<p>Förskolan är ofta den första kontakten som nyanlända barn får med det svenska samhället. Därför har förskolan en viktig uppgift att fylla i mottagandet av nyanlända barn och deras familjer. Läroplanen för förskolan (Lpfö98) betonar vikten av att ge barn med utländsk bakgrund stöd i utvecklandet av en dubbel kulturtillhörighet. Syftet med detta examensarbete är att klargöra hur förskollärare belyser alla barns kulturtillhörighet. Eftersom förskolan spelar en viktig roll för nyanlända barns första tid i ett nytt samhälle, vill vi med examensarbetet visa hur betydelsefull förskollärares synsätt och bemötande är. Förskollärare bör vara medvetna om hur viktigt det är att belysa varje barns kulturtillhörighet i vardagen för att barnen ska kunna behålla sin identitet.</p><p> </p><p>Litteraturgenomgången visar att förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka barns förmåga att förstå kulturell mångfald och förbereda dem för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. I examensarbetets teoretiska del behandlas också det svenska samhällets förhållningssätt till mångkultur, mångfald och skillnader mellan olika kulturer. Här tar vi upp problematiken runt traumatiserade barn, liksom förskollärares förhållningssätt samt betydelsen av utbildning. Språk och kommunikations betydelse utgör slutet av den teoretiska delen i examensarbetet. Enligt tidigare forskning kan förskolan spela en viktig roll för att underlätta nyanlända barns integration och förhindra segregation i samhället. Förskolan har också en viktig och betydande roll för att utländska barn ska kunna utveckla en dubbel kulturtillhörighet. Olika undersökningar visar att förskollärare kan känna osäkerhet inför mötet med nyanlända barn. Vi har i vår undersökning lagt vikt vid att skapa en förståelse för vad denna osäkerhet kan bero på.  </p><p> </p><p>Det empiriska underlaget i examensarbetet är grundat på en kvalitativ metod uppbyggd av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer med förskollärare på fyra förskolor i två olika kommuner. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats utifrån förskollärarnas svar och resonemang för att finna gemensamma nämnare samt sådant som skiljer sig. Vi har tematiserat redovisningen av svaren så att de överensstämmer med intervjufrågorna och den teoretiska delen av vår undersökning.</p><p> </p><p>Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna på förhållandevis likartade sätt finner att fokus bör läggas på nyanlända barns språkutveckling samt på att utveckla ett bra samarbete och en fungerande kommunikation med barnens föräldrar. Resultatet visar också att samtliga intervjuade förskollärare upplever arbetet med integration av nyanlända barn i förskolan som ett mycket positivt och givande arbete. De menar dock att arbetet kräver ett något annorlunda och mer krävande arbetssätt än arbetet med barn som inte har utländskt ursprung. Likaså poängterade de intervjuade förskollärarna vikten av en väl fungerande föräldrakontakt. Att arbeta i en kulturell mångfald ger oftast positiva erfarenheter, men att arbeta som förskollärare mitt i en mångfald av språk och olika kulturer kan samtidigt vara en utmaning.</p><p> </p>

<p>Studiens syfte var att undersöka vad verksamma förskollärare har för inställning till bilderboken samt dess kopplingar till förskolan, läroplan och mångfald. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som berör bilderboken, dess roll i förskolan samt kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektiv.</p><p>Studien var av kvalitativ karaktär bestående av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska resultatet består av intervjuer med sju verksamma förskollärare. I resultatet redogörs för vad de har berättat om gällande bilderbokens roll på respektive förskola samt vad för tankar de har kring urval av bilderböcker. Vidare berörs även deras tankar kring kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektivet, utifrån bilderboken.</p><p>Resultatet visade att samtliga förskollärare anser att bilderboken har en viktig roll i förskolan. Fem av de sju intervjuade berättade att barnen på respektive förskola har ständig tillgång till samtliga bilderböcker som finns på förskolan. Biblioteket belyses som en viktig komponent när det kommer till bilderboksanvändning och samtliga pedagoger menade att de brukar besöka biblioteket. Förskollärarna uttryckte att barnen till stor del är delaktiga i urval av de böcker som de använder på förskolan. De brukar dock titta igenom de böcker barnen valt ut innan de används, vilket kan vittna om att det finns en uppfattning att vissa böcker är <em>bra</em> att använda inom förskolan och andra inte. De böcker som används stämmer väl överens med den <em>barnlitteraturkanon</em> som återfinns i tidigare forskning, och flertalet av de titlar som nämns är äldre titlar.