Enlig Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (rev. 2019, s.6) ska skolan utgå från elevers erfarenhet i sin undervisning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar som finns inom religionsundervisningen i svenska skolor ur ett lärarperspektiv i årskurs F-3. I vår studie har vi valt att fokusera på vilka utmaningar lärarna möter i ett mångkulturellt klassrum samt hur dessa utmaningar bemöts. För att uppfylla syftet har vi valt följande frågeställningar: Vilka arbetssätt använder lärarna sig av i arbetet med att bemöta utmaningar i religionsundervisningen? Hur påverkar ett mångkulturellt klassrum de utmaningar som kan uppkomma. Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer i vår studie. Vi intervjuade sex lärare från sex olika skolor. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet i studien visar att alla lärarna använder sig av elevernas egna erfarenheter och kunskaper som resurser på olika sätt, till exempel när en elev har specifika kunskaper om en religion men läraren har inte det. Lärarna tycker det finns många fördelar med ett mångkulturellt klassrum. En fördel är att det blir naturliga diskussioner då många av eleverna är troende. Alla lärarna använder sig av filmer, bilder och texter i sin religionsundervisning på olika sätt. Lärarna är eniga om att det bästa sättet att bemöta utmaningar i den mångkulturella religionsundervisningen är med hjälp av olika läromedel. Studiens resultat diskuteras i förhållande till ett intersektionellt perspektiv med fokus på religion.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att med hjälp av forskning och vetenskapliga texter försöka ta ställning till frågan: Hur skapas tolerans i religionsundervisningen för alla trosuppfattningar? Syftet med kunskapsöversiktens frågeställning är att dels få en djupare insikt i hur lärandeprocessen i religionskunskapsundervisningen är utformad men även om hur tolerans skapas för att inkludera samtliga elever i undervisningen. Metoden för arbetet har i första hand utgått ifrån att finna sökord med hjälp av databaser som vi ansett varit relevanta till kunskapsöversikten. Med hjälp av avgränsningsfunktioner och nyckelord har vi begränsat oss till vetenskapliga forskningsartiklar, doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser som berör vårt ämne. Resultatet visar att det finns omfattande forskning på hur religionskunskapsundervisning bedrivs och bör bedrivas samt vad som kännetecknar ett tolerant klassrumsklimat bland forskare, lärare och elever. En komplexitet inom ämnet kan göras synlig i slutsatsen gällande elevers ovilja att prata kring sin egen trosuppfattning samtidigt som forskare menar på att det är i samtalet kring egna erfarenheter tolerans kan skapas.

Uppsatsen behandlar de skolreformer som genomfördes under 1990-talet. Det görs utifrån frågeställningen vad kommunaliseringen, friskolereformen och övergången till målstyrningen betytt för den enskilde lärarens syn på sitt uppdrag. Källmaterialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Fem lärare från samma skolkommun har bidragit med sina olika yrkesberättelser med fokus på vad reformerna betytt för dem personligen. Resultatet visar att lärarna söker efter en god samstämmighet mellan deras inre övertygelse och faktiska arbetssituation.

SammandragSyftet med det här arbetet är att utifrån begreppen ”kulturarv” och ”kulturell mångfald” undersöka lärares val av texter som används i undervisningen och hur dessa texter används i undervisningen. Syftet är också att ta reda på vad olika lärare anser att eleverna behöver för ”kulturellt kapital” med sig i livet. För att undersöka detta genomförde jag en undersökning på två skolor i en medelstor sydsvensk stad. Jag genomförde dels en enkätundersökning bland lärare i år F-6, dels kvalitativa intervjuer med 4 av dessa lärare. Vidare analyserade jag några av de läromedel som används på de båda skolorna utifrån ett kulturellt perspektiv. Jag kom i undersökningen fram till att lärarna delvis hade olika syn på vilka kunskaper som skulle förmedlas, och hur detta skulle gå till. Det fanns en viss skiljelinje mellan dem som utgick från elevernas befintliga kunskaper och erfarenheter, och dem som utgick från på förhand givna ”baskunskaper” och grundläggande ”kulturellt kapital”.Min slutsats är att eleverna behöver både och: Gemensamma referenser och respekt för den egna kulturella identiteten.Sökord: Kulturarv, Kanon, Skönlitteratur, Mångfald

