Studiens syfte var att undersöka vad verksamma förskollärare har för inställning till bilderboken samt dess kopplingar till förskolan, läroplan och mångfald. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som berör bilderboken, dess roll i förskolan samt kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektiv. Studien var av kvalitativ karaktär bestående av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska resultatet består av intervjuer med sju verksamma förskollärare. I resultatet redogörs för vad de har berättat om gällande bilderbokens roll på respektive förskola samt vad för tankar de har kring urval av bilderböcker. Vidare berörs även deras tankar kring kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektivet, utifrån bilderboken. Resultatet visade att samtliga förskollärare anser att bilderboken har en viktig roll i förskolan. Fem av de sju intervjuade berättade att barnen på respektive förskola har ständig tillgång till samtliga bilderböcker som finns på förskolan. Biblioteket belyses som en viktig komponent när det kommer till bilderboksanvändning och samtliga pedagoger menade att de brukar besöka biblioteket. Förskollärarna uttryckte att barnen till stor del är delaktiga i urval av de böcker som de använder på förskolan. De brukar dock titta igenom de böcker barnen valt ut innan de används, vilket kan vittna om att det finns en uppfattning att vissa böcker är bra att använda inom förskolan och andra inte. De böcker som används stämmer väl överens med den barnlitteraturkanon som återfinns i tidigare forskning, och flertalet av de titlar som nämns är äldre titlar. Att en av de viktigaste komponenterna i en bra bilderbok är att den fångar barnen, är något som flera av förskollärarna gav uttryck för. Majoriteten av dem ansåg att bilderboken kan vara ett redskap till samtal. Bilderboken tycks vara betraktat utifrån dess pedagogiska och didaktiska nyttoaspekter, mer än ur estetisk synpunkt. Samtliga pedagoger var överens om att det finns fog för att använda bilderboken i förskolan utifrån läroplanen. Majoriteten av förskollärarna ansåg detta utifrån att språket stimuleras via bilderboken. En av dem ansåg även att bilderboken kan stärka barns identitet och en annan att boken kan hjälpa till att sätta normer och värden. En uppfattning om att problem kan bemötas och bearbetas via bilderboksanvändning är dock något som tycks återfinnas hos samtliga förskollärare. Flertalet av de intervjuade förskollärarna ansåg att det är av vikt att det finns en mångfald representerad i de böcker som används på förskolan. Mångfaldsbegreppet tycks dock vara svårtolkat och perspektivet nämndes överlag inte som aktuellt i de vardagsböcker som pedagogerna använder. Däremot nämnde pedagogerna några mer specifika böcker som de anser vara relevanta ur ett genusperspektiv samt mångkulturellt perspektiv. När mångfald i bilderböcker kommer på tal så var det alltså mer specifika ämnesböcker som nämndes snarare än ett grundläggande perspektiv i samtliga böcker. Det erhållna resultatet ligger till stor del i linje med den tidigare forskning som finns inom området.

