Hur föräldrar samspelar med barn kan ha stor påverkan på barnets språkliga och kommunikativa utveckling. Föräldrasensitivitet och mind-mindedness är två mått som mäter föräldrars samspel. Föräldrasensitivitet mäter förälderns förmåga att uppfatta och tolka barnets signaler och mind-mindedness innefattar förälderns användande av ord som handlar om barnets mentala processer. Dessa mentaliseringsyttranden kan vara intonade eller icke-intonade utifrån situationen och barnets sinnesstämning. I vilken grad föräldrars mind-mindedness och föräldrasensitivitet påverkar olika delar av den kommunikativa utvecklingen är till stora delar fortfarande okänt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om föräldrasensitivitet och föräldrars mind-mindedness korrelerar med kommunikativa förmågor, om mind-mindedness och föräldrasensitivitet korrelerar med varandra samt om några könsskillnader förelåg. Materialet bestod av 35 inspelade förälder-barndyader som observerats när barnen var ca 16 månader. För att mäta föräldrasensitivitet användes lyhördhetsskalan ”Lyhördhet eller icke-lyhördhet för barnets signaler”. För att mäta mind-mindedness kodades förälder-barndyaderna samt föräldrabeskrivningar utifrån manualen för mind-mindedness av Meins och Fernyhough (2010). De kommunikativa förmågorna mättes dels genom the Swedish Early Communicative Development Inventories och dels genom the Early Social Communication Scales. Resultatet visade att det förelåg samband mellan föräldrasensitivitet och kommunikativa förmågor. Såväl språkförståelse, kommunikativa gester samt delad uppmärksamhet korrelerade med föräldrasensitivitet. Beträffande föräldrars mind-mindedness, konstaterades ett samband mellan en hög andel icke-intonade mentaliseringsyttranden och bristande förmåga till delad uppmärksamhet. Vidare framkom samband mellan mind-mindedness och föräldrasensitivitet: en förälder med hög föräldrasensitivitet använde fler intonade mentaliseringsyttranden än en förälder med låg föräldrasensitivitet. Ett motsvarande omvänt samband uppstod mellan icke-intonade mentaliseringsyttranden och en låg nivå av föräldrasensitivitet, där en icke-lyhörd förälder använde fler icke-intonade mentaliseringsyttranden. Slutligen upptäcktes en könsskillnad som innebar att föräldrar använder fler icke-intonade mentaliseringsyttranden till pojkar än till flickor. / The way a parent interacts with his or her child can have a great effect on communication and language development of the child. Maternal sensitivity and mind-mindedness are two measures used for parent-child interplay. Maternal sensitivity measures the parent’s ability to accurately perceive and interpret the child’s cues while mind-mindedness involves the parent’s use of words and comments regarding the child’s internal state. These comments can be classified as appropriate or non-attuned regarding the situation and the child’s state of mind. To what extent mind-mindedness and maternal sensitivity affect different parts of the child’s communicative development is still mainly unknown. The purpose of the present study was to investigate if maternal sensitivity and mind-mindedness co-vary with communicative abilities, if mind-mindedness and maternal sensitivity co-vary with each other, and finally, if any gender differences was present. The material of the study consisted of 35 videotaped parent-child interactions, which were observed when the children were 16 months of age. To measure maternal sensitivity, the sensitivity scale were used, “Sensitivity vs. Insensitivity to the Baby's Signals”. To measure mind-mindedness, parent-child interplay and parental interviews were coded. The child’s communicative abilities were assessed with the Swedish Early Communicative Development Inventories and with the Early Social Communication Scales. The result showed a correlation between maternal sensitivity and language comprehension, communicative gestures and joint attention. A relationship was found between mind-mindedness and parents’ using more non-attuned mental comments and children’s decreasing ability to respond to joint attention. The results also demonstrated that a sensitive parent uses more appropriate mental comments than a parent who was insensitive. A reversed relationship was found between non-attuned mental comments and a low level of maternal sensitivity, where the insensitive parent used more non-attuned mental comments. Finally, a difference in gender was found, where parents use more non-attuned comments to boys than to girls. / FAS dnr 2008-0875

