The purpose of this study is to examine how the concept multiculture has been defined and used in selected articles, which were published during the year 2006 and the following month. The study is based on five Swedish newspapers, from which 57 single articles were chosen and divided into total seven categories and dimensions which were partly developed from the theoretical base and partly from the chosen material itself. By using a qualitative analysis I have found following: In most articles the concept multiculture is used in an anthropological sense, meaning that the presence of several anthropological cultures is claimed before the concept multiculture can be real. An anthropological culture is of varying size and contents, in the majority of the articles an anthropological culture consists of a non-western and foreign country but can also represent a region or a continent. Aesthetic culture is, for the most part, used primary as an aid to define the current anthropological culture and not to stand for its own belonging to a specific genre. / Uppsatsnivå: D

SammanfattningDe flesta kommunala arbetsplatser strävar idag efter att skapa jämlika arbetsplatser där grupper som tidigare inte fanns representerade blir integrerade. Officiell statistik ger en fingervisning om att det finns mycket arbete kvar att göra, både på nationell nivå och inom Borås Stad för att nå en större jämlikhet. Vid nyrekryteringar ges organisationer en chans att förändra sin struktur, och även om det är en stor utmaning att se över rekryteringsprocessenskravprofiler och urvalsfaktorer, vilka ofta styrs av vanor, tradition och kultur, är det här man måste påbörja arbetet mot jämlikhet.Syftet med denna uppsats är att belysa rekryteringsprocessen inom kommunal sektor med fokus på upplevda förutsättningar och hinder för jämlikhetsarbetet i denna process utifrån ett rekryteringsperspektiv.För att besvara vårt syfte har vi valt att använt oss av en kvalitativ ansats medsemistrukturerade intervjuer som grund för att få ett kvalitativt djup men ändå ha kvar viss struktur på intervjuerna.De slutsatser som vi presenterar i vår uppsats är flera men bl.a. att den existerande normen i samhället inom offentlig sektor där yrken på lägre positioner är kvinnodominerade och harlåg status. Detta utgör ett grundläggande hinder för att kunna bedriva en rekrytering ur ett jämlikhetsperspektiv. Utbildningsinsatser som riktat sig till kvinnor har visat sig bära frukt då kvinnor är mer benägna att ta sig in på tidigare mansdominerade yrken än vad män är attgöra det motsatta. Ett annat hinder som enhetscheferna som bara utför rekrytering avsommarvikarier är LAS, vilket resulterar att de nästan aldrig kan nyanställa. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

This thesis is about how the library can help immigrants integrate into theswedish society. By studying leading documents of the libraries in Malmö,Stockholm and Umeå in search for how the relate to work consideringimmigrants and integration I have studied the library as a bridge betweenbeing included and excluded in the society. The thought is that the libraryopens the door to new worlds both for immigrants and born swedes toobtain knowledge about a culture different from their own.In my thesis I reached the conclusion that library on a day to day basisworks with the integrationprocess for immigrants. Although the leadingdocuments should evolve since they show gaps and seem somewhatmisguiding in their presentation of the libraries function. The librariesshould work more with analysis of the environment that they are active in sothat they are more individualized for the people around it. They should alsoprovide activities that shows more of the swedish society for those whomight come from another cultural environment, and this should be availableon their on language. / Program: Bibliotekarie

De allra flesta organisationer och företag idag eftersträvar mångfald, vilket kan förklaras som ”alla de sätt vi skiljer oss åt”. Denna studie undersöker hur organisationer och företag arbetar för att inte skapa en exkludering via svenska språket.Materialet kommer från kvalitativa intervjuer med representanter från fem olika organisationer som uttryckligen arbetar med mångfald internt. Empirin har sedan analyserats och tolkats utifrån teorier kopplade till ämnet, såsom språk, makt, mångfald och normer. Studiens resultat visar att de vanligaste sätten att arbeta för att inte exkludera via språket i en miljö som arbetar med mångfald handlar om internkommunikation och rekrytering. Att alla anställda i en organisation eller företag ska ha möjlighet att få den information de behöver nämndes ofta i intervjuerna, precis som att en måste rekrytera mångfaldigt för att kunna arbeta med den internt. Resultatet visar också att de största utmaningarna med arbetet ofta handlade om intersektionella strukturer och negativa attityder. Det är inte självklart att alla i en organisation eller ett företag såg det positiva i att arbeta med människor som inte pratade svenska.

No description available.

<p>Utifrån regeringsdirektiv ska Rikspolisstyrelsen sträva efter att öka jämställdheten och mångfalden inom polisen, då polisen ska avspegla samhällets befolkning. För att uppnå detta behövs ytterligare insatser ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Rikspo-lisstyrelsen har 2009 utarbetat en ny handlingsplan för mångfald och likabehandling som utgör grunden för Rikspolisstyrelsens mångfaldsarbete samt fungerar som stöd och underlag för polismyndigheter som utarbetar lokala handlingsplaner. Polismyndigheter-na är idag skyldiga att ha en mångfaldsplan. Mångfaldsarbetet inom polisen har visat sig gå långsamt. Syftet med studien är att undersöka hur diskursen om mångfald i form av konkreta handlingsplaner påverkar polisens organisation och dess dagliga arbete, genom att undersöka hur tjänstemän och poliser definierar begreppet mångfald, samt hur de dominerande definitionerna av mångfald påverkat implementeringen av mångfaldsstra-tegier utifrån obligatoriska handlingsplaner för ökad mångfald. Vidare avser studien att undersöka på vilket sätt polisens organisation påverkas av regeringens krav på ökat mångfaldsmedvetande och intensifierat arbete med mångfald. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio personer som arbetar inom polis-myndigheten i Stockholms län. Organisationsteori samt organisationskultur används som teoretisk referensram för att beskriva processer med implementering av strategier inom organisationer. Tidigare forskning bygger på studier om mångfaldsarbete inom polisen internationellt samt i Sverige. Resultat visar att poliser och tjänstemän har en bred uppfattning om begreppet mångfald, men att fokus officiellt sett riktas mot etnici-tet. Medvetenheten om mångfaldsfrågor anses ha ökat, men det varierar i vilken ut-sträckning som mångfaldsfrågorna prioriteras. Processen med mångfaldsarbetet känne-tecknas av organisatorisk tröghet, då det är svårt att omsätta mångfaldsvisioner i prakti-ken inom hela organisationen. Regeringsdirektiv har främst påverkat polisens medve-tenhet om att polisen ska öka den etniska mångfalden, det vill säga att anställa fler per-soner med utländsk bakgrund.</p>

