Huvudsyftet med min undersökning var att beskriva hur det är på ett högstadium för elever som är i behov av särskilt stöd. Jag har undersökt hur man som lärare på bästa sätt ska hjälpa dessa elever så att de känner sig delaktiga och synliga i klassrummet samt få dem att nå de olika kunskapsmålen. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer när jag undersökte min studie och intervjuade fem olika pedagoger och en studierektor. Resultaten var relativt lika då de flesta av pedagogerna menade att fler resurser borde finnas på skolan, eftersom det är skolans ansvar att ge stöd till de elever som har svårigheter. Pedagogerna menade även att man som lärare måste hitta sitt eget arbetssätt som fungerar för alla elever samt att det måste finnas en god sammanhållning mellan de olika pedagogerna på skolan så att man inte får dra ett alltför tungt lass. Med min undersökning ville jag ta reda på vad jag ska tänka på gällande de elever som är i behov av särskilt stöd när jag nu till våren börjar min arbetskarriär som lärare. I och med denna studie har jag fått större insikt och idéer och tankar gällande detta som jag inte tror jag kunnat läsa mig till. / The main purpose with my examination was to describe how it is on a senior level for pupils who are in the need for special support. I have examined how teachers in the best way can help these pupils so that they fell participate and noticed in the classroom and get them to reach the different goals. I have done qualitative interview when I did my examination and was interviewing five different teachers and the director of studies. The result was kind of the same, most of the teachers meant that it should be more resources on the school because it is the schools responsibility to give support to the pupils who are in the need for special support. The teachers also meant that all the teachers have to find their own way to teach so that it works for all the pupils and that it have to be a good solidarity among the teachers on the school so it doesn’t get tough. With my examination I wanted to find out what I should keep in mind of concerning those pupils who are in the needs of special support when I soon start my working career as a teacher. With this study I have reached a greater knowledge and thoughts that I don’t think I could have learned by books.

Sexuella övergrepp på barn är något som de allra flesta har starka känslor kring. Syftet med studien är att utifrån fem biografier söka efter information till vad som kan tolkas vara ett bra bemötande med utgångspunkt ifrån de utsatta barnens perspektiv. För att kunskapen kan användas i det sociala arbetet i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet visar att det som socialarbetare i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp är oerhört viktigt att ha tålamod och inte pressa barnen. Socialarbetare ska kunna tänka utanför de vanliga ramarna och skapa en trygg miljö för dessa barn, det kan föra med sig att socialarbetaren når barnen på djupet som gör att de öppnar sig. Resultatet visar även att desto fortare barnen kommer till en trygg miljö och vågar prata om sina upplevelser desto bättre blir barnens läkningsprocess.

SammanfattningBarn möter idag populärkultur både i leksaksaffärerna och klädesaffärerna men även i TV-reklamen. Populärkulturella leksaker blir något barnen har ett gemensamt fokus till och skapar gemenskap kring. Leksakerna kan därför bidra till att barns tankar och kunskaper i förskolan blir till ett gemensamt intresse. Barns erfarenheter bildas till stor del i förskolan där de tillbringar mycket tid. Förskolan blir därför en social och kulturell mötesplats där barns intressen kan tas tillvara. Vårt arbete syftar därför till att studera hur pedagoger förhåller sig till och arbetar med populärkultur i förskolan. Undersökningen behandlar också hur pedagogerna uppdateras inom barns populärkultur. Studien genomsyras av den sociokulturella teorin vilken framhåller att människan lär i samspel med andra. Vi har i vår undersökning använt oss av en kvalitativ metod genom pedagogintervjuer, observationer och löpande anteckningar. Intervjuerna utfördes på två förskolor, två pedagoger från varje förskola deltog.Utifrån resultatet av vår undersökning har populärkultur en självklar och väl etablerad plats på förskolorna vi utgått ifrån. Pedagogerna har en positiv inställning till barns populärkulturella livsvärld. De hanterar populärkulturen på olika sätt och utifrån olika intressen. Populärkulturen som barnen berättar om och visar pedagogerna, är fokus för det förhållningssätt pedagogerna har till att uppdatera sig i ämnet. De säger att de följer upp barnens uttryck om fenomenet populärkultur även på eget initiativ. Pedagogerna säger sig vilja utgå ifrån barnens intressen och behov på olika sätt, vilket är avgörande för hur de väljer att arbeta. Skillnaderna är att pedagogerna på den ena förskolan använder populärkulturellt lekmaterial i den fria leken, medan pedagogerna på den andra förskolan använder materialet både i den fria leken och som medel i lärandesituationer. Undersökningen visar hur pedagogernas personliga viljor och intressen, samt de förutsättningar som finns avgör hur populärkulturen hanteras i förskoleverksamheterna.

