<p>Antalet ansvarsärenden till Socialstyrelsen från patienter ökar och flertalet anmälningar påtalar upplevd brist av kommunikation, rutiner och kompetens inom svensk hälso- och sjukvård. Samband mellan patienttillfredsställelse och vårdgivarens lyhördhet för den enskildes behov är betydelsefullt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa betydelsen av sjuksköterskans lyhördhet i patientmötet utifrån både patientens och sjuksköterskans perspektiv. Det som framkommer är att patienten vill bli hörd och sedd som den individ han/hon är samt mötas av förtroende i en trivsam miljö. Att bli bemött av en lyhörd sjuksköterska är avgörande för en god vårdrelation. I detta ingår att sjuksköterskan använder sina kunskaper och sin omsorg i patientmötet på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Alla sjuksköterskor har inte denna förmåga och möter inte patienten med respekt. Attityd och kroppsspråk är de faktorer som anges som signaler på huruvida en sjuksköterska är lyhörd eller ej. Sjuksköterskans förmåga att tolka, urskilja och tillmötesgå patientens uttalade och outtalade behov är också det som framhålls som avgörande för ett framgångsrikt vårdande. Under vårdutbildningen och på arbetsplatser bör betydelsen av ett lyhört förhållningssätt lyftas fram då en ökad medvetenhet om detta sannolikt kan leda till större patienttillfredsställelse och färre anmälningsärenden.</p>

<p>Syftet med denna studie har främst varit att belysa medarbetares upplevelser av ledarskap och dess inverkan på sjukfrånvaro. Studien har utförts på två olika arbetsplatser där man arbetar med personer med psykiska funktionsnedsättningar. Båda arbetsplatserna har relativt nyligen fått nya chefer/ledare tillsatta. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuat sex stycken medarbetare, fyra kvinnor och två män i åldrarna 40-60 år. Intervjuerna genomfördes med ett narrativt angreppssätt, vi ville att samtalet skulle vara öppet med karaktär av dialog. Analysen eftersträvade att genom ett symbolisk interaktionistiskt angreppssätt förstå och tolka de olika upplevelser som informanterna delgivit oss. Det som framkommit i studien är att medarbetarna upplever att en chef/ledare som skapar trygghet också skapar arbetsglädje och motivation. Det är också chefens/ledarens personliga egenskaper som präglar ett bra ledarskap där sjukfrånvaron är låg samt medarbetarnas grad av acceptans av ledarstil. Viktiga aspekter som medarbetarna lyfter fram är att de vill känna sig betydelsefulla, ansvarstagande, hörda samt att chefen tar tag i problem och visar engagemang.</p>

Antalet ansvarsärenden till Socialstyrelsen från patienter ökar och flertalet anmälningar påtalar upplevd brist av kommunikation, rutiner och kompetens inom svensk hälso- och sjukvård. Samband mellan patienttillfredsställelse och vårdgivarens lyhördhet för den enskildes behov är betydelsefullt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa betydelsen av sjuksköterskans lyhördhet i patientmötet utifrån både patientens och sjuksköterskans perspektiv. Det som framkommer är att patienten vill bli hörd och sedd som den individ han/hon är samt mötas av förtroende i en trivsam miljö. Att bli bemött av en lyhörd sjuksköterska är avgörande för en god vårdrelation. I detta ingår att sjuksköterskan använder sina kunskaper och sin omsorg i patientmötet på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Alla sjuksköterskor har inte denna förmåga och möter inte patienten med respekt. Attityd och kroppsspråk är de faktorer som anges som signaler på huruvida en sjuksköterska är lyhörd eller ej. Sjuksköterskans förmåga att tolka, urskilja och tillmötesgå patientens uttalade och outtalade behov är också det som framhålls som avgörande för ett framgångsrikt vårdande. Under vårdutbildningen och på arbetsplatser bör betydelsen av ett lyhört förhållningssätt lyftas fram då en ökad medvetenhet om detta sannolikt kan leda till större patienttillfredsställelse och färre anmälningsärenden.

