The purpose of this essay is to investigate why the two Swedish municipalities of Frykerud and Östmark were the only municipalities in Värmland that were forcibly merged by the state during the ”Municipality block reform” of 1971, and whether local identities played a role in the resistance against this reform.      The study is designed as a comparative case study and builds on both history and political science to analyze the topic from a broader perspective. Based on the research situation three theoretical theses have been formulated, the durability of which will be tested in the analysis part of the essay.     The study notes that Frykeruds resistance against the ”Municipality block reform” started when the reform prevented a planned retirement home construction in the municipality. In the analytical part of the essay, the author discusses how the discontent can be interpreted as symptomatic of bourgeois centralization resistance, as well as being due to the fact that traditional, local self-government as a political subject was perceived as threatened. In Östmark, the "Municipality block reform" developed into a political struggle between the reformist Social Democrats and the "reform-skeptical" conservative parties. The battle started with disagreements over the completions of investments in the municipality.     In the analysis section, the hypotheses previously formulated have been tested, and the author also formulates a new hypothesis regarding the local communities and local identities' political role in the resistance against the "Municipality block reform".

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att belysa bostadsområdets betydelse för hur svenska ungdomar med invandrarbakgrund uppfattar sig själva, sin identitet, sina sociala livsvillkor och sina framtidsmöjligheter. Denna studie är en jämförande studie mellan två ungdomsgrupper. Varav fyra bor i så kallade marginaliserade och stigmatiserade förorter och de andra fyra är bosatta i förorter och innerstan. Uppsatsens metod bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med åtta respondenter, alla boende i Stockholms län. Analysen har skett utifrån det intersektionella perspektivet och den symboliska interaktionismen. Ungdomar i den här studien har visat att det är av mindre betydelse för dem var i staden de bor när det gäller att vara utsatt för diskriminerande handlingar och egen framtidstro. Gällande uppväxten i förort, innerstan kontra en så kallad stigmatiserad och marginaliserad förort så är det inte enbart regionala skillnader som satt prägel och stämpel på respondenterna och deras syn på livet. Ungdomars egna attityder, värderingar, normer och perspektiv har enligt den här studien till stor del formats utifrån hur de <em>upplevt</em> sitt bostadsområde och sig själva.</p>

<p>Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsområden i Sverige där vi får en inblick i några individers lokala levnadsvillkor. Under resans gång har vi försökt förstå hur den lokala platsen inverkar på individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i två barnfamiljers närmiljö. Där berättar familjerna om olika faktorer så som trafik och hotfulla företeelser som inverkar på deras upplevelse av sin närmiljö som trygg eller hotfull. Därefter far vi vidare till stadsdelen Rosengård i Malmö. I det avsnittet söker författaren finna samband mellan några individers olika boendeformer och livsvillkor. Fokus ligger på delområden i Rosengård, ett hyresrättsområde och ett bostadsrättsområde. Resan avslutas i Valdemarsvik, en liten ort i Östergötland med befolkningsproblem. Detta avsnitt präglas av några utflyttares upplevelser av kommunen som boplats. Vi har under resans gång uppfattat den lokala platsen och individens identitet och livsvillkor som föränderliga. Därmed har den lokala platsen betydelse för individens livsvillkor och identitet. I våra olika studier fann vi flera exempel på hur den lokala platsen inverkat på individerna. Sociala relationer, boendeformer och trafik är några av dessa exempel.</p>

<p>This thesis deals with local identity and the workplace. We have taken part of stories dealing with local identity and the workplace, by using a qualitative method. We interviewed eleven men working at the same company. The group contained of men from urban areas as well as rural areas. The data from our interviews have been applied to theories of local identity and social theories by sociologists such as Durkheim, Simmel and Tönnies. </p><p> We asked questions regarding local identity and its influence in the workplace. We found our respondents expressing a sense of home and local identity, however it was not a decisive aspect in the recruitment process.</p>

This thesis deals with local identity and the workplace. We have taken part of stories dealing with local identity and the workplace, by using a qualitative method. We interviewed eleven men working at the same company. The group contained of men from urban areas as well as rural areas. The data from our interviews have been applied to theories of local identity and social theories by sociologists such as Durkheim, Simmel and Tönnies. We asked questions regarding local identity and its influence in the workplace. We found our respondents expressing a sense of home and local identity, however it was not a decisive aspect in the recruitment process.

Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsområden i Sverige där vi får en inblick i några individers lokala levnadsvillkor. Under resans gång har vi försökt förstå hur den lokala platsen inverkar på individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i två barnfamiljers närmiljö. Där berättar familjerna om olika faktorer så som trafik och hotfulla företeelser som inverkar på deras upplevelse av sin närmiljö som trygg eller hotfull. Därefter far vi vidare till stadsdelen Rosengård i Malmö. I det avsnittet söker författaren finna samband mellan några individers olika boendeformer och livsvillkor. Fokus ligger på delområden i Rosengård, ett hyresrättsområde och ett bostadsrättsområde. Resan avslutas i Valdemarsvik, en liten ort i Östergötland med befolkningsproblem. Detta avsnitt präglas av några utflyttares upplevelser av kommunen som boplats. Vi har under resans gång uppfattat den lokala platsen och individens identitet och livsvillkor som föränderliga. Därmed har den lokala platsen betydelse för individens livsvillkor och identitet. I våra olika studier fann vi flera exempel på hur den lokala platsen inverkat på individerna. Sociala relationer, boendeformer och trafik är några av dessa exempel.

