Dagens förskola är under förändring. Allt fler familjer har anlänt till Sverige som flyktingar och barnen börjar i förskolor runtom i landet. Förskolans läroplan, Lpfö 98 (rev. 2016) beskriver att förskolans pedagoger ska arbeta med att synliggöra kulturella skillnader och värderingar i barngrupperna för att gynna barnens förutsättningar för att leva i ett internationaliserat samhälle. Studiens syfte är att bidra med ytterligare kunskap om hur förskolepedagoger ser på arbetet med att möjliggöra förståelse och öppenhet hos barn om kulturell mångfald. Frågeställningar som använts är: Vad är pedagogernas uppfattning om sitt uppdrag att bidra till att främja barnens möjligheter till att förstå och möta olika kulturer? Hur beskriver pedagogerna arbetet med kulturell mångfald? Metoden som använts för att genomföra studien är kvalitativ intervju och fyra stycken pedagoger intervjuades. Slutsatser av resultatet visade att pedagogerna är genuint intresserade av de nya kulturerna kommit till deras avdelningar men problem fanns med språklig kommunikation. Kulturellt arbete ansåg pedagogerna var beroende av föräldrar från andra kulturer men problematiserades utifrån att pedagogerna inte visste om föräldrarna hade negativa upplevelser från deras hemländer.Barn från andra kulturer och länders lärande lyftes inte fram av pedagogerna. Arbetet med kulturer skulle gynna svenska barns lärande vilket gör att slutsatsen kan dras att förskolans monokulturella traditioner tas för givet i verksamheten. Pedagogerna sammanförde icke önskvärda beteenden med kulturell tillhörighet vilket kan skapa uppdelningar och negativa konsekvenser för barnen. Mer kunskaper behövs hos förskolans pedagoger samt gemensamma diskussioner i arbetslagen där begreppet kultur definieras.

Enligt SOU 2000:47 har ca 20 procent av den svenska befolkningen ursprung i ett annat land än Sverige. En viktig uppgiftSverige står inför är att ta vara på mångfalden och skapa jämlika villkor för alla oavsett bakgrund. Utrikesfödda står utanför den svenska arbetsmarknaden och deltarinteinom den påsamma sätt som inrikes födda. Rekrytering är en av huvudpunkterna när det kommer till att anställa personal. Utifrån etnicitet visar det att individer med svenskt namn kallas till intervju med ca 50 procent större sannolikhet än individer med arabiskt klingande namn. Studien utfördes dels för att skapa förståelse för varför ett slags utanförskap i samhället och arbetsmarknaden skett för de som invandrat till Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod för att skapaen djupare förståelse för ämnet där syftet var attundersökaHR-strategers upplevelser av det etniska mångfaldsarbetet inom respektive kommunsrekryteringsprocess.Frågeställningarna för studien var; hur arbetar HR-strateger på kommunalnivå med etnisk mångfald utifrån rekrytering? Vilka områden identifieras som aktuella inom etnisk mångfald? Vilka möjligheter och utmaningar finns det i det etniska mångfaldsarbetet? Det empiriska materialet samlades in viasamtalsintervjuer med sex HR-strateger som var verksamma inom sex olika kommuner i Norrbottens län. De valda teoretiska ansatsernaoch tidigare forskning haranvändsför att förklara strategernas arbete med den etniska mångfalden inom rekryteringsprocessen.Studien visade att HR-strateger på kommunal nivåinte arbetadepå ett specifikt sätt med etnisk mångfald inom rekryteringsprocessen. Kommunerna utgår från en kompetensbaserad rekrytering där det är kompetenserna som styr och ingenting annat vilket hjälpte kommunernai deras arbetemed att se objektivt på rekrytering. Kommunerna hade olika aktuella områdeninom etnisk mångfald, det var allt från att få in fler individer med annan etnisk bakgrund till kommunen, att lyckas med kompetensförsörjningen, hantera språkproblematik samt hantera förändringar i diskrimineringslagstiftningen.I studienframkom dels möjligheter men även utmaningar med etnisk mångfald. Möjligheterna var att fylla lediga tjänster, att kommunen blir mer utvecklingsinriktad, fårett ”nytt tänk”samt möjlighet till utveckling inom den kommunala verksamheten. Utmaningarna somframkom var bland annat språksvårigheter,kulturella olikheter, validering av kompetenser samt att nå ut till operativa chefer i breddandet av etnisk mångfald inom rekrytering.Kommunerna var mestadels samstämmiga i hur de såg på etnisk mångfald och hur de arbetade med etnisk mångfald inom rekryteringsprocesserna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka skyddet för biologisk mångfald på global nivå, inom EU och på nationell nivå. Vidare syftar framställningen till att belysa odlingslandskapets biologiska mångfald, hoten mot densamma samt miljöersättningars effektivitet som styrmedel för att hejda förlusten av biologisk mångfald. För att besvara syftet har en rättsdogmatisk metod använts, vilken kompletterats med en rättsekonomisk analys för att utröna huruvida miljöersättningar kan anses vara effektiva. Hoten mot den biologiska mångfalden i odlingslandskapet består dels av ett intensiverat jordbruk, vilket berövar arter sina livsmiljöer genom förändrat bruk av marken, dels av att jordbruk läggs ner. För att vända trenden med minskad biologisk mångfald behöver variationen öka där jordbruket är intensivt, och i områden där jordbruket läggs ner krävs åtgärder som bidrar till att jordbruket fortsätter. Miljöersättningar är ett ekonomiskt styrmedel som används för att minska förlusten av biologisk mångfald i odlingslandskapet. Vad som kan konstateras gällande detta styrmedel är att det har betydelse för bevarandet av mångfalden i odlingslandskapet, men att det hade kunnat vara utformat på ett effektivare sätt, till exempel genom att vara värde- och resultatbaserade istället för kostnads- och åtgärdsbaserade / The purpose of the thesis is to investigate the protection of biodiversity at the global level, within the EU and in Swedish law. Furthermore, the presentation aims to shed light on the biological diversity of the cultivated landscape, the threats to it and the effectiveness of environmental payments as a means of controlling the loss of biodiversity. In order to answer the purpose, a traditional legal analysis has been used, which has been supplemented by a legaleconomic analysis to determine whether environmental payments can be considered an effective policy instrument. The threats to biodiversity in the cultivation landscape consist partly of intensified agriculture, which deprives the species of their habitats by changing the use of the land and partly of the fact that agriculture is abandoned. In order to reverse the trend of reduced biodiversity, the variation needs to increase where agriculture is intensive, and in areas where agriculture is closed down, measures that contribute to the continuation of agriculture are necessary. Environmental compensation is an economic policy instrument used to reduce the loss of biodiversity in the agricultural landscape. The results of the study indicates that economic compensation indeed is an important instrument to preserve diversity in the cultivation landscape, but that it should be designed in a more efficient way, for example by being based on value and result rather than cost and action as is the case today.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna kvalitativa studie har som syfte att belysa förskollärares arbete med kulturell och språklig mångfald. Med semistrukturerade intervjuer som metod urskiljs olika definitioner av kultur samt olika sätt att bemöta och arbeta med kulturell och språklig mångfald. Med stöd av det interkulturella perspektivet som teori belyses hur förskollärares resonemang präglas av ett interkulturellt och ett monokulturellt förhållningssätt. Studien synliggör även hur förskollärares kontext påverkar arbetet med mångfald. I arbetet med kulturell och språklig mångfald möter förskollärare en del organisatoriska hinder som exempelvis brist på tid, brist på kunskaper kring ett interkulturellt förhållningssätt samt otydliga och delvis motstridiga formuleringar i läroplanen.