Syftet med denna studie har främst varit att belysa medarbetares upplevelser av ledarskap och dess inverkan på sjukfrånvaro. Studien har utförts på två olika arbetsplatser där man arbetar med personer med psykiska funktionsnedsättningar. Båda arbetsplatserna har relativt nyligen fått nya chefer/ledare tillsatta. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuat sex stycken medarbetare, fyra kvinnor och två män i åldrarna 40-60 år. Intervjuerna genomfördes med ett narrativt angreppssätt, vi ville att samtalet skulle vara öppet med karaktär av dialog. Analysen eftersträvade att genom ett symbolisk interaktionistiskt angreppssätt förstå och tolka de olika upplevelser som informanterna delgivit oss. Det som framkommit i studien är att medarbetarna upplever att en chef/ledare som skapar trygghet också skapar arbetsglädje och motivation. Det är också chefens/ledarens personliga egenskaper som präglar ett bra ledarskap där sjukfrånvaron är låg samt medarbetarnas grad av acceptans av ledarstil. Viktiga aspekter som medarbetarna lyfter fram är att de vill känna sig betydelsefulla, ansvarstagande, hörda samt att chefen tar tag i problem och visar engagemang.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur förskolepedagoger idag resonerar kringpåståendet om att vi lever i en beröringsfattig kultur och om detta är något vi kan se effekterav i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer av tre förskolepedagoger, tillsammans medobservationer ute i barngrupper har jag velat se om beröringsklimatet på förskolan eventuelltstår i konflikt med barnets grundläggande behov av beröring och på vilka sätt detta i så fallvisar sig. Resultatet av undersökningen visar att påståendet till viss del stämmer, men attproblemet främst ligger i vuxnas rädsla för att bli missförstådd i sina fysiska handlingar motbarnet. Denna rädsla har i första hand visat sig hos manliga pedagoger, som enligtrespondenterna blir granskade utifrån i större utsträckning än kvinnliga pedagoger. Vi seräven hur pedagoger, utifrån föreställningar om pojkars och flickors beröringsbehov, agerarolika beroende på barnets kön och därmed sätter ramarna för barnets förhållningssätt tillberöring. Slutligen ville jag få kunskap om tänkbara förebyggande metoder för ett positivtberöringsklimat i förskolan. Viktiga ingredienser ser här ut att vara lyhördhet och spontanitettillsammans med ett inbjudande miljö, där barnet tillåts ge och ta emot beröring på dennesegna villkor.

Det finns ett nära samband mellan ett barns övervikt och familjens livsstil. Familjen är därför en avgörande faktor för barnets framtida val av livsstil och därmed även för upplevelsen av hälsa och välbefinnande. BVC-sjuksköterskan har en unik roll i det hälsofrämjande arbetet med familjer med små barn. Ett viktigt preventivt arbete är att upptäcka övervikt i ett tidigt skede. Syftet med studien var att beskriva BVC- sjuksköterskors upplevelse av att möta familjer med överviktiga barn. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sex intervjuer med BVC-sjuksköterskor genomfördes utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Analysen genomfördes enligt kvalitativ innehållsanalys. Efter analys av materialet utkristalliserade sig tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna är: ”Lyhördhet med känsla”, ”Ett förhållningssätt som motiverar och inger hopp” och ”Strategier i mötet med familjen”. Kvalitativ intervju valdes i och med att ett fenomen i BVC-sjuksköterskans vardag skulle studeras. Intervjuguiden med de semistrukturerade frågorna gjorde att alla frågor ställdes till deltagarna, men kanske i olika ordning. Elo och Kyngäs kvalitativa innehållsanalys valdes för att analysera materialet för att den upplevdes som en enkel och överskådlig metod. Resultatdiskussionen lyfter bland annat fram tidigare forskning som visar att BVC-sjuksköterskor upplever att de undvikit känsliga ämnen som övervikt på grund av brist på tydliga riktlinjer. Denna studie kom däremot fram till att BVC-sjuksköterskorna upplevde att de kunde ta upp övervikt tack vare välfungerande lokala riktlinjer, PM och lagstiftning.