Mångfalden i dagens samhälle har bidragit till större krav på förskollärarna att verka i mångkulturella förskolor samt till att förbereda barnen för ett mångkulturellt samhälle. Denna mångfald ställer även ökade krav på lärarutbildningen när det gäller att förbereda nyblivna förskollärare. Det här examensarbetet syftade till att undersöka hur verksamma förskollärare med arbetsvana i en mångkulturell förskola och snart nyexaminerade förskollärare från en mångkulturell inriktning, tänker kring att arbeta med kulturell mångfald och interkulturellt förhållningssätt. De forskningsfrågor som studien har utgått ifrån handlar om hur verksamma förskollärare från ett mindre samhälle i Gästrikland och lärarstudenter från lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle reflekterar gällande att arbeta med kulturell mångfald i förskolan. Följaktligen hur de definierar begreppet interkulturellt förhållningssätt, hur de ser på sin egen kunskapsnivå inom detta område samt hur eventuella likheter och/eller skillnader mellan de båda undersökningsgrupperna kan komma till uttryck.   Studien behandlar en översikt av tidigare forskning gällande mångfald i samhälle, skola och förskola. Förutom dessa ligger även Skolverkets allmänna råd och regeringens propositioner till grund för tolkning och förförståelse av studiens empiriska del, vilken består av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien ger uttryck för att kulturell mångfald i förskolan innefattar familjer från andra länder samt familjer ifrån Sverige. Vad gäller skillnader och/eller likheter mellan de båda undersökningsgrupperna visar denna studie att dessa snarare ligger på en individnivå än på en gruppnivå. Studiens resultat poängterar även vikten av att pedagoger själva och tillsammans med andra reflekterar över sina egna värderingar. Detta skulle kunna bidra till införskaffande av en viktig förståelse inför förskolans möten med barn och deras familjer. Ett annat resultat utifrån studien är att pedagogernas utbyte av erfarenheter och att dessa diskuteras kan ses som en kompetens­utveckling i sig. En övergripande slutsats utifrån denna undersökning är att olika diskurser kan råda samtidigt i pedagogernas uppfattningar av kulturell mångfald i verksamheten, de intervjuade är positiva till kulturell mångfald samtidigt som studien visar att arbetet med den kulturella mångfalden ofta ligger vid sidan av den vanliga verksamheten.

Läroplanen för förskolan nämner att föräldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighet beror på hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mål och innehåll presenteras tydligt ökar föräldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper om förskolan och dess verksamhet är även en förutsättning till föräldrars möjlighet till utvärdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala, religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn på användningen av läroplanen för förskolan, i arbetet med föräldrar. I arbetet analyseras även förskolans uppgift som kulturell mötesplats och en arena för integration. I litteraturavsnittet framgår att föräldrarnas kunskap om och engagemang i förskolan/skolan är en viktig del i barnets lärande. Att föräldrar har kunskap om skolsystemet bidrar till att föräldrarollen stärks både i hemmet och i det övriga samhället. För att som förälder känna till vilka krav och förväntningar som de kan ställa på förskolan finns ett behov av att ha kunskap om läroplanen för förskolan. Pedagogerna i förskolan har en viktig roll som samhällsrepresentanter till nyanlända familjer. Samtidigt menar forskare att dagens skola inte är väl anpassad för Sveriges flerspråkiga samhälle. Ingen pedagogisk verksamhet kan anses ha en god pedagogisk kvalitet om den inte bedrivs i samarbete med barnens föräldrar. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätstudie, som omfattade åtta förskolor. Enkäter skickades ut till sammanlagt 100 pedagoger på förskolorna, svarsfrekvensen i studien uppnådde 60 %. Fokus i enkäterna har lagts på läroplanens användning i förskolans verksamhet i kontakten med föräldrar. Enkäterna har även till viss del behandlat mångfalden i förskolan. Resultatet av studien visar att majoriteten av pedagogerna på förskolan har erfarenheter av att möta familjer med annat modersmål än svenska. Samtidigt visar resultatet att tillgängligheten av dokument på olika språk är begränsad på förskolan.

Bakgrund: Bolagsstyrelser har blivit allt mer uppmärksammade och intressanta i dagens mediebevakning efter flertalet bonus- och svindlerihärvor. Flera gånger har röster påpekat att dessa styrelser varit för homogena och saknat mångfald som av den anledningen agerat för sitt och inte företagets bästa. Syfte: Syftet med studien är att se hur mångfalden i svenska bolagsstyrelser ser ut, med avseende på kön, nationalitet och ålder samt hur dessa variabler samvarierar med företagsspecifika egenskaper som branschtillhörighet, storlek och ålder. Metod: En kvantitativ studie genomfördes som sedan statistiskt testades mot nio hypoteser grundade i tidigare forskning. Dessa hypoteser prövades sedan i statistikverktyget SPSS för att försöka finna samband mellan de olika variablerna. Slutsats: Undersökningen fann viss positiv samvarians mellan börsvärde och andel utländska medborgare samt börsvärde och kvinnoandel i styrelsen. Det går även att dra tydliga kopplingar till att de äldre företagen i undersökningen uppvisade en högre kvinnlig representation i sina styrelser än yngre företag.

