This thesis highlights the importance of social relationships for high school adolescents’ identity in a multicultural school in Stockholm’s suburb. The second purpose of this thesis is to shed light on, if the school sees the students’ cultural background as an asset and how teachers can take advantage and implement it to the way they teach .The theories in the study were developed by Urie Bronnfenbrenner; The ecological theory, Pierre Bourdeau; The three forms of capital and George H. Mead; The significant other, The generalized other and "I" and "Me". The results show that the family is the most important relationship in comparison to relationships with teachers and friends /classmates, according to both high school youth and teachers. The child's identity develops in the primary relationships that is essential for the child's future relationships. In other words it’s in the microsystem which the child's norms and values creates and develops. The result also shows that teachers and students have different opinions regarding the school's approach to students' cultural background as an asset. The students believe that teachers don't take their cultural background into account, while the teachers feel that this is an essence to be able to understand each other and respect each other. But the cultural background should not be a wall that they hide behind.

Att lärare ska arbeta för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för god samverkan med hemmet finns skrivet i de styrdokument som reglerar skolans arbete. Ett stort ansvar ligger hos läraren för att upprätthålla kontakten. Den samhällsutveckling som ständigt sker kräver ny kunskap och skapar nya förutsättningar för människor som lever i det. Detta ställer krav på personalen som arbetar inom skolverksamheten att utveckla sina kunskaper för att kunna anpassa sitt arbete efter rådande samhällsvillkor.   Syftet med studien var att försöka få en bild av hur verksamma pedagoger arbetade i bemötandet av föräldrar till andraspråkselever och hur samverkan med hemmet kan se ut. Den syftar också till att fördjupa våra kunskaper i ämnet som vi ska kunna ha användning av i vårt eget framtida arbetsliv. En fråga som ställdes till arbetet var hur pedagogerna arbetar i bemötandet av föräldrar till andraspråkselever, i jämförelse med svenska föräldrar. Vi undrade också hur de kulturella skillnader som kan finnas påverkar dels hur de arbetar i bemötandet och dels i samverkan med hemmet. Den sista frågan vi ställde till arbetet var vilka olika hjälpmedel som kan finnas för att förbättra kontakten med föräldrar till andraspråkselever.   I försöket att få svar på de frågor vi ställt valde vi att göra en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats. Den semistrukturerade intervjun ansåg vi passa bäst till vårt syfte och därför utfördes en sådan.   Studiens resultat visar att kunskap påverkar hur verksamma pedagoger ser på mångkultur och hur de arbetar kring ämnet. De som intervjuades uttryckte att de får för lite fortbildning i allmänhet, och i synnerhet beträffande mångkultur. Sammantaget poängterades alla människors lika rättigheter och för att eftersträva ett likvärdigt bemötande krävs en förmåga att kunna se varje enskild individ utifrån dennes förutsättningar.

No description available.

Integration är ett komplext begrepp som kan ses utifrån flera perspektiv och synvinklar. Dramapedagogik emellertid utgår från olika typer av värdeord baserade i en gemensam värdegrund. Centrala begrepp i detta är demokrati, acceptens och alla människors lika värde. Syftet med uppsatsen är att kartlägga, systematisera och problematisera forskning om hur drama kan användas, eller har använts i integrationssyfte. Hur ser dialogen ut inom forskningsfältet drama och integration? Vad säger det om dramapedagogikens betydelse i integrationsprocesser? Kan man urskilja några teman och i så fall vilka? Som metod används en litteraturstudie med en kvalitativ ansats som vilar på utvalda begrepp som ingår i en integrationsprocess. Resultatet visar fyra olika kategorier där drama används som metod i integrationsprocesser. Drama för att främja mångkulturalism och interkulturell kompetens, kulturell identitet genom drama och teaterprocesser, drama som resurs för språkinlärning samt drama och teaterprocesser med syfte att spegla och engagera samhället. / Integration is a complex concept that can be approached from several perspectives and viewpoints. Drama in Education, however is based on different types of core values based in shared values. The keys to these are democracy, acceptance and equal dignity. The purpose of this paper is to identify, systematize and problematize academic research on how drama can be used, or has been used for integration purposes. What does the dialogue within the researchfield regarding drama and integration look like? What does it say about dramas role in integration processes? Are there any themes to be seen? The method used is a literaturestudie with a qualitative approach that is based on selected concepts included in an integration process. The results show four different categories in which drama is used as a method for integration. Drama for promoting multiculturalism and intercultural competence, cultural identity through drama and theater processes, drama as a resource for language learning and drama and theater processes in order to reflect and engage society.