Patienter som står inför ett operativt ingrepp upplever ofta oro och stress i den perioperativa miljön. Oro förbrukar stora mängder energi som kan ge sig uttryck i huvudvärk, irritabilitet, olust och vanmaktskänsla. Tidigare studier har dock visat att anestesisjuksköterskan har genom det goda mötet möjlighet att lindra patientens lidande i dessa situationer. Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans lugnande förhållningssätt i mötet med vaken patient som visar tecken på oro. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med anestesisjuksköterskor som har minst fem års erfarenhet av perioperativt vårdande. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet presenterar ett perioperativt vårdande av vaken patient med följande fyra kategorier: Lyhördhet, Vårdmiljö, Dialog och Delaktighet samt Kunskap och Saklighet. Detta resultat kan sammanfattas under sjusköterskans: Öppenhet, följsamhet, och klokhet. I resultatet framkom hur anestesisjuksköterskan använde sin vårdande och medicinska kompetens, sinnen och perceptionsförmåga för att se, uppmärksamma och tillgodose patientens behov. Patientens individuella behov bemöttes genom att inbjuda, uppmuntra och välkomna patienten att kommunicera med anestesisjuksköterskan. Sjuksköterskan använder sig själv och sina sinnen som redskap för att läsa av patienten, minska oro och på så vis vägleda patienten i en utsatt vårdsituation. Använd alla sinnen för att upptäcka den orolige patienten. Verbal och icke verbal kommunikation. Kliniska implikationer är att anestesisjuksköterskan skapar tid och utrymme för den perioperativa dialogen samt inbjuder och uppmuntrar patienten att uttala sina önskningar och behov. Informativ kommunikation kan användas som ett sätt att förbereda patienten mentalt. Författarna ser ett behov av fortsatt forskning på området för att få ytterligare verktyg till anestesisjuksköterskan för hur denne identifierar och upptäcker oro hos patienten.Patients who are facing an operation often experience anxiety and stress during the perioperative period. Anxiety consumes large amounts of energy that may lead to headaches, irritability, malaise and fatique. Previous studies have shown that nurses has the opportunity to relieve the patient&apos;s suffering in these situations. The purpose of this study was to describe the anesthesia nurse soothing approach towards the awake patient who shows signs of anxiety. Eight qualitative interviews were conducted with anesthesia nurses who have at least five years experience in perioperative care. The material was analyzed using qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs (2007). The result presents the perioperative care of the awake patient with the following four categories: Listening, Caring Environment, Dialogue - Participation and Knowledge - Objectivity. This result can be understood as the main theme: transparency, compliance and wisdom. The result shows how a nurse anesthetist used his/her social and medical skills, senses and perception to see, recognize and meet the patient&apos;s needs. The patient&apos;s individual needs were met by inviting, encouraging and welcoming patient to communicate with the nurse anesthetist. The nurse uses him/herself and his/her senses as tools for reading the patient, reduce anxiety and thus guide the patient in a vulnerable situation. Clinical implications are that the nurse anesthetist creates time and space for the perioperative dialogue and invites and encourages the patient to express their desires and needs. Informative communication can be used as a way to prepare the patient mentally. The authors see a need for further research in this area to get additional tools for the nurse anesthetist for how he identifies and detects anxiety in the patient. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

No description available.

<p>Sexuella övergrepp på barn är något som de allra flesta har starka känslor kring. Syftet med studien är att utifrån fem biografier söka efter information till vad som kan tolkas vara ett bra bemötande med utgångspunkt ifrån de utsatta barnens perspektiv. För att kunskapen kan användas i det sociala arbetet i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet visar att det som socialarbetare i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp är oerhört viktigt att ha tålamod och inte pressa barnen. Socialarbetare ska kunna tänka utanför de vanliga ramarna och skapa en trygg miljö för dessa barn, det kan föra med sig att socialarbetaren når barnen på djupet som gör att de öppnar sig. Resultatet visar även att desto fortare barnen kommer till en trygg miljö och vågar prata om sina upplevelser desto bättre blir barnens läkningsprocess.</p>

<p>Huvudsyftet med min undersökning var att beskriva hur det är på ett högstadium för elever som är i behov av särskilt stöd. Jag har undersökt hur man som lärare på bästa sätt ska hjälpa dessa elever så att de känner sig delaktiga och synliga i klassrummet samt få dem att nå de olika kunskapsmålen. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer när jag undersökte min studie och intervjuade fem olika pedagoger och en studierektor. Resultaten var relativt lika då de flesta av pedagogerna menade att fler resurser borde finnas på skolan, eftersom det är skolans ansvar att ge stöd till de elever som har svårigheter. Pedagogerna menade även att man som lärare måste hitta sitt eget arbetssätt som fungerar för alla elever samt att det måste finnas en god sammanhållning mellan de olika pedagogerna på skolan så att man inte får dra ett alltför tungt lass. Med min undersökning ville jag ta reda på vad jag ska tänka på gällande de elever som är i behov av särskilt stöd när jag nu till våren börjar min arbetskarriär som lärare. I och med denna studie har jag fått större insikt och idéer och tankar gällande detta som jag inte tror jag kunnat läsa mig till.</p> / <p>The main purpose with my examination was to describe how it is on a senior level for pupils who are in the need for special support. I have examined how teachers in the best way can help these pupils so that they fell participate and noticed in the classroom and get them to reach the different goals. I have done qualitative interview when I did my examination and was interviewing five different teachers and the director of studies. The result was kind of the same, most of the teachers meant that it should be more resources on the school because it is the schools responsibility to give support to the pupils who are in the need for special support. The teachers also meant that all the teachers have to find their own way to teach so that it works for all the pupils and that it have to be a good solidarity among the teachers on the school so it doesn’t get tough. With my examination I wanted to find out what I should keep in mind of concerning those pupils who are in the needs of special support when I soon start my working career as a teacher. With this study I have reached a greater knowledge and thoughts that I don’t think I could have learned by books.</p>