Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för vilka motiv som ligger bakom att ingå i regionala strategiska nätverk och att analysera hur samverkan inom hållbarhet bidrar till nätverkets gemensamma mål. Metod: Studiens forskningsansats är av kvalitativ karaktär. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta semi-strukturerade intervjuer, utförda på sex olika företag, inom nätverket SMART Resplan, samt genom tre deltagande observationer i form av workshops. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys för att kunna utskilja olika teman. Resultat och slutsats: Det främsta motivet att ingå i ett hållbarhetsutvecklande RSN är att få ett utbyte. Vi har också identifierat att de främsta motiven är personliga och speciella för varje företag och det skiljer sig från varandra. Största fördelen med samverkan ligger inom effektivisering och erfarenhetsutbyte, både för de organisatoriska målen och nätverksmålen. Det primära målen hos alla deltagare är hållbarhet, men den ekonomiska vinningen spelar stor roll för verksamheten i helhet för att få fortsätta arbeta med en mjuk variabel som hållbarhet. Studiens bidrag: Ger en ökad förståelse för hur nätverket i framtiden kan arbeta för att få fler företag att delta i hållbarhetsutveckling. Den ekonomiska aspekten är av stor vikt och ett mätbart mål verkar avgörande för många. Fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka om nätverket kan använda sig av ekonomiska faktorer som en motivationsfaktor. Den andra är att skapa en bredare uppfattning om hur sårbarheten påverkas om nätverket får med hela organisationen istället för bara en engagerad individ. Den tredje är att undersöka ett nätverk där forskaren inte har samma begränsningar som vi haft med tidsaspekten.

Economic sanctions are frequently used for political objectives in foreign policy in order to coerce other states into a wanted behavior. Economic sanctions are popular due to that they are considered more humane and less costly than military interventions. However, economic sanctions have far from always been successful in inducing policy change. Previous studies have shown that variables such as the goal of the sanctions, the cost (both economic and political) and the type of strategy affects the propensity to induce policy change within the target state. It has also been argued that economic sanctions affect democracies and dictatorships differently and that dictatorships are less likely to accept senders’ demands. This essay focuses solely on sanctions directed to dictatorships. The aim is to examine whether some dictatorships are more likely to make concessions than others and if it is possible to get an enhanced understanding of the role of regime types when assessing the effects of economic sanctions. Based on previous research, four variables are examined; repression, structure of the leadership, personalism and dogmatic goal. The analysis is conducted by a quantitative study with a sample of 95 cases of implemented economic sanctions towards dictatorships. The result of the study indicates that personalism and dogmatic goal affects the propensity of making concessions negatively. The level of repression and structure of leadership do not seem to affect the likelihood of making concessions in a substantial way. The significant variables, personalism and dogmatic goal, are used to categorize dictatorships in order to examine whether the propensity of concessions differ among different dictatorial regimes. The result indicates that the effectiveness of economic sanctions differ among dictatorial regimes especially among dictatorships that either have both or none of the variables personalism and dogmatic goal. Sanctions directed to dictatorial regimes with a personalist leader and a dogmatic goal have been least successful among the observations included in the study.

<p>Abstract</p><p>The aim of this essay was to examine the process from the teachers plan to what the stundents actually learned in the history subject. Too respond to the aim, I have performed interviews with one teacher, four students and also observed one lesson. The interviews and observations have been analysed according to other writers works in this subject. The questions the essay starts out from is: What is the teachers plan for the lesson? How did the teacher and the students carry trough the lesson? Have the students achieved the teachers aim for the lesson? Thanks to the teachers plan for the lesson, how the teacher carried trough the lesson, and the teachers relation to the students, there was good conditions for learning. The teacher had done his part so the students were responsibel for there own learning. Of the four interviewed students only two achieved the teachers aim for the lesson. The other two didn´t take responsibility for there own learning. The big difference between the four students was that the ones who achieved the aims were more active during the lesson and more interested in the subject. The teachers duty is to help students to achieve his aim troughout the lesson and make the students take own responsibility for learning. What the aims are can vary but the teachers duty stand still.</p><p>Keywords: School, teachers plan, aims, learning.</p> / <p>Sammandrag</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka processen från lärarens planering till vad eleven lärde sig i ämnet historia under ett lektionspass. För att kunna besvara det har jag intervjuat en lärare och fyra elever samt observerat ett lektionspass. Dessa har sedan analyserats i relation till tidigare forskning. De frågor studien bygger på är: Hur ser lärarens planering ut? Hur genomfördes lektionen, lärare och elev perspektivet? Har eleven uppnått de mål som läraren ställt upp inför lektionen? Genom sin planering, genomförandet av lektionen och sin relation till eleverna hade läraren gett eleverna förutsättningar att lära sig. Ansvaret att inlärningen skulle bli verklighet låg därför hos eleverna. Av de fyra elever som intervjuades var det två som inte tog sitt ansvar och det blev tydligt att de inte nådde lärarens mål för lektionen. De två som nådde lärarens mål var mer aktiva och mer intresserade under lektionspasset vilket gav resultat vid intervjuerna. Lärarens uppgift är att leda sina elever till att uppfylla de mål han har genom att få elever att ta sitt ansvar för inlärningen. Vad målen är kan variera men lärarens uppgift kvarstår.</p>