Syftet med denna studie är att belysa bostadsområdets betydelse för hur svenska ungdomar med invandrarbakgrund uppfattar sig själva, sin identitet, sina sociala livsvillkor och sina framtidsmöjligheter. Denna studie är en jämförande studie mellan två ungdomsgrupper. Varav fyra bor i så kallade marginaliserade och stigmatiserade förorter och de andra fyra är bosatta i förorter och innerstan. Uppsatsens metod bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med åtta respondenter, alla boende i Stockholms län. Analysen har skett utifrån det intersektionella perspektivet och den symboliska interaktionismen. Ungdomar i den här studien har visat att det är av mindre betydelse för dem var i staden de bor när det gäller att vara utsatt för diskriminerande handlingar och egen framtidstro. Gällande uppväxten i förort, innerstan kontra en så kallad stigmatiserad och marginaliserad förort så är det inte enbart regionala skillnader som satt prägel och stämpel på respondenterna och deras syn på livet. Ungdomars egna attityder, värderingar, normer och perspektiv har enligt den här studien till stor del formats utifrån hur de upplevt sitt bostadsområde och sig själva.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som gör det möjligt att driva en högpresterande herridrottsförening inom lagidrott på en mindre ort. Med detta som bakgrund vill vi studera hur de utvalda föreningarnas organisationer är utformade med hjälp av Mintzbergs organisationsteori.Metod: Studien arbetar utifrån ett abduktivt arbetssätt som innebär att forskaren rör sig mellan teori och empiri och låter dessa relateras till varandra. Empiriinsamlingen har bestått av nio semistrukturerade intervjuer, med representanter inom de undersökta föreningarna, Mjällby AIF (Fotboll), Tingsryds AIF (Ishockey) och Åby/Tjureda IF (Bandy). Studien har även genomfört intervjuer med utomstående journalister för att få ett bredare perspektiv. Efter transkribering har en tematisk analys utförts för att få en djupare förståelse av innehållet och på så vis kunna plocka ut svar och teman som är återkommandeTeori: Studiens resultat har analyserats med hjälp av Mintzbergs organisationsteori samt begreppen lokal identitet och performance management. Dessa användes för att kunna besvara studiens frågeställningar.Resultat och Slutsats: Studien identifierar flertalet potentiella faktorer som skulle kunna vara till grund för de högpresterande föreningarna, lokal identitet och kultur, ekonomi, strategier och mål samt organisationernas utformning var de huvudsakliga faktorerna som återfanns i resultatet. Då vi fann att de undersökta föreningarnas organisationsstrukturer såg så pass annorlunda ut jämfört med varandra tyder det på att framgångsrika föreningar organiserar sig på välanpassade sätt utifrån sina förutsättningar för att möta de utmaningar som man ställs inför. Slutsatsen blev således att framgångsfaktorerna tycks skilja sig åt mellan de olika idrotterna (fotboll, ishockey och bandy), vad som dock uppfattas som en gemensam nämnare är den starka lokala identitet samt det stora ideella engagemanget som föreningarna har på orterna. / Purpose: This study´s purpose is to explore the different aspects necessary for high performing sports clubs at elite level bases in small communities in Sweden. The study has a certain focus on the organisational part of each club to see how the organisation is structured, by using Mintzberg´s organizational theory. Methodology: Three sports clubs took part in this study: Mjällby AIF (Football), Tingsryds AIF (Ice Hockey) and Åby/Tjureda IF (Bandy). We also interviewed journalists with knowledge about the sports clubs to help us widen our perspectives. Theory: The results have been analysed with Mintzberg´s organizational theory, as well as Local Identity and Performance Management. Results and conclusion: We discovered several different aspects that can be considered to why these sports clubs are successful, the local identity and culture, economy, strategies and goals and the structure of the organisations were the main themes. The clubs were structured in different ways, which made us think that a successful sport club in Sweden choses the best and most efficient structure that suits their own reality. The conclusion was that the results differed between the sports, the common denominator was the strong local identity that every club had.

To regain knowledge, to regain power: An ethnobotanical study of how traditional knowledge about medicinal plants in Jämtland is interpreted, used and passed on today is an essay that explores different meanings of people's relationships with plants, traditional knowledge, trade, sustainability and local identity. It does this through the knowledge and stories shared by six persons with a common interest in medicinal plants in county Jämtland, Sweden. The interviewees illustrate different aspects of their relationships with plants. Through this, the thesis demonstrates how the knowledge about the medicinal plants is incorporated into the participants in the form of a doing. It also explores how this knowledge is traded and how trade includes various aspects of learning where the traditional knowledge is formed based on personal context and in relation to nature. How humans and nature interact and how nature gives man peace and health through continuous relationships is also prominent. The value of preserving this knowledge and how examples, such as the importance of sustainability, become a valued interpretation in a contemporary context. This is also true in regards to how nature can affect people's identity creation and how local identity can be linked to plants.  Keywords: medicinal plants, traditional knowledge, local identity, sustainability, trade, ethnobotany.