</p><p>Att en av de viktigaste komponenterna i en bra bilderbok är att den fångar barnen, är något som flera av förskollärarna gav uttryck för. Majoriteten av dem ansåg att bilderboken kan vara ett redskap till samtal. Bilderboken tycks vara betraktat utifrån dess pedagogiska och didaktiska nyttoaspekter, mer än ur estetisk synpunkt. Samtliga pedagoger var överens om att det finns fog för att använda bilderboken i förskolan utifrån läroplanen. Majoriteten av förskollärarna ansåg detta utifrån att språket stimuleras via bilderboken. En av dem ansåg även att bilderboken kan stärka barns identitet och en annan att boken kan hjälpa till att sätta normer och värden. En uppfattning om att problem kan bemötas och bearbetas via bilderboksanvändning är dock något som tycks återfinnas hos samtliga förskollärare.</p><p>Flertalet av de intervjuade förskollärarna ansåg att det är av vikt att det finns en mångfald representerad i de böcker som används på förskolan. Mångfaldsbegreppet tycks dock vara svårtolkat och perspektivet nämndes överlag inte som aktuellt i de vardagsböcker som pedagogerna använder. Däremot nämnde pedagogerna några mer specifika böcker som de anser vara relevanta ur ett genusperspektiv samt mångkulturellt perspektiv. När mångfald i bilderböcker kommer på tal så var det alltså mer specifika ämnesböcker som nämndes snarare än ett grundläggande perspektiv i samtliga böcker. Det erhållna resultatet ligger till stor del i linje med den tidigare forskning som finns inom området.</p>

<p>Mångfalden i dagens samhälle har bidragit till större krav på förskollärarna att verka i mångkulturella förskolor samt till att förbereda barnen för ett mångkulturellt samhälle. Denna mångfald ställer även ökade krav på lärarutbildningen när det gäller att förbereda nyblivna förskollärare. Det här examensarbetet syftade till att undersöka hur verksamma förskollärare med arbetsvana i en mångkulturell förskola och snart nyexaminerade förskollärare från en mångkulturell inriktning, tänker kring att arbeta med kulturell mångfald och interkulturellt förhållningssätt. De forskningsfrågor som studien har utgått ifrån handlar om hur verksamma förskollärare från ett mindre samhälle i Gästrikland och lärarstudenter från lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle reflekterar gällande att arbeta med kulturell mångfald i förskolan. Följaktligen hur de definierar begreppet interkulturellt förhållningssätt, hur de ser på sin egen kunskapsnivå inom detta område samt hur eventuella likheter och/eller skillnader mellan de båda undersökningsgrupperna kan komma till uttryck.</p><p> </p><p>Studien behandlar en översikt av tidigare forskning gällande mångfald i samhälle, skola och förskola. Förutom dessa ligger även Skolverkets allmänna råd och regeringens propositioner till grund för tolkning och förförståelse av studiens empiriska del, vilken består av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien ger uttryck för att kulturell mångfald i förskolan innefattar familjer från andra länder samt familjer ifrån Sverige. Vad gäller skillnader och/eller likheter mellan de båda undersökningsgrupperna visar denna studie att dessa snarare ligger på en individnivå än på en gruppnivå. Studiens resultat poängterar även vikten av att pedagoger själva och tillsammans med andra reflekterar över sina egna värderingar. Detta skulle kunna bidra till införskaffande av en viktig förståelse inför förskolans möten med barn och deras familjer. Ett annat resultat utifrån studien är att pedagogernas utbyte av erfarenheter och att dessa diskuteras kan ses som en kompetens­utveckling i sig. En övergripande slutsats utifrån denna undersökning är att olika diskurser kan råda samtidigt i pedagogernas uppfattningar av kulturell mångfald i verksamheten, de intervjuade är positiva till kulturell mångfald samtidigt som studien visar att arbetet med den kulturella mångfalden ofta ligger vid sidan av den vanliga verksamheten.</p>

<p>Läroplanen för förskolan nämner att föräldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighet</p><p>beror på hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mål och innehåll</p><p>presenteras tydligt ökar föräldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper om</p><p>förskolan och dess verksamhet är även en förutsättning till föräldrars möjlighet till</p><p>utvärdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala,</p><p>religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn på</p><p>användningen av läroplanen för förskolan, i arbetet med föräldrar. I arbetet analyseras även</p><p>förskolans uppgift som kulturell mötesplats och en arena för integration.</p><p>I litteraturavsnittet framgår att föräldrarnas kunskap om och engagemang i förskolan/skolan är</p><p>en viktig del i barnets lärande. Att föräldrar har kunskap om skolsystemet bidrar till att</p><p>föräldrarollen stärks både i hemmet och i det övriga samhället. För att som förälder känna till</p><p>vilka krav och förväntningar som de kan ställa på förskolan finns ett behov av att ha kunskap</p><p>om läroplanen för förskolan. Pedagogerna i förskolan har en viktig roll som</p><p>samhällsrepresentanter till nyanlända familjer. Samtidigt menar forskare att dagens skola inte</p><p>är väl anpassad för Sveriges flerspråkiga samhälle. Ingen pedagogisk verksamhet kan anses ha</p><p>en god pedagogisk kvalitet om den inte bedrivs i samarbete med barnens föräldrar.