The purpose of this work, has been to examine how different actors in the Swedish eco movement and the Swedish forest industry looks at Sweden’s forest policy statement, which claims that environmental goals and production goals should be equal in Swedish forestry. By assembling focusgroups with participants from the Swedish eco movement and the Swedish forest industry, we look at if these participants consider the Swedish forest policy goals equal or not. Conflicts do occur between the two forest policy goals, but also between those and others of Sweden’s environmental goals. Between Sweden’s eco movement and Sweden’s forest industry there are both examples of cooperation and conflicts. Our results does show that it is hard to say if the Swedish environmental goal and production goal is equal in Swedish forestry today. More research is needed two examine this, and to decrease the risk of further conflicts. The results of this inquiry also shows that both the Swedish eco movement and the Swedish forest industry wants more interactions and dialogues. The eco movement and the Swedish forest industry also agrees that the nature conservation in Sweden’s forests would gain on a wider use of a landscape perspective. Furthermore, the eco movement and the Swedish forest industry agrees that Sweden’s voluntarily protected forest areas should be promulgated, to insure their quality and also so that they could be counted into Sweden’s protected forest areas.

Introduktion: Personer med stroke behöver få bättre tillgång till en jämlik och personcentrerad rehabilitering i kommunerna. Ett förbättringsarbete initierades i Luleå kommun för att förbättra rehabiliteringen för personer med stroke. Ett förbättringsteam med arbetsterapeuter och fysioterapeuter från olika verksamheter tillsattes tillsammans med enhetschef tillika förbättringsledare.   Syfte med förbättringsarbetet var att förbättra rehabiliteringen så att strokepatienter inom ordinärt boende erbjuds och påbörjar rehabiliteringsperioder med personcentrerade rehabiliteringsmål.   Syfte med studien var att beskriva stödjande och hindrande faktorer för att starta förbättring av en jämlik och personcentrerad strokerehabilitering.   Metod: Förbättringsarbetet utvärderades kvantitativt med mätningar per vecka av processmått för rehabplaner och personcentrerade mål. Fallstudien genomfördes med induktiv ansats med fokusgrupper. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Förbättringsarbetet resulterade i en ICF-baserad rehabplan och ett nytt instrument, Canadian Occupational Perfomance Measure (COPM), som stöd för personcentrerat arbetssätt. Studiens analys visade sammanlagt 13 faktorer.  Stödjande var erfarenhetsutbyte, förändringsvilja, ledning och samverkan, lärande, strukturerat arbetssätt och tid medan hindrande var att komma igång, kommunikation, målformulering, samarbete och dialog, resurser, tillräcklig kompetens och uppdrag.     Slutsats: Fortsatt testning behövs för att utvärdera om förändringsförslagen leder mot jämlik och personcentrerad strokerehabilitering.  De i studien identifierade stödjande faktorerna kan användas för att överbrygga hinder i starten av förbättringsarbetet.

Syftet med denna fallstudie var att granska ett multinationellt företags arbete med Mångfald och Inkludering, utifrån de mätetal som organisationen tillämpade. Studien ställde frågor kring vad som mäts och om det i så fall är vad organisationen vill uppnå? Svaret på dessa frågor söktes genom textanalys av organisationens styrande dokument för mångfaldsarbetet och genom granskning av empiriska data som samlats in genom företagets interna enkätundersökning. Det styrande dokumentet behandlades enligt hermeneutisk tolkningstradition för att kunna förstå företagets ambitioner med mångfaldsarbetet. Enkätundersökningen och dess data studerades och tolkades i relation till relevant litteratur och aktuell forskning. Ambition och aktuell måluppfyllnad kunde sedan jämföras för att besvara studiens forskningsfrågor. Centralt i uppsatsen var också att skapa förståelse hos läsaren för den flerdimensionella påverkan- och förändringsprocess som mångfaldsarbetet är. Medarbetare i organisationen påverkar varandra då de ständigt bemöter varandra med ord och handling som kan främja eller motverka inkludering. På motsvarande sätt påverkas medarbetarna även av chefer och ledning och även genom de mätningar som satts upp för arbetet i syfte att öka graden av mångfald och inkludering. Att som medlem i en organisation bli varse om sitt eget ansvar då det kommer till skapa en inkluderande kultur handlar om att möta sina egna fördomar. Att förändra människors värderingar kräver målmedvetenhet i både strukturer som processer och är en tidskrävande process. Sammanfattningsvis kunde studien konstatera att företagets mätningar till stor del var relevanta för de mål man satt upp. Det fanns dock utrymme för ytterligare förbättringar av mätningarna vilket också konstaterats av företaget.