Integrering av nyanlända barn på förskolan / Integration of newly arrived children in preschool

Syftet med denna studie har varit att synliggöra pedagogers tankar och erfarenheter ur ett interkulturellt perspektiv. Vi har sökt svar på två frågeställningar. Vilken uppfattning har pedagogerna om sitt arbete i en mångkulturell miljö? Vilka erfarenheter av och tankar om ett interkulturellt förhållningssätt kan vi synliggöra hos pedagogerna genom kvalitativa intervjuer? Analysen gjordes med hjälp av litteratur som behandlar ett interkulturellt förhållningssätt. Studien bygger på kvalitativ forskning och analys av skriftliga källor.I studien diskuteras kulturbegreppet utifrån ett antropologiskt perspektiv. Studien betonar olika aspekter angående kommunikationen, likheter och olikheter, identitet, möten, föräldrakontakt och värdegrund ur ett interkulturellt perspektiv. Detta är något som respondenterna menar är viktiga delar i det interkulturella arbetet.Att kommunikationen och språket har stor betydelse för en interkulturell lärandemiljö, och skapande av goda interkulturella relationer, tas upp av samtliga respondenter som en viktig del i det interkulturella arbetet. De flesta respondenterna menade att de bland annat haft stor nytta av att lära sig lite av barnens hemspråk för att bygga upp kontakten med barnen och deras föräldrar. I ett interkulturellt perspektiv lyfter man fram olikheter och likheter på ett positivt sätt. Respondenterna tyckte att det är viktigt att lyfta både likheter och skillnader i deras pedagogiska arbete.Föräldrakontakten är en stor del i ett interkulturellt perspektiv. Föräldrarnas ekonomiska och kulturella status påverkar, tillsammans med språkliga skillnader, vilket utrymme föräldrar har för att framföra sina åsikter. Alla som arbetar inom skolan behöver se sig själva som myndighetsutövare. För att lyckas få syn på sin egen etnocentrism och sina egna förutfattade meningar behöver man reflektera över hur man bemöter barnen. Med utgångspunkt i vår studie och det faktum att Sverige är ett mångkulturellt samhälle, förespråkar vi ett interkulturellt förhållningssätt.

Syftet med studien är att utveckla kunskaper om förskollärares förståelse av kulturell mångfald samt hur de arbetar med att främja barns intresse och förståelse för olika kulturer. Samhällets ökande mångfald ställer höga krav på förskollärares förmågor att värna om och förhålla sig till olikheter gällande kulturella aspekter. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare som arbetar på förskolor med olika stor mångfald. Intervjuerna bearbetades och analyserades genom en tematisk analys utifrån det interkulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärare främst främjar barnens förståelse för olika kulturer genom att arbeta med språk, representation och olikheter. Det förekommer dock mycket osäkerhet avseende vilka delar som det ska fokuseras på och vidare hur detta ska inkluderas mer i verksamheten. Slutsatsen är att förskollärare upplever begränsningar i arbetet med kulturell mångfald och att deras förutsättningar bör ses över för att barn ska få likvärdiga möjligheter att utveckla en förståelse för värdet av kulturell mångfald.

This research has aimed to investigate how the pursuit of higher diversity through an inclusive culture affects the leadership performed by the managers within corporations. The study is based on five interviews, and the candidates were identified by a contact person at Löfbergs AB which led to invites through email to participate in the interviews. The conducted interviews were based on an interview guide that was created by the researchers. The interviews had a semi-structured format, which made it possible to obtain relevant and in-depth knowledge of subjects concerning the area of investigation. The analysis of the collected data results was done through re-watching recorded interviews, which were later transcribed and analyzed following the grounded theory. The research implies that leaders within organizations striving for diversity and inclusiveness tend to be more democratic, have a combination of concern for tasks with concern for relationships, and have a combination of concern for people with concern for results. The leaders also tend to adjust their leadership in relation to followers' degree of maturity. These types of leaders also work with transformative leadership, mainly through making followers aware of their contributions and therefore creating higher motivation.

