• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 10
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 15
  • 12
  • 9
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"De förnekar faktisk kunskap" : Konstruktionen av fakta i evolutionsdebatten

Visén, Daniel January 2012 (has links)
No description available.
2

Die Berghütte als 'soziale Welt' eine Ethnographie /

Feiler, Oliver. January 2004 (has links)
Konstanz, Univ., Magisterarb., 2003.
3

Sacramental exclusivity : exploring the Bohemian reformation and the contemporary Episcopal Church through Thomas Luckmann's The invisible religion /

Lowe, Jessica Carole. January 2010 (has links)
Thesis (Honors)--College of William and Mary, 2010. / Includes bibliographical references (leaves 72-74). Also available online.
4

Réflexions sur la religion invisible : le développement personnel vu par la sociologie des religions

Beaulieu, Virginie 09 1900 (has links)
Mon mémoire porte sur le développement personnel. Par le biais de la sociologie des religions mise de l’avant par Thomas Luckmann dans The Invisible Religion (1970 [1967]), je l’appréhende comme une « “nouvelle” forme sociale de religion » (“new” social form of religion). Dans cet ouvrage, le sociologue avance que la religion est devenue, dans les sociétés modernes, une quête de sens existentiel animée par le thème de la réalisation personnelle (self-realization). Définissant la religion comme un système de significations et liant sa forme contemporaine au thème de la réalisation personnelle, l’approche de Luckmann me sert de cadre théorique pour entrevoir le développement personnel comme une manifestation de la religion invisible. N’étant pas rattachée à aucune institution religieuse officielle et se manifestant dans la sphère privée des individus, la religion contemporaine ne serait pas perçue comme telle par les individus et deviendrait — selon Luckmann — invisible. Dans le cadre de mon mémoire, j’interroge l’omniprésence du développement personnel dans le monde contemporain sous l’angle de son « [in]visibilité ». L’enjeu du mémoire est de mener une étude empirique sur le développement personnel afin de rendre visible une manifestation de la religion invisible dans nos vies. À cette fin, j’élabore une méthode permettant d’en discerner la présence dans le monde contemporain. Après une revue de littérature sur le développement personnel, je présente dans le premier chapitre l’ouvrage de Luckmann ainsi que les questions qui se trouvent au cœur de ma recherche. Dans le second chapitre, j’expose la méthode retenue pour saisir une manifestation contemporaine de la religion, c’est-à-dire une analyse de discours de type analytique. Dans le troisième chapitre, je m’attarde à découvrir le ou les modèles de connaissances de cette manifestation souvent associée au domaine du non religieux à partir de lectures des livres de développement personnel sélectionnés pour mon corpus : Le chemin le moins fréquenté (1987 [1978]), Écoute ton corps (1991 [1987]), Les quatre accords Toltèques (1999 [1997]) et Le secret (2007 [2006]). Une fois un « schéma du développement personnel » délinéé, je me consacre, dans le quatrième chapitre, à mettre en exergue la religion invisible dans une religion visible, c’est-à-dire un regroupement qui se considère « religion ». Prenant pour cas d’étude le Mouvement raëlien, je procède à une seconde analyse de discours de trois de ses livres : La méditation sensuelle (1980), Le Message donné par les Extra-Terrestres (1997) et Le Maitraya : extraits de son enseignement (2003). Ce faisant, j’évalue la place de la religion invisible dans des contextes qui se veulent expressément non religieux et religieux. Je conclus mon mémoire en abordant les enjeux liés à la visibilité de la religion et suggère, sur la base de mes résultats, de nouvelles perspectives de recherche pour la sociologie des religions. / My master thesis focuses on personal development. Drawing on the sociology of religion put forward by Thomas Luckmann in his book The Invisible Religion (1970 [1967]), I understand personal development as a “new” social form of religion. In this book, the sociologist argues that religion has become, in modern societies, a quest for existential meaning driven by the theme of self-realization. Defining religion as a system of meanings and linking its contemporary form to self-realization, Luckmann’s approach allows for the development of a theoretical framework that apprehends personal development as one manifestation of the “invisible religion.” Because it is not be perceived as religion, contemporary religion would be—according to Luckmann—be invisible. Not being tied to any official religious institution, the new form of religion would manifest itself in the private sphere. In my thesis, I question the ubiquity of personal development in the contemporary world in terms of its visibility/invisibility. The present thesis is an empirical study on personal development; it aims to make visible one invisible manifestation of religion in our lives. To this end, I develop a method that enables to identify its presence in the contemporary world. After a review of the literature on personal development in the first chapter, I present in my second chapter Luckmann’s book and the questions at the heart of the thesis. In the third chapter, I discuss the method used to capture a contemporary manifestation of religion, a discourse analysis. In the fourth chapter, I seek to uncover the knowledge paradigms of the personal development, often associated with the field of non-religious, by reading a selection of books from this literature : Le chemin le moins fréquenté (1987 [1978]), Écoute ton corps (1991 [1987]), Les quatre accords Toltèques (1999 [1997]) et Le secret (2007 [2006]). After delineating their “meaning system of personal development”, I dedicate myself, in the fifth chapter, to highlight the invisible religion in a “visible” one; a group whose members consider religious, the Raelian Movement. For this purpose, I undertake to a second discourse analysis with sources published by the Movement: La méditation sensuelle (1980), Le Message donné par les Extra-Terrestres (1997) et Le Maitraya: extraits de son enseignement (2003). In doing so, I assess the place of the invisible religion in contexts that are specifically perceived as non-religious and religious. I conclude my thesis by addressing issues related to the visibility of religion and, based on my results, suggest new research perspectives for the sociology of religion.
5