</p><p>Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätstudie, som omfattade åtta förskolor.</p><p>Enkäter skickades ut till sammanlagt 100 pedagoger på förskolorna, svarsfrekvensen i studien</p><p>uppnådde 60 %. Fokus i enkäterna har lagts på läroplanens användning i förskolans</p><p>verksamhet i kontakten med föräldrar. Enkäterna har även till viss del behandlat mångfalden i</p><p>förskolan. Resultatet av studien visar att majoriteten av pedagogerna på förskolan har</p><p>erfarenheter av att möta familjer med annat modersmål än svenska. Samtidigt visar resultatet</p><p>att tillgängligheten av dokument på olika språk är begränsad på förskolan.</p><p> </p>

<p>Kulturkompetens definieras som förmågan att vara medveten om sina egna antaganden, värderingar och fördomar, ha kunskap och förståelse för klienters olika världsbilder, samt förmåga att utveckla lämpliga strategier för intervention utifrån detta. Dagens samhälle består av en mångfacetterad befolkning med varierande kulturell bakgrund. Arbetsterapi syftar till att främja behandlingar och få resultat som är relevanta för klientens livsstil och värderingar. En professionell arbetsterapeut i ett mångkulturellt samhälle bör kunna möta de olika behov som uppstår hos människor med en annan kulturell bakgrund än vår egen. Med andra ord krävs kulturkompetens för att kunna utföra ett professionellt arbete inom vården i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur yrkesverksamma arbetsterapeuter skattar sin egen kulturkompetens samt kartlägga deras inställning till ett antal frågeställningar kopplade till begreppet. En kvantitativ ansats har använts och data samlats in genom en internetbaserad enkät. De yrkesverksamma arbetsterapeuterna som svarat på enkäten benämns respondenter genom hela arbetet. Resultatet visar att "kulturkompetens" är okänt för de flesta respondenterna men att majoriteten anser det vara ett viktigt ämne, att man kan utveckla den egna kulturkompetensen genom erfarenhet och utbildning samt att det behövs såväl forskning som utbildning inom området. Flertalet möter regelbundet klienter med annan kulturell bakgrund i sitt arbete och anser att detta kan vara en tillgång i arbetet. Majoriteten menar att de behöver ha kulturkompetens för att utföra sitt arbete, att kulturkompetens ingår i ett klientcentrerat arbete och att det är viktigt att ha kunskap om olika religioner, sedvänjor, kroppsspråk samt syn på hälsa och sjukdom för att ha kulturkompetens. De flesta skattar sin egen kulturkompetens som relativt god och anser att det är viktigt att vara medveten om såväl sin egen som klientens kulturella bakgrund.</p><p>Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att kulturkompetens är ett ämne som det finns intresse för hos yrkesverksamma arbetsterapeuter i Sverige, detta trots att begreppet är relativt okänt. Det anses vara ett område som är viktigt ha kompetens inom samt att forskning och utbildning inom området är önskvärt.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Valet av uppsatsämne berör de ökade kraven på kulturell kompetens som ställs på arbetsterapeuter. Att granska och förstå arbetsterapeutiska teorier är viktigt för att ha förmågan att överföra teorierna i praktiken.</p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att beskriva begreppen aktivitet, person, omgivning och kultur i, de arbetsterapeutiska teoretiska modellerna, Kawamodellen, MOHO, CMOP och Mosey´s modell.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Arbetet är en studie där datainsamling och analys har varit en jämsides process som kontinuerligt har växt fram.</p><p>Analysen har genomförts av utvalda begrepp från de olika teorierna och har bestått i en beskrivning av begrepp som sedan har jämförts mellan de olika teorierna.</p><p> </p><p><strong>Huvudresultat:</strong> Det huvudsakliga resultatet är att uppfattningen om personens placering i förhållande till omgivningen i de olika modellerna har del i hur aktivitet förklaras.</p><p>I Kawamodellen har begreppet person en decentraliserad plats och omfattas av omgivningen. Mänsklig aktivitet bestäms utifrån den sociala situationen och inte utifrån ett centralt placerat jag. Att göra något som har betydelse för kollektivet har högre prioritet än att göra något för sig själv som individ. I övriga modeller är begreppet person ett fristående, centraliserat begrepp med olika grad av närhet till omgivningen.</p><p> </p><p><strong>Slutsats:</strong> Slutsatsen är att både skillnader och likheter, avseende aktivitet, finns mellan Kawamodellen och de modeller vi har studerat i den analys vi har genomfört. Centrala begrepp inom arbetsterapi kan tolkas på skilda sätt i olika kulturer. Arbetsterapeuter bör vara medvetna om att kulturella skillnader finns, vara mottagliga för dem och därmed också förberedda på att bemöta dem.</p>

