeringen i VMPAC och barn med verbal dyspraxi (CAS) undersökta inom ramen för en magisteruppsats (Björelius-Hort, 2009)?</em> Oral- och talmotorisk förmåga hos 23 svenska barn i åldrarna fyra till tio år, som åldersmatchats mot barn med verbal dyspraxi (Björelius-Hort, 2009), testades med deltest två, tre och fyra ur VMPAC. Prövning av inter- och intrabedömarreliabiltet visade statistiskt signifikanta resultat, r =. 923 respektive r =. 913, med p <. 001 i båda fallen. Utifrån resultatet kan följande slutsatser dras: 1. att de studerade barnen, generellt presterade över 80 % på deltest två, tre och fyra i VMPAC, oavsett ålder, 2. att skillnaderna mellan den amerikanska normeringen i VMPAC och studiens deltagare är små och 3. att barnen med verbal dyspraxi generellt presterar sämre än den studerade gruppen på samtliga deltest.</p> / <p>The study investigates speech and oral motor skills in typically developed children at different ages. The results are intended to serve as a basis for future reference in the assessment of atypical development in Swedish children. The questions addressed within the study are: 1. <em>How does a group of typically developed, Swedish children, in the ages four to ten years, perform on three subtests in VMPAC (Focal Oromotor Control, Sequencing Maintenance Control and Connected Speech and Language Control)?</em> and 2. <em>Are there any differences in performance between a group of typically developed, Swedish children, and the American standardization in VMPAC and also with the children with childhood apraxia of speech (CAS) from the study by Björelius-Hort (2009)?</em> Speech and oral motor abilities were assessed using subtests two, three and four in VMPAC. The participants were 23 Swedish children, aged four to ten years old, who had been age-matched based on the children with CAS from the study by Björelius-Hort (2009). Inter- and intra-rater reliability showed statistically significant results, r =. 923 and r =. 913, with p <. 001, in both cases. From the results of the study the following conclusions can be drawn: 1. that the investigated group of children in general performed over 80 % on subtests two, three and four in VMPAC independent of age, 2. that the differences between the American standardization in VMPAC and the participants in this study were almost nonexistent and 3. that children with CAS in general performed poorer than the investigated group of children in all subtests.</p>

<p><strong><p>Children with Reading and Writing Difficulties and Their Language and Cognitive Abilities</p><p>A Comparison with Children with a Cochlear Implant</p><p>Abstract</p><p>The aim of this study was to examine the cognitive abilities that are important for reading in children with reading disabilities, children with a cochlear implantation and typically developed children. 64 children aged 10-12 years participated in the study. To answer the question at issue we used the following tests: Block Design from WISC III, PPVT III, TOWRE, SL 40 and a few chosen tests out of the SIPS battery. On tests of the lexical access children with reading disabilities performed at the same level as hearing children, while the children with a cochlear implant performed significantly lower. Test of the phonological and complex working memory showed that children with reading disabilities performed significantly higher than children with a cochlear implant, but at the same time lower than typically developed children on the test of phonological working memory. Tests of reading ability showed that children with a cochlear implant performed at the same level as typically developed children, while children with reading disabilities showed lower results. The results indicate that the children with a cochlear implant can develop an adequate reading ability in spite of their phonological difficulties. Phonological skills do not seem to be the only factor influencing reading ability of the examined groups.</p><em><p> </p></em></strong></p>

<p>Skrivning är en biomekaniskt invecklad process som kräver en viss nivå av såväl motorisksom kognitiv förmåga. Forskning om Alzheimers sjukdom tyder på att nedsättningar i flerakognitiva domäner förekommer innan den kliniska diagnosen ställs. Det finns även forskningsom tyder på att ett innehållsrikt skriftspråk i unga år minskar risken för demensutveckling påäldre dagar. För att studera om mått från texter kunde predicera demens på ett tidigt stadiumanalyserades 141 skriftliga bildbeskrivningar insamlade inom ramen för rutinmässigaminnesutredningar vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Deltagarna delades in itre grupper utifrån diagnos (minnesutredning, lindrig kognitiv svikt och demens).Utgångspunkt för studien var de fyra textmåtten: idétäthet, verbtäthet, läsbarhetsindex (LIX)och T-enheter. Då texterna i de flesta fall var skrivna av personer med kognitiv nedsättninghar måtten varit tvungna att modifieras och särskilda instruktioner för bedömning av texternahar utformats. Resultaten tyder på att skriftliga bildbeskrivningar utförda av individer meddemens innehåller färre totalt antal ord än de skrivna av individer diagnostiserade medlindrig kognitiv svikt eller mindre svårigheter än så. De innehåller även färre propositioner,verb, långa ord, T-enheter, ord per T-enhet, har en kortare meningslängd samt har i snitt ettlägre LIX-värde. En logistisk regressionsanalys visade att demens (kontra minnesutredningarmed subjektiva besvär) predicerades signifikant (p < 0.01) av antalet verb samt av LIXvärdet.Totalt 85 % av fallen klassificerades korrekt.</p> / <p>Writing is a biomechanically complex process which demands a certain level of motor aswell as cognitive ability. Research concerning Alzheimer’s disease shows that impairmentsin multiple cognitive domains are notable before a clinical diagnosis can be made. There isalso research which indicates that written language ability in early life predicts the risk ofdementia in old age. The purpose of this study was to analyze whether measures derivedfrom narrative writing could predict dementia cross-sectionally. The material was 141 writtenpicture descriptions collected during routine investigations of cognitive disorders at theMemory Clinic, Karolinska University Hospital, Stockholm. The participants were classifiedinto three groups based on their diagnosis (subjective memory complaints, mild cognitiveimpairment and dementia). This study was based essentially on the four text measures: ideadensity, verb density, index of readability (LIX) and T-unit. As most of the texts were writtenby participants with some degree of cognitive decline the measures had to be modified tosome extent and detailed scoring protocols were worked out. The results indicate that writtenpicture descriptions made by individuals with dementia contained fewer words than thosewritten by individuals diagnosed with mild cognitive impairment or subjective cognitivecomplaints. They also contained fewer propositions, verbs, long words, T-units, words per Tunit,had a shorter mean sentence length and had a lower average LIX-value. A logisticregression analysis showed that cases of dementia, as opposed to subjective cognitivecomplaints, were significally predicted (p < 0.01) by the number of verbs and also by theLIX-value. Overall, 85 % of the cases were correctly classified.</p>