Syftet med uppsatsen är att anpassa en befintlig Poissonregressionsmodell för prediktioner av fotbollsmatcher under seriespel till att prediktera fotbollsmatcher under ett mästerskap. Detta gör vi genom en fallstudie baserad på kval- och träningsmatcher inför fotbolls-EM 2016 i Frankrike. Modellen förutser antalet mål ett specifikt lag bör göra och släppa in mot ett annat specifikt lag. De prediktioner modellen ger jämförs mot de observerade resultaten från fotbolls-EM. Det är utifrån dessa jämförelser vi ser hur väl modellen kan anpassas till att förutse utfallen under ett mästerskap. Studien kommer fram till att det finns vissa problem med att använda en modell framtagen för att prediktera antalet mål under seriespel till att prediktera antalet mål under ett mästerskap. Problemen diskuteras och vi belyser svårigheten med att förutsättningarna och uppläggen skiljer sig åt vilket modellen inte tar hänsyn till. Däremot påvisar studien att modellen med en viss framgång kan prediktera vinnare i enskilda fotbollsmatcher.

I takt med att samhället förändras så förändras också synen på ledarskap och dessutformning. Denna studie koncentreras på det delade ledarskapet och hur det fungerar ipraktiken. Den går alltså bortom det traditionella ledarskapet och söker sig vidare mot detmindre uppmärksammade delade ledarskapet. Det är av intresse att se hur man ser påmål, både internt och externt, för att se om man har en enad bild om hur man uppnårmåluppfyllelse.Tidsbristen är ett problem inom skolverksamheten och det har uppmärksammats inomdiverse studier tidigare, dock kvarstår problemet. Rektorerna belastas för mycket medexempelvis administrativa arbetsuppgifter och detta görs blanda annat på bekostnad avdet pedagogiska och skolans utveckling. Vårt syfte är att se hur det hela hänger sammanmellan mål, verksamhet och effektivitet för att i sin tur komma fram till hur man skullekunna förbättra och förenkla rektorernas vardag.Vi har valt att göra en kvalitativ ansats och använda abduktiv metod för att få framprimärdata. Den abduktiva metoden resulterar i att vi pendlar mellan teori och empiri för attanalysera utfallet.Det vi kommit fram till är att det finns ett antal sätt att underlätta för rektorerna ipraktiken, varav ett av dem är att dela kontor. Dessutom så måste rektorerna lära sig attstå emot trycket utifrån för att ta vara på det som driver de framåt. Det som kan ses somavgörande är att man måste ha samma mål. Alla parter måste enas om ett och samma mål.Med andra ord så gäller det att kommunen, ledningen, verksamhetschefen och rektorernaarbetar för en och samma sak och strävar mot samma mål. Detta kan enbart uppnås omrektorerna får vara med och sätta målen för att sedan kunna implementera dem inom helaverksamheten.Man kan lätt hitta för- och nackdelar med allt men det gäller att kunna se möjligheternatill förändring, förbättring och effektivisering. Även små förändringar kan vara avgörandei framtiden.

<p>Vad som motiverar individer i arbetet har länge diskuterats och engagerat många inom forskningen utan att ha kommit fram till ett samstämmigt svar. Flertalet teorier har försökt att förklara motivationens uppkomst. Syftet med studien var att se vilka faktorer som kan tänkas påverka HR-personers motivation i arbetet. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med sex personer som jobbar med HR frågor och har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visade sammanfattningsvis på tio faktorer  som påverkade HR-personers motivation i arbetet; utveckling, kollegor/grupper, möte med människor, variation, meningsfullhet, värderingar, bidra, mål, resultat samt lön. Den sociala aspekten av arbetet betyder mycket för individen och är det som tenderar att främst skapa motivation, med förutsättningen att lönen är rättvis. Det kan därför tänkas att både sociala och materiella aspekter av arbetet är med och skapar motivation för HR-personer i arbetet.</p>

<p>Vårt syfte med undersökningen är att studera om en mer omfattande sex- och samlevnadsundervisning behövs inom lärarutbildningen och om pedagogers kompetens inom ämnet bygger på deras utbildning, inriktning och eventuell fortbildning. Syftet är även att undersöka hur pedagogers sex- och samlevnadsundervisning ser ut på mellanstadiet. Vi har genomfört en kvalitativ studie som baseras på sju stycken genomförda intervjuer. Anledning till att vi valde att forska i området sex- och samlevnadsundervisning var för att vi under våra år som lärarstuderande ansåg att det knappt fanns någon undervisning inom ämnet trots att vi har inriktningen naturvetenskap. Det visade sig att pedagogers sex- och samlevnadsundervisning bygger på de utarbetade delmål som pedagogen och skolan väljer att göra tillsammans. Genom dessa delmål blir undervisningens innehåll mer tydlig och omfattande.</p>