<p>In this composition we will treat issues about intercultural approach and managing diversity in Swedish municipal/public school. This survey includes several theories and conceptions as ethnicity, culture, multiplicity/managing diversity and intercultural approach/multiculturalism.</p><p>We studied two different schools and their awareness concerning intercultural approach and managing diversity . The study is concentrating on two schools in two different communities. One of the schools had a greater ethnic multiplicity than the other school, and therefore, we thought, it seemed easier for them to accept an intercultural approach and managing diversity. But that was not the whole truth. We discovered, through some governmental printed documents on laws and directed contributions focused on multiplicity/managing diversity in Swedish municipal/public schools, that the first mentioned school had received a governmental contribution aimed to make it possible to develop the multiplicity work even further had an access to governmental contributions aimed to make it possible to develop the multiplicity work. Our conclusion, based on this limited survey, is that an intercultural approach is not given in Swedish municipal/public school.</p>

<p>The aim of this paper is to describe the position of the Swedish welfare state within the shaping of a Swedish national identity. This is done through the study of Mångkulturåret 2006, and its rhetorical context. The point of departure is that history is formed continuously in current speech and a text analytical method has been used. Mångkulturåret was issued by the Department of Culture as an extended perspective of Cultural politics. The rhetoric used in the official document Agenda för Mångkultur is analyzed through a comparison with earlier official documents on the field of multiculturalism and integration. This is done with the aid of a model composed of three rhetorical opposition fields. Charles Taylor’s theory ’Politics of recognitions’ and the criticism towards this theory are the main theoretical references. The politics proclaimed for Mångkulturåret 2006 included elements similar to ”The politics of recognition” and the rhetoric was linked to former documents on the field. The logics of mångkulturpolitiken withheld the idea of national identity through the definite exclusion of immigrants. Although not ethnically or culturally homogeneous they were assumed to have similar interests and a common identity due to their “otherness” (olikhet). The non-ethnics were recognized by their broken Swedish and their different appearance and were to be acknowledged for these traits as well as their assumed geographical location, their suburbness (förortssvenskhet). The rhetorical expression "mångfald” (multitude) was used to withhold a notion of difference between ethnical Swedish citizens and non-ethnics. (“utomsvenskar”)</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att studera styrdokument- från nationell till lokal nivå- vad gäller synen på etnisk och kulturell mångfald i skolan. Min ambition är även att med utgångspunkt från befintliga styrdokument undersöka hur skolledare på en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument beträffande mångfald samt hur de tillämpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mångfald som direktiv samt dess förverkligande är således uppsatsen röda tråd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och närmar sig mångfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer.</p><p>Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhåller värdet av kulturell och etnisk mångfald. Dock kan ingen definition på mångfaldsbegreppet utrönas. Här finns även oklara direktiv ifråga om hur ett mångfaldsarbete ska bedrivas i skolan. För det andra visar studien att skolledarna har svårigheter att tolka ovannämnda styrdokument utifrån ett mångfaldsperspektiv, detta trots att dessa fungerar som verksamhetens ledstjärnor. Däremot kan skolledarna definiera vad mångfaldsarbete är för dem, vilket står i polemik mot förmågan att tolka styrdokumenten. Något framgångsrikt mångfaldsarbete sker således inte. Varför är det så svårt att tolka och implementera styrdokumenten utifrån ett mångfaldsperspektiv?</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Today’s society is multicultural which can lead to racism and prejudices. Racism is created by prejudices and values. These values and prejudices are passed on to the children through media parents and/or society. The children then make these values to their own. To prevent racism everybody has to be involved. School is a place where the teachers can start to prevent racism by for example using books that is related to the subject. By reading and talking about the books, the children get the opportunity to learn about others opinions and thoughts on racism. The teacher can start by discussing what happens in the book and then more on to talking about questions from real life. Children that are given the opportunity to discuss racism are given a better chance to understand and change their values and prejudices.</p>