This dissertation studies how city planning is affected by notions on urbanity and ideas of the value of local places. Empirically, the dissertation deals with the development of the city of Norrköping in the 1990’s and the early 2000’s. The physical urban environment is formed with influences from general ideas of what a city is and should be, but also out of conceptions of the unique local place. The local history is an important factor for understanding the possibilities and obstacles in contemporary city planning. Theoretically, the dissertation is inspired by geographic, historical and sociological perspectives on space and time. Henri Lefebvre’s spatial triad is a central reference. The dissertation focus on three places in the city of Norrköping; Söder Tull, Skvallertorget and Nya Torget. Through a broad archival material and interviews with planners, politicians and other actors, the development of the places in 1990-2005 is analyzed in the light of urban development in Norrköping in the industrial and post-industrial eras. / I denna avhandling studeras hur stads- och trafikplanering påverkas av idéer om urbanitet och föreställningar om platsers värde. Fokus ligger på hur stadsmiljöer i Norrköpings innerstad formats och utvecklats under 1990-talet och i början av 2000-talet. Avhandlingen belyser hur den fysiska stadsmiljön formas av trender, strömningar och idéer; dels generella föreställningar om staden som begrepp, dels uppfattningar om lokala miljöers särart och värden. Studien har ett historiskt perspektiv, där den historiska framväxten av staden ligger till grund för förståelsen av den samtida stadsutvecklingens möjligheter och hinder. Teoretiskt hämtar studien inspiration från kulturgeografiska, historiska och sociologiska perspektiv på tid och rum. Henri Lefebvres beskrivning av rummet i tre dimensioner är en central utgångspunkt. Empiriskt behandlas tre platser i Norrköpings innerstad; Söder Tull, Skvallertorget och Nya Torget. Genom ett brett arkivmaterial och genom intervjuer med planerare, politiker och andra aktörer studeras platsernas utveckling under perioden 1990-2005 i ljuset av hur Norrköpings innerstad formats under de industriella och postindustriella epokerna.

The purpose of this thesis is to investigate how the football team Dalkurd act locally and transnationally through their identifications, relationships and activities with other actors with whom the footballsteam interacts. The study has also focused on the tensions that arise between the local Dalkurd and transnational Dalkurd. Theoretical starting points are based on the transnational perspective, which is important in order to understand how a football team like Dalkurd act through his activities, identifications and relationships. The second theoretical perspective is based on the social networks 'importance for the football clubs' culture and local identity, which is important for understanding the local identity based on Swedish club culture. The methodological approach of the study is based on case studies with qualitative focus. The empirical material consists of a large number of media texts in the form of existing interviews and reports published in newspapers, radio and television. Also materials from web-based websites, and other social media. The result shows that Dalkurd has, through his activities, social relations and belongings and also symbols created transnational identity, and the association has also created local identifications even that these are relatively limited. The study's results showed that the football team has created a triadic relationship in the form of "transnational social space" between a football association in the form of Dalkurd, the country of hostland Sweden and the home country Kurdistan. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fotbollslaget Dalkurd verkar lokalt respektive transnationellt genom sina identifikationer, relationer och aktiviteter med andra aktörer som fotbollsföreningen interagerar med. Studien har även fokuserat på de spänningar som uppstår mellan det lokala Dalkurd och transnationella Dalkurd. Teoretiska utgångspunkter bygger på det transnationella perspektivet som är viktigt för att kunna förstå hur ett fotbollslag som Dalkurd verkar genom sina aktiviteter, identifikationer och relationer. Det andra teoretiska perspektivet bygger på de sociala nätverkens betydelse för fotbollsklubbarnas kultur och lokala identitet vilket är viktig för att förstå den lokala identiteten utifrån svensk klubbkultur. Studiens metodologiska ansats bygger på fallstudier med kvalitativ inriktning. Det empiriska materialet består av ett stort antal mediatexter i form av befintliga intervjuer och reportage publicerade i tidningar, radio och tv. Även material från webbaserade hemsidor, och andra sociala medier har tagits med. Resultatet visar att Dalkurd genom sina aktiviteter, sociala relationer samt tillhörigheter och symboler har skapat en transnationell identitet men föreningen har också skapat lokala identifikationer även att dessa är relativ begränsade. Studiens resultat visade att fotbollslaget har skapat ett triadisk förhållande i form av ”transnational social space” mellan en fotbollsförening i form av Dalkurd, bosättningslandet Sverige och hemlandet Kurdistan.

Inrättandet av de borgerliga kommunerna på 1860-talet var en stor strukturell förändring i samhället. Kyrkan var trött på att gå statens ärenden och kungens reformer befriade kyrkan från en del av statens ansvar. Konsekvensen blev uppdelningen mellan det andliga och det världsliga och ansvarsfördelningen bidrog i mångt och mycket till sekulariseringen i Sverige.  Den här fallstudien belyser banden mellan sockenstämman och kommunalstämman i Karlanda kommun trots den formella uppdelningen. Jag har i mitt arbete sökt efter ledtrådar som tyder på att sekulariseringen tagit fart och kompletterat tidigare forskning på området genom att presentera hur implementeringen av Karlanda kommunalstämma bidragit till den lokala sekulariseringen.  Karlanda kommunalstämma är säkerligen inte unik i sin förvaltningshistoria, men vad som är unikt är den sockenidentitet som kan skönjas. Det var rationella beslut för bygdens bästa som skulle fattas efter sin tids värderingar och praxis. När Karlanda landskommun föddes, fick sockenidentiteten näring att blomma ut i form av lokalt maktutövande och sekulariseringen skulle parallellt utvecklas med bygdens och landets demokratiska utveckling. Jag har med min undersökning kompletterat tidigare forskning på området genom att presentera hur implementeringen av Karlanda kommunalstämma bidragit till den lokala sekulariseringen samt belyst ärendefördelningen och relationerna däremellan och i det identifierat tecken på sekularisering genom en kvalitativ textanalys. / The establishment of the bourgeois municipalities in the 1860s was a major structural change in society. The church was tired of doing state affairs and the king's reforms freed the church from some of the state's responsibilities. The consequence was the division between the spiritual and the secular, and the division of responsibilities contributed in many ways to secularization in Sweden. This case study highlights the links between the parish meeting and the municipal meeting in Karlanda municipality despite the formal division. I have looked for clues that indicates that the secularization has taken off and complemented previous research in this area by presenting how the implementation of Karlanda municipal meeting contributed to local secularization. In my study, I have highlighted the division of cases and relationships in between and in it identified signs of secularisation through a qualitative text analysis.