När kulturer möts och förenas i det mångkulturella samhället kan konflikter uppstå. Dessa kan ibland få olyckliga slut, som i fallet med Fadime Sahindal. Det är därför viktigt att förstå hur tjejer med fler än en bakgrund skapar sin identitet för att samhället sak kunna avvärja dessa konflikter. Syftet med denna studie var dels att undersöka vilken roll faktorer som etnicitet, kultur och sociala relationer har i formandet av identiteten hos unga, kvinnor uppvuxna i Sverige, men vars föräldrar är uppvuxna i Bangladesh. Dessutom syftade uppsatsen till att undersöka vilka för- och nackdelar de unga kvinnorna anser kommer med att ha både svensk och bengalisk bakgrund. Tidiga studier har pekat ut flera faktorer som är viktiga för identitetsskapande så som kultur, etnicitet, religion, språk, symbolisk interaktionism och sociala roller. Denna uppsats utformades som en intervjustudie där åtta tjejer med svenskbengalisk bakgrund, bosatta i Stockholmsområdet, i åldrarna 18-25 valdes ut till studien. Intervjuerna kodades i ett fenomenologisk forskningsdesign där de kodade teman utgjordes av de faktorer som bidrog till identitetsskapandet samt konsekvenserna av att ha ett mångkulturellt bakgrund. I kodningsarbetet framgick att faktorer som etnicitet, kultur och sociala relationer har varit viktiga för deltagarnas identitetsskapande. Dessa faktorer tillsammans med symbolisk interaktion med andra individer, grupper och samhällen, socialisationsprocesser samt skapandet av sociala roller i olika sociala kontexter är viktiga komponenter för de svenskbengaliska tjejernas identitetsskapande. De upplevde dessutom att det fanns fördelar med deras bakgrund, så som ökade möjligheter till att kunna fungera med olika grupper och ökat antal valmöjligheter. Men det fanns även nackdelar som t.ex ett visst mått av konstant utanförskapskänsla i svenska och bengaliska grupper. Deltagarna har istället införlivat en egen etnicitet: den svenskbengaliska. Genom ökad förståelse för hur individer med mångkulturell bakgrund bildar sin identitet samhället och dess individer kan förstå grunderna till problematiken med flera bakgrunder, och hindra den från att bli allvarlig.

