<p>Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frågeställningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskälla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrån ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lära oss av denna studie utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande? Varför är det viktigt att elever får kunskaper om naturen och vad ett hållbart samhälle är? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i år 6 och lärare på tre skolor. Lärarna undervisar på följande nivåer: förskola, fritidshem, år 3, och år 9. De resultat som framkommit är att lärare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik är av största vikt. Samt att kunskapsinlärningen av utomhuspedagogik underlättas i autentisk miljö.</p><p>Sökord: Utomhuspedagogik, biologisk mångfald, hållbart samhälle.</p>

<p>Bakgrund: Bolagsstyrelser har blivit allt mer uppmärksammade och intressanta i dagens mediebevakning efter flertalet bonus- och svindlerihärvor. Flera gånger har röster påpekat att dessa styrelser varit för homogena och saknat mångfald som av den anledningen agerat för sitt och inte företagets bästa.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att se hur mångfalden i svenska bolagsstyrelser ser ut, med avseende på kön, nationalitet och ålder samt hur dessa variabler samvarierar med företagsspecifika egenskaper som branschtillhörighet, storlek och ålder.</p><p>Metod: En kvantitativ studie genomfördes som sedan statistiskt testades mot nio hypoteser grundade i tidigare forskning. Dessa hypoteser prövades sedan i statistikverktyget SPSS för att försöka finna samband mellan de olika variablerna.</p><p>Slutsats: Undersökningen fann viss positiv samvarians mellan börsvärde och andel utländska medborgare samt börsvärde och kvinnoandel i styrelsen. Det går även att dra tydliga kopplingar till att de äldre företagen i undersökningen uppvisade en högre kvinnlig representation i sina styrelser än yngre företag.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga bakgrunden hos den urvalsgrupp som deltagit under Dream action day samt att undersöka vilka som lockades av sporten och vill vara med att bredda den. Vår avsikt är även att undersöka om Dream action day var ett bra sätt att nå ut till en ny målgrupp. Vår ambition är även att stödja Svenska skidförbundets i sin rekryteringsprocess samt utvärdera om satsningen varit lyckad. Frågeställningen har varit följande: Vilken etnisk, demografisk och ekonomiska bakgrund har de som deltar under Dream action day? Finns det någon gemensam nämnare hos de som lockats fortsätta åka? Vill ungdomarna vara med och bredda sporten? Är Dream action day ett bra sätt att nå ut till målgruppen?</p><p>Metod</p><p>Genom ett strategiskt urval gjort av Svenska skidförbundet har man lyckats locka 44 ungdomar till en dag där de har fått prova på snowboard. Dessa ungdomar har ingått i vår kvantitativa datainsamling och utifrån den valde vi ut sex personer att intervjua. Intervjuerna har skett i semistrukturerad form.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att få av de ungdomar som deltog under Dream action day hade någon koppling till sporten vare sig hemifrån eller genom kompisar. Av de som blev intresserade hade de flesta ett idrottsintresse men inte som lagidrottare. Flickor var överlag mer tveksamma i sina svar. Alla, även de som inte blev intresserade, tyckte att dagen som helhet var lyckad och åker gärna på en liknande dag igen.</p><p>Slutsats</p><p>Försöket med Dream action day har varit ett bra sätt att nå ut till en ny målgrupp. Nästa steg i processen är att bibehålla ett intresse genom fortsatt marknadsföring. Vad förbundet måste ha i åtanke när detta görs är hur viktig den sociala aspekten är. Snowboard är en unik produkt och det måste lyftas fram som en metod att locka nya ungdomar. Förutom att man breddar sporten hjälper man till att aktivera ungdomar.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim</p><p>The aim of this study has been to survey the background of the youths who participated in the Dream action day. The aim has also been to examine which youths who were drawn to continue snowboarding and expand the sport. Our intention was also to examine if Dream action day was a good way to reach out to a new target group. The questions of issue have been: Which ethnical, demographical and economical backgrounds do the youths have that participated in the Dream action day? Are there any common denominators among those who was drawn to continue? Do the youths want to help expand the sport?Is Dream action day a good way to reach out to the target group?</p><p>Method</p><p>Through a strategic selection made by the Swedish Ski Association 44 youths participated in a day during which they tried snowboard. They have been a part of our quantitative data collection and we have chosen to interview six of them. The interviews have been executed in form of semi structured interviews.</p><p>Results</p><p>The results show that few of the participants had any connection to the sport, neither from home nor from friends. Most of the ones that caught interest in snowboard had an interest in athletics but not in team sports. Girls were for the most part more hesitant in their answers. Everybody, including the ones that didn’t catch interest, thought the day as a whole was successful and that they would do it again.</p><p>Conclusions</p><p>The attempt with Dream action day has been a good way to attract a new target group. The next step in the process will be to maintain interest through continued marketing. What the Ski Association has to have in mind during this project is how important the social aspect is. Snowboard is a unique product, which has to be drawn to attention as a method to draw new youths. Besides the fact that the Ski Association expands the sport, it will also help to activate youths.</p>

Studien behandlar hur olika företrädare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar även vilka föreställningar om kulturell mångfald som rektor, lärare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlätta för känslan av trygghet hos barnen och anses stärka barnens identitet.