Bland förskollärares många uppdrag ingår ansvaret för att varje barn utvecklar förtroendefulla sociala relationer, vilka utgör en central del av den pedagogiska relationen. Dessa relationer har avgörande betydelse för barns utveckling och deras framtida framgång i skolan. För att uppnå detta krävs profesionell relationskompetens hos förskollärare, och denna kompetens är beroende av flera aspekter. Dessa aspekter kan påverka möjligheten att skapa både positiva och negativa relationer med barnen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka aspekter som förskollärare anser ingår i relationskompetens och hur de arbetar med och reflekterar över pedagogiska relationer med barn i förskolan. Den här studien använder en kvalitativ metod och genomför semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Analysen baseras på teorin om sociala samband samt Aspelins relationskompetensmodell, tillsammans med bregreppen socialt tillvägagångssätt och relationellt förhållningssätt.  Resultaten visar att förskollärare har olika tolkningar och förståelser av relationskompetens, som inkluderar lyhördhet, anpassning, respekt och tydliga gränser för att upprätthålla en balans i relationen. Förskollärare använder olika strategier och metoder för att skapa positiva pedagogiska relationer, där kommunikativ kompetens framträder som central. Resultaten visar även vilka faktorer som påverkar när relationerna blir negativa. Studien bidrar till att öka förskolans insikt i hur relationskompetensen hos deras förskollärare kan påverka barn som de ansvarar för och den belyser fördelna med att aktivt fokusera på relationsbyggande inom dess verksamhet. Nyckelord: förskollärare, pedagogisk relation, kommunikation, lyhördhet, respekt, relationskompetens