Syftet med denna studie är att analysera hur fyra läromedel inom SFI (svenska för invandrare) återspeglar och beskriver det svenska samhällets etniska mångfald och jämställdhet mellan könen.  Analysen är uppdelad i två delar varav en är av kvantitativt slag där förekomsten av “svenska” och “icke-svenska” namn samt feminina och maskulina namn räknas. Den andra delen är en kvalitativ analys som går djupare in i texterna för att upptäcka eventuella mönster och skiftningar som ger indikationer på författarnas inställning till mångfald och jämställdhet.  Studiens resultat är mångtydigt på grund av de fyra böckernas olikheter och den komplexitet frågan om etnicitet och jämställdhet rymmer. I stora drag visar analyserna att alla böcker lyfter fram etnisk mångfald sett till kvantiteter av ”icke-svenska” namn på figurerna i böckerna men samtidigt tyder resultatet i den kvalitativa analysen på att  två av fyra böcker har tendenser till segregation och/eller assimilation.  Gällande jämställdhet framkommer det av den kvantitativa analysen att alla fyra böcker representerar könen jämställt sett till procent. En av böckerna återger endast bilden av stereotypa könsroller medan det i de andra går att skönja en strävan efter att bryta dessa normer.

Moral education is a hot topic in Swedish school discourse. Some critics mean that some fundamental values stated in the curriculum are not thoroughly justified and that the doctrine hinders students and teachers to form their own worldview. The purpose of this study was to investigate how values can be conveyed in textbooks in second language learning in relation to theories by the critics Pia Nykänen and David O. Kronlid. The study presents values within social ethics which are found in the Spanish textbook Caminando 3 through a discourse analysis and describes if the values are either justified, presented with alternative perspectives on ethical questions or if they are portrayed unjustified one-sidedly. Both critics mean that moral education needs to focus on the ability to cope with a pluralistic moral landscape which is in constant change. The study shows that the parts of the textbook portraying discursive values such as liberal-democratic ideals are presented without alternative perspectives but with an discursive development ideal as justifying mean whilst the collaborative values, such as what to do on your free time, how to picture your partner and in what kind of building to live, are often portrayed in a more neutral way with several alternatives. The study gives a few pointers towards ideas on how to work with moral education in a not indoctrinated way and how to use already existing material and new models in the continuous search for a good moral education in a secular and diverse society.

The purpose of this Master’s thesis is to investigate how diversity takes shape in children’s picture books published in Sweden. Twelve picture books, which touch the aspect of diversity in the categories of gender, ages, culture, nation, ethnicities, language, class, sexuality and functional disorder, were chosen from the Swedish National Council for Cultural Affairs catalogue for youth and children’s books 2006. They have been analysed with the conception of ikonotext and with the theory of Pierre Macherey’s image in the mirror, of how literature reflects the reality of society. To facilitate the answering of our major question on how diversity takes shape in picture books, we have divided it into two different aspects, one concerning the diversity of the characters and the other the diversity of the environment and context in which the story takes place. Our analysis shows a wide range of ages with many old single ladies. Most children are young girls, and among all the characters the females are more of initiators than the male characters. Most of the adult male characters are single fathers. The aspects of ethnicities are usually connected with different nations and cultures, and rarely described as problematic. The environment enhances different cultures and conflict of class by showing different socio-economic structures such as way of living. We have come to the conclusion that children’s picture books in Sweden show a wide range of societies, characters and environments in most of the categories concerning diversity, except sexuality, language and functional disorder. / Uppsatsnivå: D