Syftet med uppsatsen är att studera styrdokument- från nationell till lokal nivå- vad gäller synen på etnisk och kulturell mångfald i skolan. Min ambition är även att med utgångspunkt från befintliga styrdokument undersöka hur skolledare på en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument beträffande mångfald samt hur de tillämpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mångfald som direktiv samt dess förverkligande är således uppsatsen röda tråd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och närmar sig mångfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer. Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhåller värdet av kulturell och etnisk mångfald. Dock kan ingen definition på mångfaldsbegreppet utrönas. Här finns även oklara direktiv ifråga om hur ett mångfaldsarbete ska bedrivas i skolan. För det andra visar studien att skolledarna har svårigheter att tolka ovannämnda styrdokument utifrån ett mångfaldsperspektiv, detta trots att dessa fungerar som verksamhetens ledstjärnor. Däremot kan skolledarna definiera vad mångfaldsarbete är för dem, vilket står i polemik mot förmågan att tolka styrdokumenten. Något framgångsrikt mångfaldsarbete sker således inte. Varför är det så svårt att tolka och implementera styrdokumenten utifrån ett mångfaldsperspektiv?

Utifrån regeringsdirektiv ska Rikspolisstyrelsen sträva efter att öka jämställdheten och mångfalden inom polisen, då polisen ska avspegla samhällets befolkning. För att uppnå detta behövs ytterligare insatser ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Rikspo-lisstyrelsen har 2009 utarbetat en ny handlingsplan för mångfald och likabehandling som utgör grunden för Rikspolisstyrelsens mångfaldsarbete samt fungerar som stöd och underlag för polismyndigheter som utarbetar lokala handlingsplaner. Polismyndigheter-na är idag skyldiga att ha en mångfaldsplan. Mångfaldsarbetet inom polisen har visat sig gå långsamt. Syftet med studien är att undersöka hur diskursen om mångfald i form av konkreta handlingsplaner påverkar polisens organisation och dess dagliga arbete, genom att undersöka hur tjänstemän och poliser definierar begreppet mångfald, samt hur de dominerande definitionerna av mångfald påverkat implementeringen av mångfaldsstra-tegier utifrån obligatoriska handlingsplaner för ökad mångfald. Vidare avser studien att undersöka på vilket sätt polisens organisation påverkas av regeringens krav på ökat mångfaldsmedvetande och intensifierat arbete med mångfald. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio personer som arbetar inom polis-myndigheten i Stockholms län. Organisationsteori samt organisationskultur används som teoretisk referensram för att beskriva processer med implementering av strategier inom organisationer. Tidigare forskning bygger på studier om mångfaldsarbete inom polisen internationellt samt i Sverige. Resultat visar att poliser och tjänstemän har en bred uppfattning om begreppet mångfald, men att fokus officiellt sett riktas mot etnici-tet. Medvetenheten om mångfaldsfrågor anses ha ökat, men det varierar i vilken ut-sträckning som mångfaldsfrågorna prioriteras. Processen med mångfaldsarbetet känne-tecknas av organisatorisk tröghet, då det är svårt att omsätta mångfaldsvisioner i prakti-ken inom hela organisationen. Regeringsdirektiv har främst påverkat polisens medve-tenhet om att polisen ska öka den etniska mångfalden, det vill säga att anställa fler per-soner med utländsk bakgrund.

Intentionen med denna studie är att studera på vilket sätt Skolverket problematiserar modersmålsstödet och mo-dersmålsundervisningen i den svenska skolan. Med diskursanalys som grundläggande metodologisk och teoretiska utgångspunkten har avsikten varit att genom skolverkets rapport Flera språk fler möjligheter (2002), belysa moders-målsstödets situation, dess intentioner, samt också dess konsekvenser för såväl individen som samhället. Därtill är syftet att beröra eventuella ideologiska föreställningar som framkommer, såväl Skolverkets som andra aktörer som har del i rapporten. Av analysen har det bland annat framkommit att modersmålsundervisningen befinner sig i ett såväl rumsligt tidsmässigt utanförskap i förhållande till skolans övriga reguljära undervisningsmiljö. Enligt skolverket bör det ligga i skolans intresse att i praktiken införliva och integrera modersmålsundervisningen, dels för att skapa bättre förutsättningar för modersmålsstödet som undervisningsmetod, men också för att på detta sätt skapa en all-män förståelse för modersmålsundervisningens roll i ett pluralistiskt och demokratiskt samhälle. Av rapporten fram-kommer det att det existerar en misstro mot vad för slags medborgare och samhälle som modersmålsundervisningen genererar. Varför Skolverket är av den uppfattningen att det finns anledning att belysa på vilket sätt modersmålsun-dervisningen gynnar individens utveckling och lärande och att konsekvenserna är positiva för såväl individ som sam-hälle ur ett socialt och samhällsekonomiskt perspektiv.

