Syftet med examensarbetet är att utveckla designlösningar som resulterar i en eller flera prototyper som visar att tallmjöl är ett alternativ inom livsmedelsindustrin. Råvaran som används är skadad furu, som blånadsträ eller tallved, som blir över i sågverk. För att tallmjöl ska kunna konsumeras som föda måste den genomgå en jäsningsprocess som ändrar den kemiska strukturen hos cellulosa, som är den huvudsakliga aktiva ingrediensen i trä, till fibrer som kan smältas av människor. En bromatologisk analys utfördes, vilket är en grundläggande analys utförd på livsmedel för att fastställa dess näringsegenskaper, vilket gav ett resultat som tyder på att mänsklig konsumtion av tallmjöl är möjlig. Laboratoriet är certifierat enligt den internationella standarden ISO/IEC 17025:2017. Projektet har genomförts genom en materialdrivna designmetod och faser i en klassisk cirkulär designprocess, från forskning, idégenerering till en slutlig prototyp.  Examensarbetet resulterade i Pine Flour, vilket är ett mångsidigt mjöl som kan användas som ett nytt mjöl i livsmedelsindustrin. För att demonstrera tallmjölets kapacitet skapades också Crunchy Blue flingor, en biprodukt, som är flingor gjord av blånadsträ, det vill säga tall som är angripits av blånadssvamp. Tallmjöl har många näringsmässiga fördelar eftersom dess huvudkomponent är fiber, och blånadträ innehåller protein vilket skapar ett livsmedel av hög näringskvalitet. Sverige skulle kunna bli en hälsosam mjölproducent där varje region kunde producera sitt eget mjöl med sina egna kvaliteter beroende på olika tallars egenskaper. Utan att angripa ekosystemet så skulle Sverige kunna bli ett självförsörjande gällande tallmjöl, något som gynnar lokal produktion i en hållbar sammanhang. / The aim of the thesis is design solutions that result in one or more prototypes that show that pine flour is an alternative in the food industry. The raw material used is damaged pine such as bluewood or pinewood that is left over from sawmills. For pine to be consumed as food, it must undergo a fermentation process that changes the chemical structure of cellulose, which is the main active ingredient in wood, into fiber digestible by humans. A bromatological analysis was carried out, which is a basic analysis carried out on food to determine its nutritional properties, giving results indicating that human consumption of pine flour is possible. The laboratory is certified according to the international standard ISO/IEC 17025:2017. The project follows the material driven design method and the steps in a classic circular design development process, from research, idea generation to a final prototype. The thesis resulted in Pine Flour. A versatile flour that can be used as a new flour in the food industry. To demonstrate the capabilities of pine flour, a by-product Crunchy Blue flakes was also created, which is flakes of pine flour with bluewood. Pine flour has many nutritional benefits because its main component is fiber, and blued wood contains protein, creating a food of high nutritional quality. Sweden would become a healthy flour producer where each region could produce its own flour with its own qualities depending on the characteristics of different pine trees. Without attacking the ecosystem and thus Sweden becomes a self-sufficient country that benefits from local production in a sustainable context

Purpose - The purpose of this study was to explore what strategic decisions an Italian apparel company has made to establish a sustainable and local supply chain. Furthermore, the obstacles that have emerged during the process were examined, and what strategies that have been used to face these. The study also explored the key success factors of the case company. The information was then compiled to create an overview on how companies can create a local supply chain and what can be avoided during this process. Design/methodology - The method used for the study was a deductive and qualitative study. Data was collected through semi structured e-mail interviews with an Italian apparel company. The data was then analyzed and compared to previous studies and results in order to create an understanding of the success factors and difficulties connected to establishing local supply chains. However, the study is not generalizable since it is conducted on a single case, it only provides an example, not the full picture of the industry. Therefore, the reliability regarding generalizability is low. Findings - The result of the study was that strategic decisions were carried out with the goal to create sustainable denim created through a local and ethical supply chain. Another strategic decision was to share knowledge about sustainable production to other sustainable entrepreneurs, which enables common growth towards sustainable development in the textile industry. The most important element to succeed and overcome obstacles was the passion and perseverance of the co-founders as well as previous experience and knowledge within the denim industry. An additional strategic decision and success factor was the chosen area in which the case company is located and operates in. The case company managed to avoid the challenges connected to lack of know-how within the European textile industry caused by globalization, due to the chosen region’s knowledge, tradition and infrastructure. Practical implications - The findings from the paper can be beneficial for sustainable entrepreneurs and companies relocating or starting up a local supply chain. The findings of the paper can be used to establish a local supply chain that focuses on sustainable production and contributes to responsible consumption and production within the textile industry. Originality/value - This study is original in finding key factors to establish a local supply chain and how to overcome obstacles faced