Alices moderna dröm om Underlandet : En teoretisk studie om hur Lewis Carrolls klassiker beskriver verkligheten som en social konstruktion och visualiserar modernitetsbegreppet

Andersson, Åsalill January 2011 (has links)
Denna uppsats syftar till att undersöka likheterna mellan den populära klassikern Alice's adventures in Wonderland och Berger och Luckmanns teori om verkligheten som en social konstruktion, samt Anthony Giddens modernitetsbegrepp. För att besvara mitt syfte på ett tydligare sätt har jag definierat och fokuserat på sex teman som återkommer i boken, i den tidigare forskningen och i teorierna, nämligen: vardagsverkligheten, identitet, rationalitet, tid, språk, samt ordning. Efter en genomgång av de teoretiska aspekter uppsatsen stödjer sig på har materialet analyserats med hjälp av en hermeneutisk cirkel; hur delarna ska tolkas har varit beroende av hur helheten tolkas och hur helheten tolkats har varit beroende av hur delarna tolkats. Uppmärksamhet vid återkommande beskrivningar som liknar varandra i betydelse har varit en viktig del av arbetet för att kunna ge en mer tillförlitlig helhetsförståelse. Resultatet av analysen visar att, även om det finns delar som kan tolkas annorlunda, så finns det starka likheter mellan boken och teorierna och boken kan förstås med dessa perspektiv. Med detta vill jag också peka framåt mot en meningsfull användning av kulturprodukter i fortsatt sociologisk forskning och undervisning.
6

Religion i fängelse : En studie om möjligheterna kring religiöst utövande i anstalt / Religion in prison : A study of the possibilities of practicing religion in prison.

Näslund, Bengt January 2014 (has links)
In this study, religiosity in prison is investigated. What opportunities are there for those detained to practice their religion and how did their religiosity change after they were detained? Six interviews were conducted to gain a better perspective of religiosity in prison. The focus is on Correctional Institution in Kalmar, where surveys have been conducted over a longer period but also the monastery at the Correctional facility in Kumla is discussed. Most interviews were conducted in the prison of Kalmar, in a room where religious conversations are conducted. The inmates’ and the prison guard´s name have been changed to protect their identity. A common thread throughout the interviews is that the religious group often talks about much more than religion. Detainees also talk about their involvement in these talks as an opportunity of breaking the everyday routines that occur in prisons. This strengthens Peter Berger and Thomas Luckmann´s theory that religion is a group phenomenon created, among other things, to feel a social connectedness.
7