Denna studie handlar om etnisk mångfald på arbetsplatsen. Sverige är ett land som berikas av stor mångfald, som bland annat påverkar arbetsplatsen. Flera personer med olika bakgrund jobbar idag i det svenska arbetsmarknaden, som ställer krav på samarbete med sina kollegor och medverka med dagliga arbetsuppgifter. Utifrån ett pedagogisk perspektiv sker lärande och utveckling när människor integreras med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka etniskt mångfalds konsekvenser i arbetsmiljö ur medarbetarnas perspektiv. Studien utgår utifrån organisationspedagogiskt perspektiv, där både individen och kontexten står i fokus och i relation till varandra. Jag har valt att använda mig av kvalitativa metoden som tillvägagångssätt för att samla in empiri data. Studien baserades på sju kvinnliga respondenter, som jobbar i antingen förskolor eller grundskolor i Stockholms län. I studien har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer som består av öppna frågor med syfte att få förståelse av responderas upplevelse. Jag har valt att strukturera datan genom att dela upp det till fyra teman, upplevelse av integration, möjligheter med etnisk mångfald, utmaningar med etnisk mångfald samt ledningens roll i att hantera mångfaldsarbete i arbetsmiljön. Respondenterna har tagit upp olika upplevelser baserade på deras tankar och reflektion både på individuell och kontextuell nivå. Respondenternas upplevelse av möjligheter hade mycket gemensamt, samtliga respondenter upplever vikten av etnisk mångfald på arbetsplatsen, utifrån respondenterna främjar etnisk mångfald utvecklingsmöjligheter på individuell nivå samt kontextuell nivå. Resultatet visade även att några respondenter har ändrat sina arbetssätt, dels för att de insåg ett behov av anpassning av sina arbetssätt och märkte nyttan av att utveckling sitt tänkande, dels för att anpassa sig efter vad den svenska läroplanen kräver. Andra respondenter upplevde sig utanför arbetsgruppen och behövde själv ta sig initiativet för att bygga pålitlighet mellan sig och kollegor, såväl som många upplever att inkludering är svår på grund av rasism. Däremot upplevde en del av respondenterna inga konstigheter av inkludering på arbetsplatsen. Samtliga respondenter var överens om ledningens roll och ledarskap av mångfaldsarbetet på arbetsplatsen, arbetsgivare har det största ansvaret att skapa arbetsrutiner för att förebygga konflikter och skapa öppen arbetsmiljö. / This study aims to ethnic diversity in workplaces. Sweden is a country that is enriched by great diversity, which affects workplaces. Many people with different backgrounds work today in the Swedish labor market, which requires cooperation with their colleagues. From an pedagogical perspective, learning and development takes place when people are integrated with each other. The purpose of this study is to examine the impact of ethnic diversity in the work environment from the employees' perspective. The study is based on an organisational pedagogical perspective, where both the individual and the context are in focus in this perspective. I have chosen to use the qualitative method of collecting information. The study was based on seven female respondents, who work in either preschools or primary schools in Stockholm County. I have chosen to use structured interviews that consist of open questions with the aim of gaining an understanding of the respondent's experience. I have chosen to structure the data by dividing it into four themes, experience of integration, opportunities with ethnic diversity, challenges with ethnic diversity and the role of management in managing diversity work in the work environment. The respondents have brought up different experiences based on their thoughts and reflection both on an individual and contextual level. The respondents' experience of opportunities had a lot in common, all respondents experience the importance of ethnic diversity in the workplace, based on the respondents ethnic diversity promotes development opportunities on an individual level as well as a contextual level. The results showed that some respondents have changed their working methods, partly because they realised a need to adapt their working methods and noticed the benefit of developing their thinking, partly to adapt to what the Swedish curriculum requires. Other respondents felt outside the work group and needed to take the initiative themselves to build trust between themselves and colleagues, as well as many feeling that inclusion is difficult due to racism. However, some of the respondents did not experience any strangeness from inclusion in the workplace. All respondents agreed on the role of management and leadership of diversity work in the workplace, employers have the greatest responsibility to create work routines to prevent conflicts and create an open work environment.

No description available.