The purpose of this study is to examine how consultants define conceptions of diversity and discrimination. There has also been an aim to find connections to the term intersectionality within the consultants’ definitions. The link between consultants and academic research is interesting to examine in order to examine what they base their definitions of different conceptions on. In order to explore these definitions and discussions I have used the qualitative method of interviewing each consultant separately at different occasions. This was in an attempt to achieve a deeper understanding of how each individual reason when it comes to the conceptions of diversity, discrimination and intersectionality. In order to avoid controlling their stories I have pursued the interview as a form of conversation and I have only asked simple questions in order to start the conversation. I have not been able to find any earlier studies about this particular field, where the researcher has asked these kinds of questions about consultants working with diversity and discrimination; however I did find many studies about the concept of diversity, which was not relevant enough. The common themes found in the data material was that depending on the kind of educations the consultants had, the more developed their definitions were of diversity and discrimination, and also more versatile were their discussions and theorizing. The connection to academic research was also linked with their own academic backgrounds. Many of the consultants looked at differences between people rather than similarities, which can lead to discriminating actions on different levels of society. I also noticed the tendency to see diversity as a question of ethnic and cultural belonging with many of the consultants. Some of the consultants also saw the connections of diversity and discrimination as an issue of ethnic origin and cultural belonging, leaving out all other possible reasons for people being discriminated against, while others had a wider definition of what discrimination and diversity could be seen as. / Syftet med denna studie är att undersöka hur konsulter definierar föreställningar om mångfald och diskriminering. Det har också varit ett mål att hitta kopplingar till begreppet intersektionalitet inom konsulternas definitioner. Kopplingen mellan konsulter och akademisk forskning är intressant att undersöka för att se vad de grundar sina definitioner av olika uppfattningar på.För att undersöka dessa definitioner och diskussioner har jag använt en kvalitativt inriktad metod genom att intervjua varje konsult separat. Detta var i ett försök att uppnå en djupare förståelse för hur varje individ resonerar när det gäller föreställningar om mångfald, diskriminering och intersektionalitet. För att undvika att styra deras svar så har jag bedrivit intervjuerna som en form av samtal, då jag enbart har frågat korta frågor med syftet att starta konversationen.Jag har inte kunnat finna några tidigare studier inom just detta område, där forskaren har frågat dessa former av frågor om hur konsulter arbetar med mångfald och diskriminering, men jag hittade många studier om enbart begreppet mångfald, som inte hade likartade inriktningar då de inte problematiserade diskriminering i samband med mångfald.De gemensamma teman som återfanns i intervjumaterialet var att beroende på vilka typer av utbildningsbakgrunder konsulterna hade, så var de olika utvecklade i sina definitioner av mångfald och diskriminering. Mångsidigheten i deras diskussioner samt teoretiserandet varierade även utifrån deras utbildningar. Kopplingar till akademisk forskning gjordes också beroende på konsulternas egna akademiska bakgrunder. Jag upptäckte tendenser till att se mångfald som en fråga om etnisk och kulturell samhörighet med hos många av konsulterna. Några av konsulterna såg kopplingar mellan mångfald och diskriminering som en fråga om etniskt ursprung och kulturell tillhörighet, vilket utelämnar andra möjliga orsaker till varför människor diskrimineras; medan andra hade en bredare definition av vad diskriminering och mångfald kan ses som.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga bakgrunden hos den urvalsgrupp som deltagit under Dream action day samt att undersöka vilka som lockades av sporten och vill vara med att bredda den. Vår avsikt är även att undersöka om Dream action day var ett bra sätt att nå ut till en ny målgrupp. Vår ambition är även att stödja Svenska skidförbundets i sin rekryteringsprocess samt utvärdera om satsningen varit lyckad. Frågeställningen har varit följande: Vilken etnisk, demografisk och ekonomiska bakgrund har de som deltar under Dream action day? Finns det någon gemensam nämnare hos de som lockats fortsätta åka? Vill ungdomarna vara med och bredda sporten? Är Dream action day ett bra sätt att nå ut till målgruppen? Metod Genom ett strategiskt urval gjort av Svenska skidförbundet har man lyckats locka 44 ungdomar till en dag där de har fått prova på snowboard. Dessa ungdomar har ingått i vår kvantitativa datainsamling och utifrån den valde vi ut sex personer att intervjua. Intervjuerna har skett i semistrukturerad form. Resultat Resultaten visar att få av de ungdomar som deltog under Dream action day hade någon koppling till sporten vare sig hemifrån eller genom kompisar. Av de som blev intresserade hade de flesta ett idrottsintresse men inte som lagidrottare. Flickor var överlag mer tveksamma i sina svar. Alla, även de som inte blev intresserade, tyckte att dagen som helhet var lyckad och åker gärna på en liknande dag igen. Slutsats Försöket med Dream action day har varit ett bra sätt att nå ut till en ny målgrupp. Nästa steg i processen är att bibehålla ett intresse genom fortsatt marknadsföring. Vad förbundet måste ha i åtanke när detta görs är hur viktig den sociala aspekten är. Snowboard är en unik produkt och det måste lyftas fram som en metod att locka nya ungdomar. Förutom att man breddar sporten hjälper man till att aktivera ungdomar. / Abstract Aim The aim of this study has been to survey the background of the youths who participated in the Dream action day. The aim has also been to examine which youths who were drawn to continue snowboarding and expand the sport. Our intention was also to examine if Dream action day was a good way to reach out to a new target group. The questions of issue have been: Which ethnical, demographical and economical backgrounds do the youths have that participated in the Dream action day? Are there any common denominators among those who was drawn to continue? Do the youths want to help expand the sport?Is Dream action day a good way to reach out to the target group? Method Through a strategic selection made by the Swedish Ski Association 44 youths participated in a day during which they tried snowboard. They have been a part of our quantitative data collection and we have chosen to interview six of them. The interviews have been executed in form of semi structured interviews. Results The results show that few of the participants had any connection to the sport, neither from home nor from friends. Most of the ones that caught interest in snowboard had an interest in athletics but not in team sports. Girls were for the most part more hesitant in their answers. Everybody, including the ones that didn’t catch interest, thought the day as a whole was successful and that they would do it again. Conclusions The attempt with Dream action day has been a good way to attract a new target group. The next step in the process will be to maintain interest through continued marketing. What the Ski Association has to have in mind during this project is how important the social aspect is. Snowboard is a unique product, which has to be drawn to attention as a method to draw new youths. Besides the fact that the Ski Association expands the sport, it will also help to activate youths.