No description available.

Detta är en studie om hur det är att studera på Högskolan i Halmstad när man har någon form av funktionsnedsättning. Vi har i denna studie tittat på hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras liv allt ifrån när de fick sina diagnoser tills det att de började studera. Vi har även velat få fram hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras studier i den bemärkelse att dem har fått stöd och olika hjälpmedel för att klara av dessa. I denna studie så har vi också tagit reda på hur mycket tid och energi som studenterna får lägga ner på sitt skolarbete, men också hur allt detta har påverkat deras sociala tillvaro i och utanför skolan. Vi har även försökt ta fasta på vad studenterna upplever som problematiskt under sin studietid, och tittat på om deras funktionsnedsättning varit en orsakande faktor i detta.

In this composition we will treat issues about intercultural approach and managing diversity in Swedish municipal/public school. This survey includes several theories and conceptions as ethnicity, culture, multiplicity/managing diversity and intercultural approach/multiculturalism. We studied two different schools and their awareness concerning intercultural approach and managing diversity . The study is concentrating on two schools in two different communities. One of the schools had a greater ethnic multiplicity than the other school, and therefore, we thought, it seemed easier for them to accept an intercultural approach and managing diversity. But that was not the whole truth. We discovered, through some governmental printed documents on laws and directed contributions focused on multiplicity/managing diversity in Swedish municipal/public schools, that the first mentioned school had received a governmental contribution aimed to make it possible to develop the multiplicity work even further had an access to governmental contributions aimed to make it possible to develop the multiplicity work. Our conclusion, based on this limited survey, is that an intercultural approach is not given in Swedish municipal/public school.

Research has shown that still today mostly men inhibit the managing director positions and jobs such as electricians, engineers, and road workers, which makes the work situation unequal among those work places. Another issue is that studies show that minority groups have fewer possibilities in comparison with majority inhabitants on the labour market. One reason can be that many companies and organizations lack when it comes to the recruitment process due to prejudices and the applicants for a job who has names such as Ahmed, Carlos and Ali are taken out of the process at first stage. The purpose of this research is to study how civil servants at Vägverket (Swedish Road Administration) discuss about diversity and equality. Whereas subjects such as ethnicity and gender will be illuminated.

