<p>Det pågår ständigt diskussioner om den senaste läroplanen. Frågor som berör mig mest är:</p><p>vilken ställning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns det</p><p>något samspel mellan de praktiska (lärarnas) och teoretiska (läroplanen) överväganden. Då</p><p>har jag bestämt mig att ägna faktabaserade delen av uppsatsen åt studierna av studentlitteratur</p><p>som på olika sätt berör ämnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jag</p><p>ville veta hur skolväsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grunden</p><p>på olika pedagogiska synen på undervisning och kunskapens natur.</p><p>Jag har inriktat mig på läxor för att undersöka det rådande pedagogiska synsättet. Det var ett</p><p>sätt (genom att visa hur hemläxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem som</p><p>skolan brottas med. Den delen bygger jag i stort sätt på att ta del i andras forskning, samt</p><p>genomföra en egen undersökning i form av enkäter och intervjuer. Slutsatser, som jag kom</p><p>fram till, var: att befintliga styrdokument inte följs och att mål- och resultatstyrningen av</p><p>skolan ännu inte fungerar, att lärarna saknar ett eget vetenskapligt kunskapssystem för att</p><p>utveckla sin kompetens och behöver självklart stöd som måste komma i form av utbildning,</p><p>handledning och samtal. Lärare måste intellektuellt övertygas om fördelarna med det nya i en</p><p>skolreform. Till detta krävs dels tid, dels dialog med personer som de känner förtroende för.</p>

Vårt syfte med undersökningen är att studera om en mer omfattande sex- och samlevnadsundervisning behövs inom lärarutbildningen och om pedagogers kompetens inom ämnet bygger på deras utbildning, inriktning och eventuell fortbildning. Syftet är även att undersöka hur pedagogers sex- och samlevnadsundervisning ser ut på mellanstadiet. Vi har genomfört en kvalitativ studie som baseras på sju stycken genomförda intervjuer. Anledning till att vi valde att forska i området sex- och samlevnadsundervisning var för att vi under våra år som lärarstuderande ansåg att det knappt fanns någon undervisning inom ämnet trots att vi har inriktningen naturvetenskap. Det visade sig att pedagogers sex- och samlevnadsundervisning bygger på de utarbetade delmål som pedagogen och skolan väljer att göra tillsammans. Genom dessa delmål blir undervisningens innehåll mer tydlig och omfattande.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftar att undersöka hur belöning förhåller sig till motivation och prestationer mot mål. Studien utgår från sju intervjupersoners upplevelser och uppfattningar om hur deras motivation och deras prestationer påverkas av belöning. Intervjupersonerna arbetar inom läkemedelsindustrin och har ett implementerat bonussystem i organisationen som utgår från uppsatta mål av ledning och anställda. Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund som är uppbyggd i tre huvuddelar utifrån studiens syfte. Första delen redogör för den huvudsakliga uppdelningen som görs av begreppet belöning vilka är belöning i from av erkännande och belöning i form av ekonomisk ersättning. För att undersöka belöning i förhållande till motivation behandlas motivationsteorier i teorikapitlets andra del. Slutligen redogörs för teorier som handlar om mål för att vidare kunna undersöka om belöning är viktigt när vi uppnår mål i arbetet. Intervjupersonerna upplever att belöning är någonting som påverkar deras motivation och hur de presterar i sitt arbete. Resultatet visar att belöning i form av erkännande och ekonomisk ersättning är lika viktiga delar gällande återkoppling på arbetet. Det är viktigt att belöning motsvarar ens prestationer och att belöning räknas som “ett kvitto” på väl utfört arbete. Belöning i båda former påverkar intervjupersonernas motivation positivt om de känner sig delaktiga i målsättningsprocessen som ingår i bonussystemet och om de blir erkända för individuella prestationer.