Bakgrund: Amning är fördelaktigt för både mor och barn och en positiv amningsstart kan gynna fortsatt amning. De senaste decennierna har amningsfrekvensen i Sverige sjunkit. Amning är ingen medfödd förmåga utan en process som måste läras in av både mor och barn. Ett professionellt stöd av personal under vistelsen på BB kan ge en god förutsättning för fortsatt amning. Syfte: Att undersöka förstagångsmammors upplevelse av professionellt amningsstöd på BB. Metod: Datamaterialet samlades in genom frågeformulär med en öppen fråga och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. 16 kvinnor ingick i studien. Resultat: Kvinnorna beskrev vikten av att bli sedda som unika individer under amningsrådgivningen. Den information och det stöd de fick från personalen skulle vara individanpassat för att kvinnorna skulle känna sig sedda. Studiens resultat presenteras i två kategorier: Att bli sedd som en unik individ vid professionellt amningsstöd samt Hur det professionella stödet erbjuds har betydelse för amningsstarten. Dessa kategorier bildar tillsammans temat: Individanpassat professionellt amningsstöd leder till att förstagångsmammor upplever trygghet i amningssituationen. Konklusion: Förstagångsmammor som av personalen på BB får individanpassat professionellt amningsstöd upplever sig trygga i amningssituationen och i rollen som nyblivna mammor. / Background: Breastfeeding is beneficial for mother and child. A positive lactation start may benefit breastfeeding. In recent decades breastfeeding rates in Sweden have fallen. Breastfeeding is not an innate ability but a process that must be learned by both mother and child. Professional support from the staff during the stay at maternity ward can provide a prerequisite for continued breastfeeding. Aim: To investigate first-time mothers experience of professional breastfeeding support in maternity ward. Method: Data was collected through questionnaires with an open question and analyzed by qualitative content analysis with inductive approach. 16 women participated. Results: The women described the importance of being seen as unique individuals during breastfeeding. The information and support they received from staff would be individualized to make them feel confirmed. The results of the study are presented in two categories: Being seen as unique individual in professional breastfeeding support and how the professional support offered is important for breastfeeding. These categories together form the theme: Personalized professional breastfeeding support causes first-time mothers to experience safety in the breastfeeding situation. Conclusion: First-time mothers who from the staff at maternity ward receive individualized professional breastfeeding support feel safe when breastfeeding and in the role of new mothers.

No description available.

Inledning: Anknytningsteorin ligger till grund för hur vi relaterar till andra människor genom hela livet. Denna studie vilar på hur psykoterapeuter använder sig av anknytningsteorin på olika sätt i sitt kliniska arbete. Studien tillkom utifrån författarens intresse för hur anknytningsteorin kan användas i psykoterapi. Frågeställningar: Hur beskriver psykoterapeuter att de använder sig av anknytningsteorin i mötet med patienter? Vilka konsekvenser av anknytningsbrister ser psykoterapeuterna? Hur tänker psykoterapeuterna kring reparerande av anknytningsbrister? Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats. Studien bygger på fyra intervjuer för att få en djupare förståelse för kring hur anknytningsteorin används i det kliniska arbetet. Intervjuerna är semistrukturerade. Resultat: Anknytningsteorin används av psykoterapeuter i det kliniska arbetet åtminstone av de personer som intervjuats i den här studien. Teorin används som ett redskap för att nå en djupare förståelse av personen de möter. Detta både genom att fundera kring hur kvaliteten på mötet är och genom att vara lyhörda för vad som sägs och hur det sägs. Diskussion: Resultaten visar att Anknytningsteorin kan vara ett stöd i arbetet med att förstå och hjälpa människor att komma vidare. Det visar även att en god anknytningsrelation kan fungera som ett skydd för senare eventuella patologier. / Introduction: This study aims to describe psychotherapists usage of the attachment-theory in their clinical work with patients and families engaged inpsychotherapy.Issues: How do psychotherapists describe their usage of the attachment-theory in their work with patients? What is the psychotherapists experience of the consequences of a deficient attachment? What do the psychotherapist think of the possibilities of repairing deficient attachment. Method: This study has a qualitative run-up. The study is based on four interviews to get a deeper understanding of how psychotherapists use theattachment-theory in their clinical work. The interviewer is semi-structured. Results: The attachment-theory is used by psychotherapists in their clinical work, at least by the psychotherapists in this study. The theory is used as an implement to get a deeper understanding of the patient. This by thinking about the quality of the meeting and by being responsive to what the patients says and how they say it. Discussion: The results shows that the attachment-theory can constitute a support in work to understand and help patients in the process to move on. It also shows that a healthy attachment can prevent later psychopathology.