during the process. It creates value for sustainable entrepreneurs and companies searching for alternative ways of production that focuses on sustainability. / Syfte - Syftet med studien var att utforska vilka strategiska beslut ett italienskt klädföretag har tagit för att skapa en hållbar och lokal värdekedja. Hinder och svårigheter som har uppstått under processen har undersökts samt vilka strategier som har använts för att möta svårigheterna. Studien har även undersökt de viktigaste framgångsfaktorerna hos det valda företaget. Informationen har sammanställts för att skapa en översikt över hur företag kan skapa en lokal värdekedja och vad som kan undvikas under processen. Design/metodik - Metoden som användes för studien var en deduktiv och kvalitativ studie. Data samlades in genom semistrukturerade e-postintervjuer med ett italienskt klädföretag. Uppgifterna analyserades sedan och jämfördes med tidigare studier och resultat för att skapa en förståelse för framgångsfaktorer och svårigheter kopplade till att etablera lokala värdekedjor. Studien är däremot inte generaliserbar då den genomförs på ett enda fall, den ger bara ett exempel, inte hela bilden av branschen. Därför är tillförlitligheten avseende generaliserbarhet låg. Resultat - Resultatet av studien var att strategiska beslut genomfördes med målet att skapa hållbar denim genom en lokal och etisk värdekedja. Ett annat strategiskt beslut var att dela kunskap om hållbar produktion till andra hållbara entreprenörer och företagare som möjliggör gemensam tillväxt mot en hållbar utveckling inom textilindustrin. Det viktigaste elementet för att lyckas och övervinna hinder var medgrundarnas passion och i härdighet samt tidigare erfarenhet och kunskap inom denimindustrin. Ett ytterligare strategiskt beslut och en framgångsfaktor var det valda området där företaget finns och verkar i. Företaget lyckades att undvika de utmaningar som är kopplade till brist på kunskap inom den europeiska textilindustrin till följd av globaliseringen, på grund av det valda områdets kunskap, tradition och infrastruktur. Praktiska konsekvenser - Resultaten från uppsatsen kan vara till nytta för företagare och företag som flyttar tillbaka sin produktion eller startar upp en lokal värdekedja. Genom att använda studiens resultat kan de framgångsrikt etablera lokala värdekedjor med fokus på hållbar produktion och bidra till ansvarsfull konsumtion och produktion inom textilindustrin. Originalitet/värde - Studien är originell när det gäller att hitta nyckelfaktorer för att lyckas med att skapa en lokal värdekedja samt hur företagare kan hantera de hinder som uppstår under processen. Rapporten skapar värde för hållbara företagare och företag som letar efter alternativa produktionsmetoder som fokuserar på hållbarhet.

Syftet med studien är att öka förståelsen till nutida möjligheter och utmaningar av etablering av textilproduktion i Sverige. Genom att undersöka befintliga strategier, möjligheter samt utmaningar av inhemska textilproducenter är syftet att bilda en bredare förståelse av hur det kan relateras till nyetablering och/eller återetablering. Sex stycken företag som har verksamhet i Sveriges textilindustri intervjuades för att få inblick till deras möjligheter, utmaningar och strategier i samband med etablering eller återetablering av inhemsk produktion. Studiens tillförlitlighet är låg då studien endast undersökte ett fåtal företag och är därför inte generaliserbar på hela branschen inom studiens undersökningsområde. Intervjuer utfördes främst genom korrespondens via e-post. Språk som talas i intervjuerna är svenska. Resultatet av studien var att flera strategiska beslut flera utmaningar och möjligheter uppenbarar sig vid etablering av lokal textil produktion. Den största utmaningen som framkom var den ekonomiska aspekten där man behöver väga möjligheterna som uppstår och använda dessa genom ett strategiskt tillvägagångssätt. Studiens värde ligger i att skapa förståelse och hitta nyckelfaktorer för etablering av en lokal textil produktion. Hur företag kan hantera utmaningar, möjligheter och hur de kan skapa strategier för att etablera sig. Värdet är för företag och entreprenörer som letar efter strategier och information om etablering av svensk lokal textil produktion. / The purpose of the study is to increase the understanding of possibilities and challenges within the establishment of textile manufacturing in Sweden, today. Through researching already established strategies, possibilities and challenges of already existing textile manufacturers, the purpose is to broaden the understanding of how it can relate to new establishment and/or re-establishment. Six companies with the purpose of operating with textile manufacturing in Sweden were interviewed to get an insight of the opportunities, challenges and strategies they conduct in relation to the establishment or re-establishment of domestic manufacturing. The study's reliability is low due to the study only examining a few companies and is therefore not comparable to the entire industry within the focusarea of the study. Interviews were conducted mainly through correspondence via email. Language ??spoken in the interviews was Swedish. The result of the study was that several strategic decisions were that several challenges and opportunities arise in establishing local textile production. The greatest challenge that was prevalent was the economic factor which has to be met by the emerging possibilities in a strategic compromise. The value of the study lies in creating understanding and finding key factors for establishing a local textile production. How companies can handle challenges, opportunities and how they can create strategies for establishing themselves. The value is for companies and entrepreneurs looking for strategies and information on establishing Swedish local textile production.