Syftet med studien är att ta reda på hur tränaren på boxningsakademin "fostrar" sina elever enligt skolans mål med hjälp av boxningen. Frågeställningen är: hur kan man uppnå skolans mål med hjälp av boxningsträning? Metoden till denna studie var en kvalitativ semistrukturerad intervju och valdes för att man har en mall att utgå ifrån men samtidigt har utrymme för att ställa följdfrågor vilket passar till denna studie. Första året på boxningsakademin får de göra en kravprofil på sig själva som boxare. I den kravprofilen skriver de ned sina fördelar i sin boxning och vilka områden de anser behöver förbättras. Den intervjuade läraren menar att eleverna får bygga en individuell utvecklingsplan som läraren senare utgår ifrån i planeringen på individnivå. Med detta menar läraren att eleverna ska lära sig reflektera utifrån sig själva, gå igenom vad de behöver förbättra i sin boxning samtidigt som studierna ska finnas med i beräkningarna Med detta ska eleverna utvecklas i god riktning och blir mer självgående under de tre åren på boxningsakademin. Läraren framhåller att han ger eleverna liknande uppgifter med progression under gymnasietiden för att på så sätt låta eleverna vara mer delaktiga i olika beslut. Med detta som metod lär sig eleverna bli mer självgående och reflekterande individer. Läraren på boxningsakademin följer eleverna i tre år och under dessa år har han tid att stimulera eleverna till att bli mer självgående boxare som vågar reflektera och ta egna beslut. Läraren använder då progression och pedagogik till att fostra eleverna till just detta och det är den skillnaden jag anser finns mellan boxningsakademin och vanliga boxningsklubbar. Läraren som inte är utbildad lärare i grunden har lyckats använda sig av skolans mål och har på ett konstruktivt sätt fostra boxarna till emanciperade individer. Däremot kan jag inte svara på om denna metod fungerar på samtliga elever. Ytterligare intervjuer genomfördes med två elever som går på boxningsakademin och en elev som tidigare har gått på akademin.

The following essay is a study about how migrant workers and immigration policies were discussed from Livsmedelsarbetareförbundets union press, Mål och Medel, to the members of the union between the years 1960-1973. To find this out I set these questions:   What sort of information appear in Mål och Medel concerning migrant workers and immigrant policies, and how does this change over time?   How does Mål och Medel present the immigrant workers opinions?   The method for the study is based on analyzing articles, interviews and others texts found in Livsmedelsarbetareförbundets union press, Mål och Medel, and what they want to inform the members of the union about.   The study’s results have found that during the early parts of the 1960s immigrant workers were not included in the union press at all. Towards the late 1960s the immigrants were discussed, but in a manner which implied that immigrants are naturally exploited and therefore must the immigration be controlled better. It also discussed immigrants had some sort of “adaptation problem” to the Swedish norm. The immigrants were expected to adapt themselves to become more like the normal “Swedish worker”.  In the early 1970s the immigrant workers become gradually more included with the rest of the union members and are considered to be a great asset in Swedish workforce. During this period Mål och Medel also publishes immigrant workers opinions and frequently discusses the possibilities for education in Swedish for the foreign part of the workforce.

Den traditionella strategiska skolan består av en uppdelning mellan civilt och militärt. Begreppspar som offensiv/ defensiv, avskräckning/ påtvingande, direkt eller indirekt strategi i kombination med miljö och geografi är viktiga utgångspunkter. Men går det teoretiska ramverk som till stor del här-stammar från von Clausewitz att tillämpa på cyberrymden? En miljö som präglas av att den för-ändras så fort någon ansluter en ny dator, till stor del saknar geografiska gränser och där skillnaden mellan militärt och civilt suddats ut. Detta prövas genom att analysera begreppens tillämpning på Estlands, Finlands, Norges och EU:s cybersäkerhetsstrategier. Syftet med denna uppsats är att pröva hur väl den traditionella strategiska skolan erbjuder analys-verktyg för strategier inom cyberrymden, samt att studera hur olika aktörer hanteras och samord-nas. Vidare syftar uppsatsen till att försöka utröna hur närliggande nationer och viktiga samarbets-organisationers strategier kan ge vägledning vid utformning av en svensk cyberhetssäkerhetsstra-tegi. Detta gäller avseende såväl teoriutveckling avseende strategi samt formuleringen av mål, me-del och metoder. Resultatet visar att teorierna fortsatt är tillämpbara, även om en viss förskjutning av begreppens innebörd förekommer. Samtliga av de studerade strategierna är defensiva till sin karaktär och kan anses utgöra exempel på indirekta strategier. Finland och EU:s strategier är mer tydligt hållna än Estlands och Norges och bör kunna ge god vägledning vid utformningen av en svensk cybersäker-hetsstrategi.