Bakgrund: Lyhördhet är ett tämligen begränsat område gällande forskning i vårdvetenskapen och forskning har indikerat på ett behov av att utforska patienters upplevelser kring lyhördhet i vårdrelationen. Patienter med cancer uttrycker sällan sin oro och ängslan med ord utan uttrycker istället antydningar, vilket sällan uppmärksammas av vårdpersonalen, något som indikerar på ett behov av lyhördhet i vårdrelationen. Att inte veta hur lyhördhet upplevs av patienter kan skapa en problematik i vårdrelationen och är därav ett viktigt område att belysa. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter med cancer upplever lyhördhet i vårdrelationen. Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet urskildes två teman; lyhördhet och bristande lyhördhet. Lyhördhet framkom i kategorier av bekräftelse, trygghet och förståelse medan bristande lyhördhet framkom i kategorier av otrygghet, kränkning samt ovisshet. Situationer där lyhördhet återfanns skapade positiva upplevelser hos patienterna och när bristande lyhördhet återfanns skapades negativa upplevelser hos patienterna. Slutsats: Lyhördhet återspeglas i samtal, kroppsspråk och hur dialogen genomförs i vårdrelationen. Bristande lyhördhet uppstår då vårdpersonal inte är medvetna i sitt beteende, kroppsspråk eller i dialoger som genomförs i vårdrelationen. / Background &amp; Problem: Responsiveness is a relatively limited area of ​​nursing science and research has indicated a need to explore patients' experiences regarding responsivness in the caring relationship. Cancer patients rarely express their concerns and anxieties with words but uses instead insinuations, which is rarely noticed by the staff, which indicates a need for responsiveness in the caring relationship. Not knowing how patients experience responsiveness can create problems<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> in the caring relationship and hence is an important area to illuminate. Purpose: The purpose is to describe how cancer patients experience responsiveness in the caring relationship. Method: Five autobiographies were analysed using a qualitative content analysis. Results: The results distinguished two themes; Responsiveness and lack of responsiveness. Responsiveness emerged from the experiences of confirmation<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" />, security and understanding, while lack of responsiveness emerged from the lack of security, violation and uncertainty. In situations where responsiveness occurred, patients experienced positive experiences. In situations where lack of responsiveness occurred, patients experienced negative experiences. Conclusion: Responsiveness occurs in conversations, through body language and how the dialogue proceeds in the caring relationship. Lack of responsiveness occurs when staff are not aware of their behaviour, body language or dialogues conducted in the caring relationship.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården har stora utmaningar när det gäller både personella- och ekonomiska resurser. Nya arbetssätt krävs med högre grad av samverkan mellan vårdgivare. Samordnad individuell plan (SIP) är reglerat i lag och syftar till att skapa en delaktig och trygg individ samt främja samverkan. Sjuksköterskan sammankallar till SIP och är en naturlig part i teamet med ansvar för omvårdnaden.                                              Syfte: Var att undersöka erfarenheter av samordnad individuell plan (SIP), hos sjuksköterskor på vårdcentral och i hemsjukvård   Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sjuksköterskor från primärvård och kommun. En manifest innehållsanalys resulterade i tre kategorier; personcentrering, samverkan och patientnytta.   Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; personcentrering, samverkan och patientnytta.   Slutsats: Sjuksköterskan behöver vara lyhörd för individens behov av anpassad information gällande SIP, så att individens delaktighet främjas. Att sjuksköterskan på vårdcentralen är fast vårdkontakt med ansvar för att sammankalla, leda och dokumentera SIP har varit en framgångsfaktor. Men det finns utmaning i framtagande av individuell plan så att SIP blir det personcentrerade verktyg individen behöver för att vara delaktig och trygg. / Background: Healthcare has major challenges in terms of both personal and financial resources. New ways of working are required with greater cooperation between healthcare providers. Coordinated Individual Plan (CIP) is regulated by law and aims to create a participant and safe individual as well as promote collaboration. The nurse convenes CIP and is a natural party in the Nursing Team.   Purpose: Was to study experiences of coordinated individual plan (CIP), in nurses at the health center and in home care   Method: The study has a qualitative design with inductive approach. Two focus group interviews were conducted with nurses from primary care and municipalities. A manifest content analysis resulted in three categories; personal centering, collaboration and patient benefit.   Result: The result was three categories; personal centering, collaboration and patient benefit.   Conclusion: The Nurse needs to be responsive to the individual's need for custom information regarding CIP, so that the individual's participation is promoted. Nursing at the health center is a permanent care contact with responsibility for gathering, leading and documenting CIP has been a success factor. However, there is a challenge in developing individual plans so that CIP becomes the person-centered tool the individual needs to be part and safe.

Syftet med denna kvalitativa studie är att med utgångspunkt i relationell pedagogik undersöka förskolans pedagogiska måltid som en plats för relationsbyggande. I den nutida skolans ökade krav på effektivitet och mätbara resultat riskerar relationerna mellan lärare och barn att hamna i skymundan. Vi ville därför undersöka vad den pedagogiska måltiden ger för förutsättningar för relationsbyggande mellan lärare och barn. Vi har gjort en mikroetnografisk studie där vi genom observationer vid den pedagogiska måltiden och intervjuer med två förskollärare har samlat in vår empiri på två förskolor under tre veckors tid. I vår analys av den insamlade empirin har vi utgått ifrån ett relationellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna i vår studie har nära och förtroendefulla relationer till barnen, som fördjupas vid den pedagogiska måltiden. Förskollärarna är lyhörda för barnens behov, är måna om att alla ska bli sedda och få göra sig hörda samt kommunicerar i hög grad med barnen. Resultatet av vår studie visar även att måltidens förutsättningar för relationsbyggande präglas av förskollärarens förhållningssätt, gruppstorlek och antalet avbrott under måltiden.