Det huvudsakliga syftet med vår uppsats är att undersöka attityder och förhållningssätt till begreppet mångkulturell vägledning hos verksamma studie- och yrkesvägledare i den kommunala sektorn. Vi vill också ta reda på om mångkulturell vägledning per definition används i den dagliga verksamheten och vilka premisser den i så fall förutsätter. Undersökningen har en kvantitativ ansats och grundar sig på en enkät som har mailats ut till 100 studie- och yrkesvägledare som arbetar i en skola där antal elever med annat etniskt ursprung överstigit 40 %. Av resultatet framkom att majoriteten av våra respondenter tolkar begreppet mångkulturell vägledning som ett förhållningssätt. Den etniska tillhörigheten tillskrivs liten betydelse i ett vägledningssamtal då inte heller en särskild metodik tillämpas. Mot detta vägs en intressant parallell som visar ett uttalat behov av särskild kompetens i det fleretniska mötet. Slutsatser vi drar är att det finns en klar enighet i den teoretiska tolkningen av begreppet mångkulturell vägledning men att det i praktiken finns en stor diskrepans i begreppets tillämpning. / This thesis was written with the key purpose of inquiring as to the attitudes and opinions of career counselors with regard to multicultural counseling as a concept. A second issue was to examine whether multicultural counseling per definition is practiced, and if so, what the implications are. The research method used was a web survey which was sent to 100 practicing career counselors in schools where at least 40 % of the students were from other ethnic background than Swedish. The results of the study showed that the majority of the recipients interpret the concept of multicultural counseling as a matter of disposition. Also, the general opinion was that ethnic affiliation in counseling is of little importance and few use a particular method or strategy in counseling students with alternative ethnic background. Interestingly the survey also points to the fact that multicultural counseling does require specific competence. The conclusions drawn were that whilst the recipients agree with the theoretical interpretation in the concept of multicultural counseling, there lies a discrepancy within its application.

The purpose of this paper is to examine if there are any differences or similarities when it comes to teaching religion in a multicultural school versus teaching religion in a homogeneous school in Sweden. How do teachers describe religious education in schools and how do they justify their teaching strategies? What similarities or differences are there between teachers' approaches when teaching religion in homogeneous versus multicultural schools?The study is based on qualitative interviews which includes a total of four schools; two homogeneous and two multicultural. These schools have been selected with the help of the Migration Board's annual report from 2014 as well as from my own personal knowledge. One religious teacher from each of the schools was interviewed.The conclusion, among others, is that ethnic Swedish pupils do not have the same understanding of religion as students of different ethnicity. It also proved that by having students with a different culture to the Swedish talk about their traditions and religion developed a greater understanding among all students. / Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka huruvida det är några skillnader eller likheter med att undervisa om religioner på en mångkulturell respektive homogen skola i Sverige. Hur beskriver lärarna undervisningen om religioner i skolan och hur motiverar de sina undervisningsstrategier? Vilka likheter eller skillnader finns mellan lärarnas syn på undervisning om religioner i homogena respektive mångkulturella skolor?Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer där sammanlagt fyra skolor är med i studien, två homogena samt två mångkulturella. Dessa skolor har valts ut med hjälp av Migrationsverkets årsrapport från 2014 samt personlig kännedom. En religionslärare från vardera skola har intervjuats.Slutsatserna blev bland annat att de etniskt svenska eleverna inte hade en förståelse för religion på samma sätt som eleverna med annan etnicitet. Det visade sig också att en större förståelse utvecklades bland alla elever genom att låta elever med annan kultur än den svenska berätta om sina traditioner och religion.

