<p>The purpose behind this work was to investigate whether I could from a practical approach to create desire for mathematics among students in primary schools. I wanted also to find out how students feel about their current mathematics teaching. By introducing an equation game, and interviewing students to find out their perception of their mathematics teaching, I was able to answer my questions. What I came to was that through a practical and laboratory work, I could create an enjoyable educational opportunity in mathematics. Then during the interviews I also learned that students had not a pre-determined negative attitude towards mathematics. But how they felt towards the subject mathematics varied depending on how the teaching looked like.</p>

The purpose behind this work was to investigate whether I could from a practical approach to create desire for mathematics among students in primary schools. I wanted also to find out how students feel about their current mathematics teaching. By introducing an equation game, and interviewing students to find out their perception of their mathematics teaching, I was able to answer my questions. What I came to was that through a practical and laboratory work, I could create an enjoyable educational opportunity in mathematics. Then during the interviews I also learned that students had not a pre-determined negative attitude towards mathematics. But how they felt towards the subject mathematics varied depending on how the teaching looked like.

I denna studie har jag undersökt vilka lärandeaktiviteter som bidrar till en ökad motivation för elevers inlärning. För att göra detta har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod. Studiens datamaterial utgjordes av enkäter och intervjuer med elever i årskurs 3 i grundskolan. Resultatet av studien visar att det är huvudsakligen två faktorer som motiverar eleverna i deras matematiklärande. Läraren beskrevs som den största påverkande faktorn genom att eleverna jämförde olika lärare med varandra. Eleverna framhöll även hur en varierad matematikundervisning bidrog till att göra undervisningen lustfylld. Det gemensamma för denna studie samt tidigare studier inom området är att en varierad och lustfylld undervisning bidrar till motiverade elever.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare kan bibehålla elevers läslust i årskurs tre. Sammanfattningsvis kan man säga att det finns många viktiga faktorer i både skapandet och bibehållandet av läslust. Det finns flera aspekter som en lärare måste gå igenom för att hjälpa sina elever med sin läsutveckling. Studien är baserad på en forskningsbakgrund med relevant litteratur samt intervjuer med sex lärare. Genom vår forskningsbakgrund och vårt resultat har vi kommit fram till följande: Variation är viktigt under elevers läsutveckling för att kunna stimulera deras intresse. Att bibehålla elevers intresse är av stor vikt för att läslusten ska kunna växa och detta kan göras genom exempelvis ett större utbud av böcker, läraren samt hemmet har god attityd till läsning samt att elever får introduktioner till olika genrer för att kunna individanpassa deras läsning. Allt detta har diskuterats under studiens gång och framförts i studiens olika delar. Vi kan med hjälp av resultatet dra slutsatser som besvarar våra forskningsfrågor.

Syftet med föreliggande magisteruppsats är att synliggöra vilka erfarenheter lärare som undervisar matematik i årskurs 3–6 i grundskolan har av sin egen betydelse som motivationsskapare för elevers lärande, samt vilka olika strategier lärarna beskriver för att stimulera elevers motivation i matematikundervisning. Givet studiens syfte och frågeställningar om uppfattningar bland grundskollärare, följer denna studie den kvalitativa forskningstraditionen. Sex grundskollärare från tre olika skolor i södra Sverige har intervjuats om deras syn på sitt arbete med att stimulera elevers motivation att lära sig i matematikundervisning. Semistrukturerade intervjuer valdes som undersökningsmetod eftersom denna metod gör det möjligt för deltagarna att berätta om sina erfarenheter och uppfattningar samtidigt som det är möjligt att styra och anpassa intervjun. Teoretiskt används fenomenografi och Self-determination theory för analys av studiens empiriska material. Denna teori redogör för hur motivation skapas och hur lärarens arbete har en påverkan på elevers motivation. De resultat jag fann visar att lärare erfar att de utgör en avgörande motivationsfaktor som spelar en viktig roll för att gynna elevers lärande i matematikundervisning. Denna studie visar också att relation elev-elev har en betydande roll för elevers lärande och motivation i matematikämnet. Även samarbete och gemenskap är något som lärarna upplever ökar elevers lärande och motivation i matematikundervisning. Slutligen dras slutsatsen att lärare behöver mer kunskap om motivation för att bättre kunna kalibrera de strategier de använder, speciellt med tanke på relevansstrukturer mellan eleverna och lärandeobjektet.