In the Swedish peasant society, the church was an important venue. In areas were the church in the parish was located nearby a lake, the easiest way to reach the church was by boat. This was the case in several parishes around the lake Siljan in the province Dalarna, which is the focal point of this study. The villages were large, and the villagers would organise themselves in large boats, so called church-boats. Due to technological innovations, as one important aspect, there were no longer any need for the church-boats at the time of the turn of the 20th century. Some decades into the new century the old boats were once again taken into use and new boats of the same type were taken into production. In 1936 an organized racing competition with church-boats was initiated, and this still lives on today. This study examines the contemporary customs surrounding church-boats on Siljan in the character of competition as well as journeys to the church. The main part of the material is collected through ethnological fieldwork, conducted through interviews and observation/participant-observation, supplemented with a wide range of other material such as internet sources as well as textual and visual material. Aspects that are highlighted is the different characters of the custom, how the custom today is expressed in relation to the past, how local identity is expressed through the custom and what role its performers see for the custom today and for the future. One aspect that is highlighted is the stagnated interest in the usage of the church-boats but narratives with a positive tone are given room as well. A crucial proposition of the study is how the custom in its era as revitalized cultural heritage is filled with new values. Its historical purpose is no longer of relevance and today the usage of the church-boats comes with other purposes such as a cultural historical interest, tourism and sport. It is also shown how changes and preservation both serves as necessary components for the further existence of the cultural heritage. Crucial theoretical frameworks that is used, apart from cultural heritage and revitalization, are performance and nostalgia.

Local heritage societies were established in Sweden for about a hundred years ago. The societies responded to the large changes of industrialisation, emigration and urbanisation during that time. Today there are about 2 000 societies with almost half a million members altogether. Why do people turn to local heritage societies today? The image of them, associated with folklore costumes and quaint old cottages, is not consistent with the extensive activity in the 21st century. That raises questions that have not been clarified in previous research. The aim of this thesis is to find out what today's local heritage societies do, as well as to investigate what their meanings are for people and the local society. Thereby the intention is to contribute to an understanding of their present extent and endurance over time. The activities of three local heritage societies in and around the city of Linköping are mapped out in this thesis. The survey shows extensive and very broad activities that are well adjusted to present time. The traditional image has become rigid, but in parts it is accurate since the activities are still dominated by local use of history., which also contributes to their extent and continuity. Place and history as common ground is something universal: The need for people to be oriented in time and space contributes to the persistence of the local heritage societies. At the same time there seems to be something strong in society today which contributes to their extent. The thesis shows that the societies can have knowledge-generating, ideological, existential and social meaning. Through the local heritage society people can learn about, evaluate and gain feelings for the place. The society also contributes to strengthening the power of togetherness in the local community as a part of the civilian society. The multifaceted meaning of the activities makes it possible for the societies to keep or even strengthen their attraction, especially among the large group of retired people. / Hembygdsföreningar etablerades i Sverige för omkring hundra år sedan. Föreningarna svarade mot den tidens stora förändringar med industrins framväxt, emigrationen och flykten från landsbygden. Idag finns det omkring 2 000 föreningar med sammanlagt nära en halv miljon medlemmar. Varför söker sig människor till hembygdsföreningar idag? Den gängse bilden av föreningarna som bakåtsträvande och förlegade stämmer inte in på en omfattande verksamhet på 2000-talet. Det väcker frågor om hembygdsföreningar, som inte har klargjorts i tidigare forskning. Avhandlingen syftar till att ta reda på vad samtida hembygdsföreningar gör och att undersöka deras betydelser för människor och lokalsamhälle. Härigenom vill avhandlingen också bidra till att förstå deras nutida omfattning och uthållighet över tid. I avhandlingen kartläggs verksamheten i tre hembygdsföreningar i och omkring staden Linköping i Östergötland. Kartläggningen visar på en omfattande och mycket bred verksamhet som är väl anpassad till sin samtid. Den traditionella bilden är stelnad, men till delar stämmer den genom att föreningarnas verksamhet domineras av lokalt historiebruk, som också bidrar till deras omfattning och kontinuitet. Det står å ena sidan för något allmänmänskligt: Människans orientering i tid och rum, som bidrar till att föreningarna alltid är aktuella. Å andra sidan framträder intresset för det lokala och för historia som två starka strömningar i samtiden. Avhandlingen visar att föreningarna har kunskapsgenererande, ideologiska, existentiella och sociala betydelser. Genom hembygdsföreningen kan människor lära sig om, värdera och få känslor för platsen. Föreningen bidrar också till att stärka kraften och gemenskapen i lokalsamhället som en del av det civila samhället. Den mångfasetterade betydelsen av verksamheten gör att föreningarna har lyckats behålla eller till och med stärka sin attraktionskraft, särskilt bland den stora gruppen pensionärer.