<p>Studien behandlar hur olika företrädare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar även vilka föreställningar om kulturell mångfald som rektor, lärare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlätta för känslan av trygghet hos barnen och anses stärka barnens identitet.</p>

<p>Detta är en studie om hur det är att studera på Högskolan i Halmstad när man har någon form av funktionsnedsättning. Vi har i denna studie tittat på hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras liv allt ifrån när de fick sina diagnoser tills det att de började studera. Vi har även velat få fram hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras studier i den bemärkelse att dem har fått stöd och olika hjälpmedel för att klara av dessa. I denna studie så har vi också tagit reda på hur mycket tid och energi som studenterna får lägga ner på sitt skolarbete, men också hur allt detta har påverkat deras sociala tillvaro i och utanför skolan. Vi har även försökt ta fasta på vad studenterna upplever som problematiskt under sin studietid, och tittat på om deras funktionsnedsättning varit en orsakande faktor i detta.</p>

<p>Sverige är ett mångkulturellt land vilket medför att skolorna blir mer och mer mångkulturella. Syftet med undersökningen är att studera hur lärare arbetar i de mångkulturella skolorna. Vilket förhållningssätt har lärare till elever med invandrarbakgrund? Vilka svårigheter/möjligheter stöter lärare på? Hur fungerar kontakten med hemmet/föräldrarna? Krävs det att lärare har ett annorlunda arbetssätt i den mångkulturella skolan? Det är några frågor som studien ger svar på.</p><p>Litteraturgenomgången visar tydligt att lärares förhållningssätt till elever och åsikter är av stor betydelse för elevernas utveckling. Är lärare negativa till eleverna med invandrarbakgrund kommer den inte att kunna genomföra en rättvis undervisning utifrån varje enskild elevs behov.</p><p>Studien har genomförts genom intervjuer med fyra lärare på en mångkulturell skola. De har olika bakgrund, men alla har arbetat på skolan under en längre tid. De har beskrivit hur arbetet på skolan ser ut och vilka hinder och möjligheter som lärare kan stöta på.</p><p>Resultatet av studien visar att de intervjuade ser mycket positivt på att arbeta i den mångkulturella skolan. Arbetet är berikande och läraren lär sig någonting nytt varje dag. Det gäller att samtala mycket och visa eleverna att alla är lika mycket värda oavsett varifrån de kommer. Den största svårigheten är oftast samarbetet med föräldrarna. I många fall förstår inte föräldrarna det svenska språket, eller den svenska skolans uppbyggnad och regler. Detta kan medföra att det uppstår konflikter mellan hemmet och skolan.</p><p>En slutsats i undersökningen är att den viktigaste förutsättningen för att arbeta i en mångkulturell skola är att läraren är klar över sitt eget förhållningssätt till elever med annan bakgrund än den svenska. Det är viktigt att se eleverna med invandrarbakgrund som en del av samhället och även vara insatt och ha förståelse för deras kultur och tro. I övrigt behövs inte några särskilda förkunskaper för att arbeta i den mångkulturella skolan, dock är lärarens förhållningssätt till alla elever är viktigt och med tiden växer läraren in i arbetet.</p>

<p>Slåtterängen är en av Sveriges mest artrika marker. Artrikedomen uppstår genom att näringen i marken minskas. Detta sker genom att ängen årligen slås med lie eller slåtterbalk och sedan eventuellt efterbetas. På en slåtteräng finns värdväxter för mängder av insekter. Med tanke på den drastiska minskningen av ängsmarker som skett under 1900-talet, finns det risk för att många av dessa insekter dör ut i Sverige.</p><p>Syftet med detta arbete är att ta reda på om och i så fall på vilket sätt riktade åtgärder för skötsel av ängar skulle kunna gynna den biologiska mångfalden.</p><p>Jag har genom litteraturstudier tagit reda på vilka ängs- och betesmarksväxter som är värdväxter och / eller nektarresurser för fjärilar och vilken geografisk utbredning dessa växter har. Jag har även undersökt och beskriver hur en äng restaureras, hävdas samt hur den kan hävdas för att gynna insekter, specifikt fjärilar.</p><p>Av litteraturstudien framgår att många av fjärilarnas värdväxter kräver en näringsfattig miljö och därför gynnas av hävd. De traditionella slåttermetoderna räcker dock inte när det gäller fjärilar utan det krävs en anpassad skötsel av ängen. Detta inkluderar bland annat att noga välja tidpunkt under säsongen för slåttern, baserat på värdväxternas och fjärilarnas livscykler samt att ta hänsyn till de speciella krav på omgivningens variation och utformning som fjärilar har.</p><p> </p>