<p>Populärmusik är något som de flesta elever kommer i kontakt med dagligen via radio, TV, skivor och Internet. Det är också något som uppskattas och används/lyssnas på av många elever. Huvudsyftet med detta arbete var att ta reda på hur populärmusik används och kan användas i undervisningen, med inriktning på ämnen, metoder och mål. För att få svar på detta läste jag om olika sätt att beskriva kulturbegreppet, hur synen varit på populärmusik i skolan genom åren samt olika sätt som man har arbetat med den i skolan. Utifrån dessa litteraturstudier utformade jag sedan intervjuer som jag sedan använde när jag intervjuade sex lärare/fritidspedagoger på olika skolor i Umeå.</p><p>Mina erfarenheter från egna skolår var att man ofta använt populärmusik i undervisningen som ett sätt att ”ha skoj”. Denna undersökning visade dock att många använder populärmusik i undervisningen/verksamheten på samma sätt som vilket skolämne som helst. En liten skillnad är att det inte finns någon konkret målformulering i styrdokumenten, vilket innebär att det inte är lika många lärare som använder det som det kanske annars skulle vara, samt att det kräver lite mer förarbete. Man kan därför ana att ett personligt intresse ofta ligger bakom ämnesvalet. Många använder fortfarande populärmusik för att det ska vara roligt för eleverna, men flera har sett att nöjesaspekten faktiskt går att kombinera med inlärning. För mig som lärare innebar undersökningen både nya uppslag för lektioner samt att jag fick stöd för mina teorier om den nytta som populärmusik i skolan kan göra.</p>

Populärmusik är något som de flesta elever kommer i kontakt med dagligen via radio, TV, skivor och Internet. Det är också något som uppskattas och används/lyssnas på av många elever. Huvudsyftet med detta arbete var att ta reda på hur populärmusik används och kan användas i undervisningen, med inriktning på ämnen, metoder och mål. För att få svar på detta läste jag om olika sätt att beskriva kulturbegreppet, hur synen varit på populärmusik i skolan genom åren samt olika sätt som man har arbetat med den i skolan. Utifrån dessa litteraturstudier utformade jag sedan intervjuer som jag sedan använde när jag intervjuade sex lärare/fritidspedagoger på olika skolor i Umeå. Mina erfarenheter från egna skolår var att man ofta använt populärmusik i undervisningen som ett sätt att ”ha skoj”. Denna undersökning visade dock att många använder populärmusik i undervisningen/verksamheten på samma sätt som vilket skolämne som helst. En liten skillnad är att det inte finns någon konkret målformulering i styrdokumenten, vilket innebär att det inte är lika många lärare som använder det som det kanske annars skulle vara, samt att det kräver lite mer förarbete. Man kan därför ana att ett personligt intresse ofta ligger bakom ämnesvalet. Många använder fortfarande populärmusik för att det ska vara roligt för eleverna, men flera har sett att nöjesaspekten faktiskt går att kombinera med inlärning. För mig som lärare innebar undersökningen både nya uppslag för lektioner samt att jag fick stöd för mina teorier om den nytta som populärmusik i skolan kan göra.

Studien syftar till att undersöka lärares attityder och föreställningar till leken som metod i läs- och skrivundervisningen i årskurs 1–3 samt huruvida lärare använder sig av leken i läs- och skrivundervisningen. Läroplanen (Lgr11) menar att undervisningen ska stimulera till aktivt lärande genom lek. Leken skapar lustfylld och meningsfull undervisning då den ingår i elevernas erfarenhetsvärld och är elevernas inneboende sätt att bearbeta sin omvärld. Samtidigt som leken ges mycket utrymme i förskoleklass associeras skolan med mindre lek och mer arbete. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och dess begrepp; stöttning, proximala utvecklingszonen och mediering. I studien kombineras kvantitativ och kvalitativ ansats genom användning av enkät och intervjuer. Insamlad data genomgick statistisk och kvalitativ analys. Resultatet innefattar diagram och presenteras på ett tematiskt sätt. Resultatet visar att lärarna i studien har positiva attityder till leken som undervisningsmetod. Samtidigt så påverkas undervisningen av faktorer som bland annat gruppstorlek, upprätthållande av struktur och studiero samt krav på bedömning vilket gör att leken är svår att använda i praktiken. Konsekvenserna blir att leken bortprioriteras och därmed uppstår diskontinuitet mellan olika skolformer, något som även uppmärksammas i tidigare forskning.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärare, verksamma i årskurs 1-3, tillämpar läsfrämjande metoder och arbetssätt i sin undervisning. Studien syftar även till att undersöka om och hur dagens läsundervisning påverkas av elevers läsintresse. Ansatsen är både kvalitativ och kvantitativ där lärare, genom semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning, möjliggjort datainsamlingen. Resultatet visar att lärare tillämpar läsfrämjande metoder och arbetssätt för att stimulera elevers läsintresse. Resultat visar också hur lärare anser att de inte hinner arbeta med läsning som de önskar och att elevers läsintresse till viss del påverkar en del lärares dagliga undervisning negativt.

The study seeks to investigate four preschool teachers’ views of making literacy learning a pleasurable experience in preschool class and to identify any differences in their views. The study is based on interviews with four teachers with at least ten years’ experience of work in preschool class. The teachers work in three different municipalities. The result shows that making literacy learning pleasurable is a complex concept, which means that a varied way of working is necessary so that as many pupils as possible will find learning to read a pleasurable experience. Above all, the teachers make learning to read a pleasure through shared activities, in which play, reading aloud and linguistic awareness are important elements in the teaching. The Bornholm model is a common denominator in the work of learning to read for the four preschool teachers, as a consequence of which the teachers’ views of making literacy learning pleasurable are relatively similar.