I en akvaponi odlas fisk och grönsaker i ett kretslopp med cirkulerande vatten. Enligt EU:s regelverk, EG nr 889/2008, kan ett sådant odlingssätt inte certifieras ekologiskt. Problematiken uppstår i hur en giftfri odling kan nå de miljömedvetna konsumenterna utan en certifiering. Studien syftar till att ta reda på hur man i en akvaponi kan skapa miljömässiga värden och vilket leveranssätt som är mest hållbart. Genom en enkätundersökning till konsumenter och personer inom restaurangbranschen har det framkommit att miljömärkning har ett högt värde likväl som kvalité. En stark konkurrenskraft är den lokala marknaden som också värderas högt. Efterfrågan på miljömärkt fisk är större än på grönsaker där konsumenterna hellre väljer lokalproducerat. Den lokala produkten förutsätter i många fall att konsumenten känner till dess produktionsprocess, då en lokalt odlad produkt inte per automatik blir miljömässigt hållbar. Är inte fisken miljömärkt påverkar det köpkraften något mer negativt än om grönsakerna inte är miljömärkta enligt urvalet av konsumenter. Personerna inom restaurangbranschen anser däremot att de produkterna som är lokalproducerade har lika stor plats som de miljömärkta. Utifrån enkätresultatet framgår att en akvaponiproducent kan distribuera lokalt som alternativ till ekologiskt märkning. Vill producenten ha ett transparent arbete och ytterligare möjliggöra miljömässiga hållbarhetsaspekter i sin verksamhet är transporten till kunden en viktig faktor. Hur produkterna ska levereras för att vara mest miljömässigt hållbara beror på lokalisering. Vad som avgör transportens miljöpåverkan är transportmedlet, hur mycket som fraktas, drivmedlet och sträckan. Oavsett transportfordon kan inte alla hållbarhetsprinciperna uppfyllas till fullo, men en minimering av påverkan kan väljas. / The aquaponic system includes cultivation of fish and vegetables in a cycle with circulating water. A closed system with circulating water is not possible to certify ecological according to the EU regulations, EG 889/2008. This causes a problem for the aquaponic producer who has a non-toxic production that is not possible to certify. The aim with this study is to find out if there is any alternative environmental values for an aquaponic and how the delivery can be done in the most environmental sustainable way. Results from the survey for consumers and persons in the restaurant branch show that environmental certification and quality are valued high. There is also a high demand for locally produced products. There is a higher demand for ecological fish than vegetables that has a higher demand for local production. Such a production requires that the consumer knows how the production is done since a local produced product does not necessarily mean that it its environmental sustainable. The buying power of the fish is affected more negatively than it is for vegetables if it is not environmental certified according to the consumers. The people in the branch of restaurants do however see local production and certification as equally important. The aquaponic producer has an opportunity to distribute the products locally based on the survey results. Would the producer have a transparent work and further enable environmental sustainability aspects in their business, the transport to the customer becomes an important factor. How the products will be delivered to be the most environmentally sustainable depends on location. The delivery method that provides good opportunities for relationship building between supplier and customer risk to be what leads to the most energy demand. While the delivery method that reduces the contact between the parties in many cases leads to minimum energy consumption. What determines transport energy consumption is the means of transport, how much is transported, the fuel use and the distance. Not all principles of sustainability be met in full regardless of vehicles, but the minimization of impact can be selected. / <p>2016-06-29</p>

Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel har minskat från 75 procent på 90-talet fram till dagens 50 procent, samtidigt minskar landets åkermarker och jordbruksföretagen avvecklas. Sommaren 2018 var en av de varmaste sommarperioder som uppmätts, ett år där en stor del av Sverige drabbades av torka. Konsekvenserna av extrema väderhändelser drabbar och kommer fortsätta drabba den svenska livsmedelsförsörjningen. En ökad produktion av livsmedel kan öka både arbetstillfällen och leda till mer medvetna val som konsument. Den svenska livsmedelsstrategin syftar till att skapa arbetsmöjligheter och tillväxt samt minska sårbarheten inom livsmedelskedjan för att kunna ökalandets självförsörjningsgrad. Gävleborgs län har skapat en egen handlingsplan för att nå mål som hållbar livsmedelsproduktion