Studiens syfte var att studera interkulturellt ledarskap i förskolan och att få en djupare förståelse för pedagogernas upplevelser och kunskap om interkulturalitet och ledarskap. I studien deltog sex barnskötare och sex förskollärare från två förskolor med olika kontexter. Studien har utgått från en fenomenologisk ansats, kvalitativ metod och semistrukturerad intervjuform. Att sätta prefixet ”inter” framför kulturellt ledarskap ger utrymme för tolkningar hos de flesta pedagoger och att det blandas samman med förskolans värdegrundsuppdrag. Pedagogernas upplevelse och beskrivning av det interkulturella ledarskapet i förskolan handlar om organisatoriska och kontextuella frågor/utmaningar som segregation, normer, regler, könsroller, tid och samverkan med föräldrar. Studiens resultat visar skillnader av pedagogernas erfarenhet och kompetens i att möta barn i ett mångkulturellt samhälle. Pedagogernas kompetens har erhållits via reguljär utbildning till barnskötare/förskollärare och via kurser/föreläsningar hos arbetsgivaren. Resultatet visar att ledarskapet i förskollärarrollen innebär ett tydligare ansvar för förskolans pedagogiska innehåll och verksamhetsutveckling. I slutsatsen framkom att studiens pedagoger som grupp inte erhållit förberedelse och kunskap i sin utbildning för att möta barn i ett mångkulturellt samhälle. / The purpose of the study was to investigate intercultural leadership in the preschool and to gain a deeper understanding of the preschool teachers’ experiences and knowledge regarding interculturality and leadership. Six child minders and six preschool teachers from two contextually diverse preschools participated in the study. The study is fenomenological to its attempt, with a qualitative method and the interviews have been conducted using a semi-structured interview technique. To add the prefix ”inter” in front of cultural leadership gives most pedagogues the space to on their own interpret the conception, but, in most cases it is clear that the intercultural often blends with the everyday work regarding values and norms. The pedagogues’ experiences and descriptions concerning the intercultural leadership in the preschool is about organizational and contextual questions/difficulties like segregation, norms, rules, gender roles, time and co-operation with parents. The result of the study indicates differences regarding the pedagogues experiences in meeting children in a multicultural society. Their competence has been achieved via their regular teacher’s education and courses/lectures given, or, organized by their employer. The result shows that leadership regarding the role as a preschool teacher is implying a more distinct responsibility concerning the preschool’s pedagogical content and the development of the activity than the role of the child minder. As shown in the conclusion the pedagogues who have been participating in this study haven’t been given the preparation or tools in their own education in order to meet children in a multicultural society.

Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ”typiska” är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning.

As Sweden has become a multicultural society the need for developing new educational approaches rises. The preschool is a crucial piece in this as it is the one of the first institutions where the children start to develop the language skills. The aim of this study is to investigate the language development approach as practiced by teachers, in their preschool programs, and determine if the teachers work methods can be considered intercultural. This is done to gain a deep understanding on several language development methods and analyze the teachers' approach within the framework of intercultural pedagogy perspective. The theoretical framework used in the study is the intercultural perspective. Qualitative research interviews with four preschool teachers were conducted in order to be able to answer the questions raised. The results showed that the teachers' are generally positive regarding bilingual children’s learning. The teachers’ language developing methods have proven to be quite consistent with what has been shown in previous research. The results of whether or not the methods used by the teachers’ are intercultural, show that some methods are in fact intercultural, as they are both practiced and kept in mind while working with the children, while others are not. There is a need for further intercultural development of teachers’ work methods. / I takt med att Sverige har blivit ett mer mångkulturellt samhälle har behov av nya undervisningsmetoder uppstått. Förskolan fungerar som barnens första och viktigaste lärandeinstans och därmed är det av yttersta vikt att lärandet sker utifrån ett interkulturellt förhållningssätt. Syftet med denna undersökning är att se på pedagogers förhållningssätt till flerspråkighet/flerspråkiga barns språkinlärning och vilka språkutvecklande arbetssätt som praktiseras av pedagogerna för att kunna avgöra om pedagogerna har ett förhållningssätt och arbetssätt som ligger inom ramen för interkulturell pedagogiskt perspektiv. Detta görs för att få en fördjupad förståelse för flera språkutvecklande arbetsmetoder och kunna se huruvida de intervjuade pedagogerna på valda förskolor i studien arbetar interkulturellt. Den teoretiska utgångspunkten i studien är det interkulturella pedagogiska perspektivet. Kvalitativa forskningsintervjuer med fyra förskolelärare har utförts för att kunna besvara frågeställningar i syfte. Resultatet visar att pedagogerna har en genomgående positiv syn på flerspråkiga barns språkinlärning.  Pedagogernas språkutvecklande arbetssätt har visat sig vara nästan desamma som tidigare forskning har visat. I frågan om hur interkulturella deras språkutvecklande arbetssätt är, kan många av de arbetssätt som pedagogerna använder anses stämma överens med teorin och andra stämmer halvdant eller inte alls. Det finns ett stort behov av att arbeta mer ur ett interkulturellt förhållningssätt.