AbstractCarlberg Ferdell, Ann (2011) Barn från utsatta miljöer. Fem pedagoger berättar om hur de förstår och arbetar med utsatta barn.Lärarutbildningen, Malmö HögskolaDetta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmärksammar när de misstänker att ett barn far illa. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur man på två förskolor uppmärksammar och arbetar med barn från utsatta miljöer.Frågeställningen är: Hur förstår och hanterar pedagoger vid två förskolor barn från utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig på intervjuer med fem pedagoger på två förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem år. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om och förstår vilka signaler barn i utsatta situationer sänder ut. Enligt pedagogerna är det viktigt att de observerar alla barn i barngruppen för att se om något av barnen inte mår bra och kan vara utsatt för någon typ av övergrepp. Pedagogerna säger att de har fått sina kunskaper i att läsa av barns signaler genom sin utbildning, arbetslivserfarenhet och livserfarenhet. Pedagogerna vet hur de ska agera vid misstanke om att ett barn far illa och de upplever att de har bra stöd från sina chefer. Nyckelord: barn som far illa, bemötande, lyhördhet, utsatta barn

Children in vulnerable life situationsAn interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse

För att organisationer skall anses vara uppdaterade och relevanta är förändring en nödvändighet. Förändringsarbetets framgång är främst beroende av de processer som uppföljs och åtgärder som vidtas vid implementeringen. Denna studie undersöker den psykosociala arbetsmiljön vid ett förändringsarbete vid en offentlig kulturverksamhet med hjälp av Kotters åttastegsmodell. Syftet är att undersöka lyfta medarbetarnas perspektiv på hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas under en organisationsförändring. Enligt tidigare forskning är de främsta faktorerna för ett framgångsrikt förändringsarbete tydlig kommunikation kring implementeringen och organisationsledarens intresse för medarbetarnas motivation, samt att organisatoriskt lyssnande kan användas som verktyg för att öka engagemanget gentemot förändringen. Studien har en abduktiv grund och genomförandet av denna studie har involverat en datainsamling genom en enkät utformad från dimensionerna Relation och Ledarskap samt Socialt Kapital i det standardiserade enkätverktyget COPSOQ med en tillhörande öppen kvalitativ fråga. I studien deltog 53 medarbetare från den offentliga kulturverksamheten, resultatet visar på bristfällig kommunikation och delaktighet. Genom studien kan man dra slutsatser kring att förändringsarbetet vid den offentliga kulturverksamheten inte följer Kotters åttastegsmodell och att medarbetarna inte upplever sig få delta i förändringen, detta kan påverka den psykosociala arbetsmiljön negativt för medarbetarna. / For organizations to be considered up-to-date and relevant, change is a necessity. The success of the change work is primarily dependent on the processes that are followed up and measures that are taken during the implementation. This study examines the psychosocial work environment during change work at a public cultural activity using Kotter's eight-step model. The purpose is to examine the employees' perspective on how the psychosocial work environment is affected during an organizational change. According to previous research, the main factors for successful change work are clear communication about the implementation and the organizational leader's interest in employee motivation, and that organizational listening can be used as a tool to increase commitment to the change. The study has an abductive basis and the implementation of this study has involved data collection through a survey designed from the dimensions Relationship and Leadership as well as Social Capital in the standardized survey tool COPSOQ with an associated open qualitative question. 53 employees from public cultural activities participated in the study, the results show insufficient communication and participation. Through the study, it can be concluded that the change work at the public cultural activities does not follow Kotter's eight-step model and that the employees do not feel they can participate in the change, this can affect the psychosocial work environment negatively for the employees.