och konkurrenskraft. Genom detta arbetevill författarna framföra vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som producenter i Gävleborgs län upplever. Hur livsmedelsproduktion kan leda till utveckling av länet samt ge exempel på hur ett resilient jordbruk kan möjliggöras. Livsmedelsproducenter fick därav möjligheten att framföra sina upplevelser av att vara en lokal producent i Gävleborg genom ett frågeformulär kopplat till ämnet. Författarna utförde därefter en SWOT-analys utifrån svaren.Priset på insatsvaror har sedan 2021 ökat vilket påverkat jordbruken genom ökade kostnader av bland annat gödsel, foder och elektricitet, däremot uppger producenter att de inte vågar öka sina varupriser på grund av en redan minskad köpkraft. Detta gör att livsmedelsproducenternas marginaler blir låga och det ekonomiska läget blir ansträngt. Producenterna och den Gemensamma Jordbruks Politiken (GJP) upplever dock att lokala livsmedel har styrkor såsom kvalitet och motståndskraft något som kan bidra till att öka länets självförsörjningsgrad från 38 procent till högre andelar lokalproducerat jämfört med år 2021. Detta är något som potentiellt kan möjliggöras genom resilienta och regenerativa jordbruk där det används naturliga näringskällor, lagrat vatten och förnybar energi. Landsbygdsutvecklingen är en förutsättning för en tillväxt och minskad arbetslöshet inom Gävleborgs län och jordbruken utgör en viktig roll genom att det vid livsmedelsproduktion skapas arbetstillfällen. Detta är något som i sin tur bidrar till landsbygdsutveckling och en stärktsjälvförsörjningsgrad / Sweden’s degree of self-sufficiency in food has decreased from 75 percent in the 90s to today’s 50 percent, at the same time the country’s arable land is decreasing and agricultural companies are closing down.The summer of 2018 was one of the hottest summer periods on record, a year in which a large part of Sweden was affected by drought. The consequences of the extreme weather events affect are and will continue to affect the Swedish food supply. An increased production of food can increase both work opportunities and lead to more informed choices for consumers. The Swedish food strategy aims to create work opportunities, growth and reduce vulnerability within the food chain, in order to increase the country’s degree of self-sufficiency. Gävleborg has created its own plan of action to achieve goals such as sustainable food production and competitiveness. Through this thesis, the authors want to present the strengths, weaknesses, opportunities, and threats that producers in Gävleborg experience. How food production can lead to the development of the country and give examples of how resilient agriculture can be made possible. Food producers were therefore given the opportunity to present their experiences of being a local producer in Gävleborg through a questionnaire linked to the topic. The authors then performed a SWOT analysis based on the responses. The price of commodities has increased since 2021, which has affected agriculturethrough increased costs of among other things, fertilizer, feed, and electricity, but producers state that they do not dare to increase their commodity prices due to an already reduced purchasing power. This means that food producers’ margins become low, and the economic situations becomes strained. However, the producers and the Common Agricultural Policy (CAP) felt that local food have strengths such as quality and resilience, something that can contribute to increasing Gävleborg’s self-sufficiency rate from 38 percent to higher proportions of locally produced food compared to the year 2021. This is something that can potentially be made possible through resilient and regenerative agriculture where natural nutrient sources, stored water and renewable energy are used. Rural development is a prerequisite for growth and reduced unemployment within Gävleborg, and agriculture plays an important role in creating work through food production. This is something that in turn contributes to rural development and a strengthened degree of self-sufficiency

