Denna studie är en del av ett större projekt, ”Tillit och tillväxt”, angående funktionsnedsättningar i ett tillväxtperspektiv. Studien avser att undersöka vilka attityder och förhållningssätt som en arbetsgrupp har gällande anställda med någon form av funktionsnedsättning på arbetsplatsen. Två fokusgrupper med fyra deltagare i varje grupp genomfördes med avsikt att besvara syftet. Fokusgrupperna tog plats på två företag som var i enlighet med projektets ramar; Region Värmland - en större regionalstyrd organisation - och Innebandybutiken, som är ett mindre privatägt företag med en handfull anställda. Materialet från fokusgrupperna analyserades genom en tematisk analys, vilket innebar att dela upp och kategorisera samtalen i olika teman. De slutgiltiga temana analyserades med stöd från tidigare forskning. Resultat från fokusgrupperna tyder på att arbetsgrupper som under någon period varit i kontakt med funktionsnedsatta på arbetsplatsen har ett öppnare förhållningssätt gentemot funktionsnedsättningar. De är medvetna om att definitionen i sig är bred och innefattar många olika typer av hinder och diagnoser, vilket innebär att eventuella åtgärder är individanpassade.Det finns en förståelse att en funktionsnedsättning inte nödvändigtvis innebär en nedsatt arbetsförmåga, vilket de inte tror är lika kännbart i organisationer och företag som inte haft kontakt med personer med funktionsnedsättningar. Resultatet föreslår dessutom en möjlig en koppling mellan en hög kreativitet med en trivsam social miljö och ett öppnare förhållningssätt till funktionsnedsättningar. / Tillit och tillväxt

Syftet med studien är att förstå hur den utvalda organisationen arbetar mångfaldsfrämjande vid rekrytering och tar tillvara på de egenskaper mångfalden bidrar till. Studien baseras på en empirisk undersökning där en kvalitativ metod i form av informantintervjuer i kombination med en dokumentstudie ligger till grund. De teoretiska utgångspunkterna för studien baseras kring två stora huvudområden för studien: rekrytering och mångfald. Där författarna Lindelöw (2008) och Fägerlinds (2012) tankar och teorier till största del har använts i bakgrunden och resonemangen. Studien visar att organisationen har verktyg och metoder för att främja mångfald i organisationen vid rekrytering, men att cheferna har kommit olika långt i sina verksamheter med mångfalden. Detta kan bero på personliga faktorer hos cheferna, storleken på organisationen men även avsaknad av resurser såsom tid, tydliga mål, direktiv och budget för mångfaldsarbetet. Sammanlagt kan alltså dessa faktorer ha påverkat resultatet av mångfalden i organisationen.

No description available.

Denna C-uppsats undersöker den svenska journalistkårens brist på mångfald. Den forskningsmetod som används är kvalitativ. I arbetet genomförs en fallstudie av en redaktion där samtliga reportrar och även chefredaktören samt Vd:n för Direktpress Stockholm intervjuas. Teorin bygger på forskning om mångfald inom journalistiken och utgår bland annat ifrån teoretiska ramverk utvecklade av samtida medieforskare såsom Gunilla Hultén, Gunnar Nygren och Kent Asp. Den kvalitativa metoden inbegriper semistrukturerade intervjuer enligt Steinar Kvales och Svend Brinkmanns etablerade mall. Med hjälp av intervjuerna söker denna C-uppsats svara på frågeställningarna: - Hur resonerar redaktionsmedlemmarna kring mångfaldsfrågor inom deras yrkeskår? - Varför behövs en större mångfald inom journalistyrket? - Hur kan man skapa en större mångfald inom journalistyrket? - Hur resonerar redaktionsmedlemmarna kring mångfaldsfrågor i sin egen rapportering? - Hur kan man arbeta för att ge plats åt en större mångfald i sin rapportering? Uppsatsens resultat visar att respondenterna var medvetna om mångfaldsproblematiken inom journalistkåren. Att aktivt jobba för en förändring upplevdes som svårare, bland annat därför att problematikens grund är komplicerad att identifiera: problematiken kan sägas ligga redan i utbildningen, men likväl hos reportrar, redaktion och i de ekonomiska förutsättningarna. Att en redaktion består av folk med olika bakgrund var ändå eftertraktat. Detta därför att olika bakgrund ger olika perspektiv och fler förgreningar ut i samhället. Detta ger en stor kunskapsbas att skapa nyheter från. Den undersökta redaktionen går däremot att betrakta som homogen. Samtliga hade en journalistutbildning, de flesta var i ungefär samma ålder och de bodde i Stockholms innerstad eller i närförort till Stockholm.  Respondenterna gav utförliga svar på hur man kan gå tillväga för att ens egen rapportering ska ge mångfald. Detta gör man bland annat genom att låta olika personer komma till tals – ett tankesätt som man bör bära med sig, för annars är det lätt hänt att man bara speglar den ”vita medelklassen”.