Målet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förståelse för hur en grupp förhåller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville även belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen. I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med är ett team. Vi upptäcker mönster i rolltagande och formar förståelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar närmare på teamets upplevelse av inflytande och hur det påverkas av ansvarsfullhet och ledarskap. Det visar sig att teamets gemensamma motivation främst handlar om uppdragets meningsfullhet. Uppgifterna kompletteras med chefens synvinkel och med våra egna reflektioner och tankar om framtida förändringar. Vi fann att den röda tråden i vårt resultat var att gruppens liv i hög grad styrs av vilka förväntningar som existerar från individen, från gruppen och från ledning. Tolkningen av vad som förväntas, spelar stor roll för individernas anpassning i gruppen och för hur gruppen förhåller sig till sitt uppdrag.

För att skapa hållbar utveckling krävs ett samspel mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan. Banker har genom kreditverksamheten möjligheten att påverka hur ett företag arbetar med miljöfrågor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett företag kan ta ansvar för miljön. Genom att införliva miljöfrågor i kreditverksamheten kan en bank bedriva CSR. Huruvida CSR som nettoeffekt är en kostnad eller intäkt råder det delade meningar om. Syftet med studien var att undersöka om det föreligger en konflikt mellan Swedbanks miljömål i kreditverksamheten och bankens övergripande finansiella målsättning, det vill säga vinstmålen. För att undersöka närvaron av en potentiell konflikt valde författarna en kvalitativ metod. En serie intervjuer utfördes med företagsrådgivare som sedan kompletterades med kommentarer från Swedbanks hållbarhetschef. Studien antyder att det inte föreligger en konflikt mellan Swedbanks vinstmål och miljömålet i kreditverksamheten. Målet med kreditbedömningen är inte att förbättra miljön, utan att att minimera den finansiella risken. Dock sammanfaller dessa emellanåt.

Bakgrund: Det har länge varit ett mål för forskare att ta reda på varför individer varierar i sin motivation att arbeta samt förstå hur individuella skillnader samverkar med organisatoriska faktorer att påverka individers tillfredställelse och motivation. Generation Y är den snabbast växande generationen i dagens organisationer och arbetsgivarna står inför den stora utmaningen att rekrytera och behålla dessa unga arbetstagare. Syfte: Syftet med arbetet är att förstå vad som motiverar Generation Y att stanna kvar på sin arbetsplats. Metod: Vår studie har baserats på en kvalitativ metod där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet består av femton intervjuer med studenter från högskolan i Gävle. Detta bidrog till att vi fick information om vad som motiverar dem till arbete och vilken påverkan organisationens mål och värderingar har på Generation Y:s arbetsinsats. Slutsats: Trots att intervjufrågorna till en början var öppna och fokuserade på motivationsbegreppet i allmänhet visade sig mål vara det mest återkommande nyckelordet. Detta tätt följt av utveckling, sociala relationer och feedback. Därigenom stämmer vår studie bra överens med mycket av den tidigare forskning som har gjorts inom ämnet. Vi tror utifrån detta, att mål och värderingar kan hjälpa dagens chefer att tillfredsställa de behov och tillmötesgå de förväntningar Generation Y har på sin kommande arbetsplats och därmed få en arbetsstyrka som är lojal, samt konkurrenskraftig tack vare sin drivkraft att hela tiden utvecklas.

Syftet med studien var att undersöka om det finns några skillnader i hur svenska ekonomistuderande kvinnor och män uppfattar tilldelade mål i en arbetsplatskontext. Studien grundade sig i tidigare observerade skillnader hos kvinnor och män gällande tron på den egna förmågan. Detta då det är en viktig faktor för vilket utfall ett tilldelat mål kommer att generera, vilket därför även bör påverka hur målen uppfattas. Metoden för studiens genomförande var en kvantitativ enkätstudie vilken kompletterades med en mindre kvalitativ intervjustudie. Den kvantitativa resultaten visade på en skillnad i hur kvinnor och män uppfattar mål när belöningen av ett uppfyllt mål enbart tilldelades till den bäst presterande individen. Vidare visade de kvantitativa resultaten inte på några andra signifikanta skillnader. Av de kvalitativa resultaten framgick vissa mönster som tyder på att kvinnor och män uppfattar mål olika. Studiens resultat bör vara av intresse för organisationer som tillämpar mål som styrmedel där rekommendationen är att de bör användas med viss försiktighet för att inte få motsatt effekt. Vidare öppnar studien upp för fortsatt forskning inom ämnet där mål på individnivå utifrån personliga preferenser är ett fortsatt intressant ämne.