Sverige är ett mångkulturellt land vilket medför att skolorna blir mer och mer mångkulturella. Syftet med undersökningen är att studera hur lärare arbetar i de mångkulturella skolorna. Vilket förhållningssätt har lärare till elever med invandrarbakgrund? Vilka svårigheter/möjligheter stöter lärare på? Hur fungerar kontakten med hemmet/föräldrarna? Krävs det att lärare har ett annorlunda arbetssätt i den mångkulturella skolan? Det är några frågor som studien ger svar på. Litteraturgenomgången visar tydligt att lärares förhållningssätt till elever och åsikter är av stor betydelse för elevernas utveckling. Är lärare negativa till eleverna med invandrarbakgrund kommer den inte att kunna genomföra en rättvis undervisning utifrån varje enskild elevs behov. Studien har genomförts genom intervjuer med fyra lärare på en mångkulturell skola. De har olika bakgrund, men alla har arbetat på skolan under en längre tid. De har beskrivit hur arbetet på skolan ser ut och vilka hinder och möjligheter som lärare kan stöta på. Resultatet av studien visar att de intervjuade ser mycket positivt på att arbeta i den mångkulturella skolan. Arbetet är berikande och läraren lär sig någonting nytt varje dag. Det gäller att samtala mycket och visa eleverna att alla är lika mycket värda oavsett varifrån de kommer. Den största svårigheten är oftast samarbetet med föräldrarna. I många fall förstår inte föräldrarna det svenska språket, eller den svenska skolans uppbyggnad och regler. Detta kan medföra att det uppstår konflikter mellan hemmet och skolan. En slutsats i undersökningen är att den viktigaste förutsättningen för att arbeta i en mångkulturell skola är att läraren är klar över sitt eget förhållningssätt till elever med annan bakgrund än den svenska. Det är viktigt att se eleverna med invandrarbakgrund som en del av samhället och även vara insatt och ha förståelse för deras kultur och tro. I övrigt behövs inte några särskilda förkunskaper för att arbeta i den mångkulturella skolan, dock är lärarens förhållningssätt till alla elever är viktigt och med tiden växer läraren in i arbetet.