Det finns en låg grad av mångfald i svenska börsbolagsstyrelser. Enligt omfattande studier förbättrar ökad mångfald en grupps kreativitet och prestation. Syftet med studien är att analysera hur mångfaldsmåtten åldersspridning och kvinnonärvaro i svenska börsbolagsstyrelser kan påverka vd:s position, eftersom grunden för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete ligger i ett företags ledningsgrupp med vd som främsta representant. Studien inkluderar samtliga kvinnor som varit vd:ar på börserna Nasdaq OMX Stockholm och NGM Equity och en jämförelsegrupp av manliga vd:ar som haft förtroendeperioder under liknande omständigheter som kvinnorna. Resultatet visar ett samband mellan kvinnlig styrelsenärvaro och förlängd förtroendeperiod för vd:ar, i synnerhet för de kvinnliga vd:arna.

The fragmentation and reduction of deciduous forests in Sweden is threatening many species. Particularity worrying is the loss of broad-leaf trees, since a diversity of species is often associated to them. Today many deciduous trees are situated along the border between forested and open areas, and these small fragments can be important for biodiversity. The aim of this study is to analyze if wildlife management can affect the variation of deciduous trees and bushes in the landscape. In brochures and literature Svenska Jägareförbundet (the Swedish Association for Hunting and Wildlife Management) recommend hunters and landowners to promote deciduous trees – often broad-leaf trees – as wildlife management measures, while the Swedish forestry laws can be sensed as unclear regarding the treatment of these trees. Five properties in Södermanland, Sweden, were chosen as study areas and inventoried in respect of trees and bushes in September 2013. The landowners or game wardens were interviewed about how they manage the landscape to promote, or not promote, hunting. The landscapes’ tree and bush composition and richness in ten randomly selected plots on each property were compared and analyzed in relation to the landowners’ attitudes toward wildlife management and biodiversity. The interviewed landowners and game wardens who implemented wildlife management on their properties considered that they were promoting biodiversity in general, while the landowner who did not approve of wildlife management believed that game animals were threatening the biodiversity of the forest. The species inventories showed significant differences in species richness between the landscapes, where the property without wildlife management had the least amount of bush and tree species. No significant differences were found in respect of broad-leaf trees between the landscapes. The property with the least species also was the property with the lowest beta diversity, considered the variation between plots, and its species composition differed the most from that in the landscape where most species were found. The result of this study suggests that active wildlife management could increase deciduous trees and bushes in the landscape of Södermanland. Wildlife management could also create habitat corridors and possible stepping stones in the landscape, but to restore whole deciduous forests major actions are probably needed, including clearer regulations from Skogsstyrelsen (the Swedish Forest Agency) and development of alternative land use methods compared with today.

<p>This is a project in Entrepreneurship and Creativity on masters’ degree. The purpose was to verify whether the Swedish retail trade within the beauty care business was ready for an in-troduction of colour cosmetics. Through the qualitative research grounded theory, I made several phone interviews with independence retail traders within the Swedish beauty care business. The selection of respondents is based on statistical facts and geographic coverage of Swedish beauty care shops. My results manifest that consumers requests colour cosmetics in the shops, however, this products are not deliverd by retailers. Yet, I consider that Swedish retail traders are ready for an introduction of colour cosmetics since they have a great interest of both the products and the ethnic market. With focus to obtain knowledge about the products and the upcoming ethnicmarket they can fulfill their consumers’ requests.</p>

Denna studie syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till begreppet mångfald så som det skrivs fram i ämnesplanen för religionskunskap i LGY11. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare i religionskunskap på gymnasiet. Dessa intervjuer har tolkats med hjälp av en narrativ analysmetod och relaterats dels till olika filosofiska perspektiv, normkritisk pedagogik samt fältet för kontroversiella frågor i undervisning. Resultatet påvisar att det finns såväl likheter som skillnader mellan lärarnas förhållningssätt. En likhet var att många av dem intog ett elevperspektiv i sin undervisning och berättade om hur de anpassar sin undervisning till olika elevgrupper. En skillnad berör hur man uppfattar själva religionsämnet som sådant; vissa av lärarna talade i termer av att motverka fördomar, andra om att ämnet kan bidra till en ökad förståelse hos eleverna själva.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur och varför byråerna hanterar etnisk mångfald samt hur organisationens kultur påverkar det framtida mångfaldsarbetet. Studiens resultat visar på att samtliga respondenter från advokatbyråerna har liknande mångfaldsarbete med små avvikelser. I branschen arbetar företagen aktivt med mångfald genom utbildningar för både anställda, klienter och mentorskapsprogram för ungdomar. De främsta motiven bakom mångfaldssatsningarna är baserade på ekonomisk vinning vilket uttrycks i form av konkurrensfördelar, intressenters efterfrågan och attraktivare arbetsgivare. Kulturen på byråerna varierar mellan konservativ, öppen och elitiskt och då arbetskraften är homogen är det till nackdel för den etniska mångfalden då medarbetare ofta anpassar sig till normer. Förändringar sker långsamt inom byråerna och på samma sätt kommer mångfaldsarbetet att ta tid. Ingen av byråernas årsredovisning har konkreta mål för en ökad etnisk mångfald.