"Menstruation är lika naturligt som att gå på toaletten" : En kvalitativ studie om lärares konstruktion av menstruerande flickor i ämnet idrott och hälsa / "Menstruation is as natural as going to the toilet" : A qualitative study of PE-teachers' construction of menstruating girls in Physical Education

Gull, Jakob, Smit, Eva January 2021 (has links)
Tidigare forskning visar att menstruation påverkar kvinnors och flickors fysiska förmåga där undervisningen i idrott och hälsa inte är ett undantag. Problemen som lyfts är exempelvis att lärare har en negativ syn på menstruation vilket resulterar i att det inte berörs i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka lärare i idrott och hälsas konstruktion av menstruation och menstruerande flickor, hur ämnet påverkar menstruerande flickors deltagande samt vilka anpassningar lärare gör för att inkludera menstruerande flickor i undervisningen. Sex semi-strukturerade intervjuer med lärare som undervisar på högstadiet genomförs där arbetserfarenheten varierar lärarna emellan. Intervjuerna transkriberas, tematiseras samt analyseras utifrån Berger och Luckmanns tresidiga modell samt Hirdmans genusteoretiska begrepp: genussystem samt genuskontrakt. Studiens resultat visar att lärarna ser på menstruation som en naturlig process samt att de har en förståelse för hur och på vilket sätt menstruationsrelaterade besvär kan påverka flickornas deltagande i undervisningen. Resultatet visar även att lärarna upplever att menstruation används som en undanflykt av flickorna för att undvika deltagande. Slutsatsen är att trots lärarnas förståelse för hur menstruationsrelaterade besvär påverkar flickornas deltagande, upplever de att menstruerande flickor använder sin menstruation som maktmedel för att kringgå deltagande i undervisningen.
8

Det meningslösa samhället : Om meningsförlust i det moderna samhället

Morrone, Heber January 2009 (has links)
<p>Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet. I tidigare samhällen har kulturen givit legitimitet åt strukturen. Detta innebar bland annat att religion och tradition tilldelade alla individer en plats och förklarade varför världen ser ut som den gör. Problemet i det moderna samhället tycks vara att den moderna kulturen inte bara misslyckas med att legitimera den nya strukturen, utan att den dessutom bidrar till att underblåsa känslan av meningslöshet.</p>
9

Det meningslösa samhället : Om meningsförlust i det moderna samhället

Morrone, Heber January 2009 (has links)
Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet. I tidigare samhällen har kulturen givit legitimitet åt strukturen. Detta innebar bland annat att religion och tradition tilldelade alla individer en plats och förklarade varför världen ser ut som den gör. Problemet i det moderna samhället tycks vara att den moderna kulturen inte bara misslyckas med att legitimera den nya strukturen, utan att den dessutom bidrar till att underblåsa känslan av meningslöshet.
10

När skyddsrum blir värn mot bomber blir Gud värn för människor : En studie av ukrainska flyktingars religiositet / When shelters become protection against bombs God becomes protection for humans : A study of Ukrainian refugees' religiosity

Lindström, Elin January 2023 (has links)
This interview study examined the religiosity of eight Ukrainian refugees. The aim of the bachelor thesis was to study how religiosity and religious commitment are affected as a result of war and flight. The data was collected through eight semi-structured interviews and then analyzed based on previous research and theories, like Charles Glock´s theory of deprivation and Peter L. Berger and Thomas Luckmanns theory of plausibility structure. The results of the study showed that no one lost their faith in God due to the war, the escape and the arrival in Sweden. For some of the refugees, faith in God had become stronger and religious commitment had increased. This can be explained by the theories about deprivation and change in plausibility structure. The distinguishing feature of the study was that the bomb shelters in Ukraine became a place for faith in God, even for people who had not been religious believers before. The confined place, the physical proximity to other people, the collective in prayer created an important community for the affected people. People who were not believers before the war did not develop a religious faith after the escape. The conclusion of the study was that faith in God becomes tangible in war-torn situations where people fear for their lives. Religious affiliation and community was important for the Ukrainian refugees and was shown for example through increased church involvement in Sweden to find comfort and meaning.

Page generated in 0.039 seconds