Denna rapport undersöker logistiska utmaningar och möjligheter för att öka självförsörjningsgraden inom livsmedelsproduktionen i Norrbotten, Sverige. Norrbotten står inför svårigheter på grund av extrema klimat- och geografiska förhållanden, vilket påverkar tillgängligheten till varor och tjänster. Målet med studien var att föreslå åtgärder för att förbättra regionens logistiknätverk och öka självförsörjningsgraden. Genom en litteraturstudie och empirisk datainsamling från workshopen "Arctic Food Arena" analyseras självförsörjningsgraden och logistikutmaningarna i Norrbotten. Resultatet visade att ekonomiska utmaningar för lokala producenter och minskad primärproduktion är hinder för hållbarhet. En betydande minskning av mjölkinvägningen förutspås, vilket kan påverka både jordbruksnäringen och den regionala ekonomin. Dessutom minskar antalet mjölkkor dramatiskt, vilket är oroande för framtiden. Importen av livsmedel som inte kan produceras lokalt utgör en utmaning, men växthusodling har potential att täcka denna efterfrågan. Spannmålsodlingen har minskat betydligt, vilket ökar beroendet av import. Inom logistik och distribution är utsläpp av växthusgaser från mjölkproduktionen en oro, men närodlat är inte alltid den mest effektiva åtgärden för att minska utsläpp. Utmaningar inom paketering, lagring, orderhantering och ekonomi finns inom jordbrukssektorn. Trots möjligheten att outsourca vissa aktiviteter väljer de flesta producenter att behålla kontrollen över processen för att minska kostnader och bibehålla kvalitet. Ekonomiska incitament är avgörande för både jordbrukare och konsumenter, eftersom deras val påverkar konkurrensen inom den regionala jord- och lantbrukssektorn. För att effektivt hantera säsongsbetonade produkter och minska förluster föreslås optimering av lagringskapaciteten genom investeringar i kyl- och fryslager samt användning av externa logistiklösningar. Ökad självförsörjning är en del av ekvationen, men ensam räcker den inte för att minska klimatpåverkan. Det krävs en klimatvänligare produktionsprocess, där en starkt klimatmedveten strategi och investeringar för att minska utsläppen och optimera resursanvändningen på lång sikt. / This thesis analyzes challenges and opportunities connected to logistics to increase self-sufficiency in food production in Norrbotten, Sweden. The northern location and extreme climate contribute to different challenges and difficulties for transportation and production. The aim of this study was to propose actions to improve logistics and self-sufficiency in the region. By a literature review and data collection from the workshop “Arctic Food Arena,” the analysis of the degree of self-sufficiency was made. The results showed challenges in profitability for local producers, and a decrease in primary production was a major issue for sustainability. A continuous decrease in dairy cows and milk production is to be reckoned with in the future, which can affect the regional economy. Another challenge is that due to the cold climate, some food can't be produced locally. Greenhouse farming has proved to be a good alternative in this matter. The grain cultivation has seen a large reduction, which has increased the dependence on imported goods. In logistics and distribution, greenhouse gas emissions from milk production are a big concern, but locally produced food is not necessarily the most effective way to reduce emissions. Packaging, storage, order processing, and finance are other areas where challenges occur. Most producers choose to maintain control by themselves instead of outsourcing these tasks to a third party, even though they are time-consuming and not performed very well. Economic incentives are crucial for both farmers and consumers, as their choices impact competition within the regional agriculture sector. To effectively manage seasonal products and reduce losses, optimizing storage capacity through investments in refrigeration facilities and the utilization of external logistics solutions is proposed. Increased self-sufficiency is part of the equation, but it alone is insufficient to reduce climate impact. A more climate-friendly production process is necessary, involving a strongly climate-conscious strategy and investments to decrease emissions and optimize resource utilization in the long term.

As a counterpoint to globalisation, I wanted to see how locally a sofa can be produced and investi- gate how outsourcing affects Swedish production. The project is set in the Swedish region Skåne and shaped around three themes: locality, the consumer’s relationship to the product and ”design for disassembly”. The result is a deconstructable sofa made of Skåne wool, pine from the local lumber- man and linen from the last active weavery in Skåne. In this thesis I elaborate on the friction between profit-making, sustainability and consumerism and try to find answers to what production should look like in the future. / Som en motpol till globaliseringen ville jag se hur lokalt en soffa kan produceras och undersöka hur outsourcing påverkar svensk produktion. Projektet ugår ifrån Skåne och formades efter tre teman: lokalitet, konsumentens relation till möbeln och “design for disassembly". Resultatet är en isärtagbar soffa av skånsk ull, furu från bygdens sågverk och linne från det sista väveriet i Skåne. I min uppsats resonerar jag vidare kring friktionen mellan vinstintresse, hållbarhet samt konsumtionsbehov, och försöker hitta svar på hur framtidens produktion bör se ut.