Förskolan är ofta den första kontakten som nyanlända barn får med det svenska samhället. Därför har förskolan en viktig uppgift att fylla i mottagandet av nyanlända barn och deras familjer. Läroplanen för förskolan (Lpfö98) betonar vikten av att ge barn med utländsk bakgrund stöd i utvecklandet av en dubbel kulturtillhörighet. Syftet med detta examensarbete är att klargöra hur förskollärare belyser alla barns kulturtillhörighet. Eftersom förskolan spelar en viktig roll för nyanlända barns första tid i ett nytt samhälle, vill vi med examensarbetet visa hur betydelsefull förskollärares synsätt och bemötande är. Förskollärare bör vara medvetna om hur viktigt det är att belysa varje barns kulturtillhörighet i vardagen för att barnen ska kunna behålla sin identitet.   Litteraturgenomgången visar att förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka barns förmåga att förstå kulturell mångfald och förbereda dem för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. I examensarbetets teoretiska del behandlas också det svenska samhällets förhållningssätt till mångkultur, mångfald och skillnader mellan olika kulturer. Här tar vi upp problematiken runt traumatiserade barn, liksom förskollärares förhållningssätt samt betydelsen av utbildning. Språk och kommunikations betydelse utgör slutet av den teoretiska delen i examensarbetet. Enligt tidigare forskning kan förskolan spela en viktig roll för att underlätta nyanlända barns integration och förhindra segregation i samhället. Förskolan har också en viktig och betydande roll för att utländska barn ska kunna utveckla en dubbel kulturtillhörighet. Olika undersökningar visar att förskollärare kan känna osäkerhet inför mötet med nyanlända barn. Vi har i vår undersökning lagt vikt vid att skapa en förståelse för vad denna osäkerhet kan bero på.     Det empiriska underlaget i examensarbetet är grundat på en kvalitativ metod uppbyggd av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer med förskollärare på fyra förskolor i två olika kommuner. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats utifrån förskollärarnas svar och resonemang för att finna gemensamma nämnare samt sådant som skiljer sig. Vi har tematiserat redovisningen av svaren så att de överensstämmer med intervjufrågorna och den teoretiska delen av vår undersökning.   Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna på förhållandevis likartade sätt finner att fokus bör läggas på nyanlända barns språkutveckling samt på att utveckla ett bra samarbete och en fungerande kommunikation med barnens föräldrar. Resultatet visar också att samtliga intervjuade förskollärare upplever arbetet med integration av nyanlända barn i förskolan som ett mycket positivt och givande arbete. De menar dock att arbetet kräver ett något annorlunda och mer krävande arbetssätt än arbetet med barn som inte har utländskt ursprung. Likaså poängterade de intervjuade förskollärarna vikten av en väl fungerande föräldrakontakt. Att arbeta i en kulturell mångfald ger oftast positiva erfarenheter, men att arbeta som förskollärare mitt i en mångfald av språk och olika kulturer kan samtidigt vara en utmaning.

Fiskodling har visat sig påverka den biologiska mångfalden negativt, bl. a genom ökad näringsbelastning och ändrad genetisk uppsättning genom att man avlat den odlade fisken på andra egenskaper än vad som är fördelaktigt i det vilda. Syftet med denna studie var att undersöka vilken påverkan inplanterad fisk har på invertebratfaunan och därigenom den biologiska mångfalden. Studien är utförd på Hökensåsområdet i Västra Götalands län där det finns ett 20-tal sjöar som ingår i en sportfiskeverksamhet. I studien ingår sju stycken sjöar; fyra som årligen inplanteras med fisk och tre icke-inplanterade. Genom bottenfaunaprov har invertebratfauna samlats in, artbestämts, räknats och mätts. Ingen signifikant skillnad har kunnat påvisas mellan sjögrupperna med hänsyn till diversitetsindex, antal taxa eller storlek på taxa. Inte heller har jag kunnat påvisa signifikant korrelation mellan mängd inplanterad fisk/år- och (a) diversitetsindex, (b) antal taxa. En eventuell faktor som kan ha påverkat resultatet är det statistiskt sett låga antalet sjöar, sjöarnas varienarande egenskaper och miljö samt att den optimala tidpunkten för insamling av bottenfauna är senare på året än när studien genomfördes. Stark korrelation mellan antal taxa och graden av försurning kunde påvisas. / Pisciculture has been shown to affect biodiversity negatively, e.g. owing to increased nutrient loading and modified genetic set by breeding at other qualities then what is advantageous in in the wild. The purpose of this study was to investigate which impact stocked fish has on the invertebrate fauna and thereby biodiversity. The study is performed at Hökensås area in Västra Götalands län, where there are about 20 lakes included in a sport fishing business. There are seven lakes included in the study; four which yearly became stocked with fish and three non-stocked. By bottom fauna samples invertebrate fauna has been collected, identified, counted and measured. No significant differences have been detected between the lake groups considering diversity index, number of taxa or size of taxa. Nor has significant correlation between amount stocked fish/year- and (a) diversity index, (b) number of taxa been shown. A possible factor that may have affected the result is, from a statistical point of view, the low number of lakes, the varying qualities of the lakes and that the collecting of invertebrate fauna was performed too early in the year than optimal. Strong correlation between number of taxa and grade of acidification was detected.