x, 133 p. ; ill. (some col.) A print copy of this title is available through the UO Libraries under the call number: SCIENCE QP405 .J67 2007 / Meditation has been defined as a "group of practices that self-regulate the body and mind, thereby affecting mental events by engaging a specific attentional set" (Cahn & Polich, 2006). We conducted a randomized, longitudinal trial to examine the effects of concentrative meditation training (40 min/day, 5 days/week for 8 weeks) on top-down, voluntary control of attention with a progressive muscle relaxation training group as a control. To determine if training produced changes in attentional network efficiency we compared, pre- and post-training, mean validity effect scores (difference between invalid cue and center cue reaction time) in the contingent capture paradigm (Folk et al., 1992). The meditation group showed a trend towards improvement of top-down attention while the relaxation group did not. Using EEG we assessed the changes in amplitudes of wavelets during periods of mind-wandering and meditation. Periods in which subjects were on- vs. off-focus during the meditation task were identified by asking subjects to make button presses whenever the mind wandered and also at probe tones, if they were off-focus. After training, the episodes of mind-wandering were significantly lower in the meditation group as compared to the relaxation group. Increased amplitudes of alpha and theta EEG frequencies in the occipital and right parietal areas were seen during the meditation task for the meditation but not the relaxation group as an effect of training. A baseline EEG trait effect of reduced mental activity was seen (meditation training: occipital and right parietal areas; relaxation training: only occipital areas). Within a given meditation session, prior to training, alpha and theta activity was lower in on-focus conditions (occurring immediately after subjects discovered they were off-focus and returned to active focus on the breath/syllable) compared to meditative focus segments. After training, we found higher alpha amplitude in periods of meditative focus as compared to periods of mind wandering for both groups. However, the meditation group showed significantly higher theta amplitude than the relaxation group during the meditative state segments. / Adviser: Marjorie Woollacott

Compassion is one of the fundamental experiences which signify human existence. Person perception is the constructive process with which we form an opinion or judgment of another person. Two experiments (N =277) were conducted in this study. Experiment 1 examined the effects of a mindfulness meditation on compassion in a large sample of young adults. Participants (n =76) were randomly assigned to three groups. Participants in group 1 received the mindfulness meditation, group 2 received an alternate version of the mindfulness meditation (self-focus only), and participants in group 3 were asked to complete an attention task and read a geological text. It was hypothesized that mindfulness meditation is significantly associated with the experience of compassion. Results showed that participants in the experimental group 1 experienced significantly higher levels of compassion compared to participants in the control group 3. The participants in group 2 were not different from experimental group 1 or from control group 3. Gender differences in the effects of meditation on compassion were explored. Different measures yielded conflicting evidence for gender differences in experienced compassion. For the second experiment a Solomon four-group experimental design was employed to examine the possible effects of compassion on person perception. Participants (n = 201) were randomly assigned to 4 groups. The effect of pretesting impression formation on posttest performance was investigated. It was hypothesized that compassion has a significant effect on impression formation. The Stouffer's z -method was used to investigate this effect. Results indicated that participants in the experimental groups after completing a mindfulness meditation rated a target person significantly more favorable, compared to participants in the control groups. Results also indicated that pretest had no significant effect on post-test ratings of the impression formation task. Transcendental applications for the inducement and experience of compassion in psychotherapy and the role of compassion in human society are considered. Limitations of this study are discussed and suggestions for future research are provided.

Syftet med studien var att undersöka om tillståndsbaserad mindfulness kan överföras mellan personer genom rösten. Fyrtiotre försöksdeltagare i åldrarna 18–75 år varav 17 kvinnor och 26 män exponerades i randomiserad ordning för fyra inspelade ljudfiler: två med röster som tillhör personer med hög respektive låg tillståndsbaserad mindfulness, ett lugnt klassiskt musikstycke samt tystnad. Förändringen i tillståndsbaserad mindfulness mättes med välbefinnandeinstrumentet International Positive and Negative Affect Schedule Short-Form (I-PANAS-SF). Välbefinnandet mättes före och efter exponering för ljudfilerna och förändringarna analyserades med separata t-tester som inte visade på några signifikanta effekter. Skillnaderna i förändrat välbefinnande mellan ljudfilerna analyserades med en ANOVA som visade på en signifikant skillnad mellan musikstycket och rösten som tillhör en person med låg tillståndsbaserad mindfulness samt mellan musikstycket och tystnad. Förslag på förbättringar av experimentuppställningen för att höja validitet och reliabilitet i mätningen diskuteras. / The purpose of this study was to investigate if state mindfulness can be transferred between people through the voice. Forty three participants within the age span of 18-75; 17 women and 26 men; were exposed to four audio files in randomized order containing a voice belonging to a person at a high level of state mindfulness, a voice belonging to a person at a low level of state mindfulness, a calm piece of classical music and silence. The change in state mindfulness was measured with the wellbeing schedule International Positive and Negative Affect Schedule Short-Form (I-PANAS-SF). Wellbeing was measured before and after exposure to the audio files and the changes were analyzed with separate t-tests that revealed no significant effects. The differences in changes of wellbeing between the audio files were analyzed with an ANOVA resulting in av significant difference between the classical piece of music and the voice belonging to a person at a low level of state mindfulness as well as between the classical piece of music and silence. Improvements of the experimental design are discussed.

The hypothesis was tested that meditation using an audible word-sound would be superior to silent repetition of the same word in producing decrements in autonomic arousal and improvements in anxiety, mood, and the ability to cope with stress. The influence of hypnotic susceptibility upon improvement was also evaluated. Thirty subjects, assigned to one of three groups: audible meditation, silent meditation, and relaxation control, met one hour weekly for six weeks to practice their respective technique and discuss their progress. All subjects were evaluated using the Harvard Group Scale of Hypnotic Susceptibility, a medical symptom checklist, the Spielberger Trait Anxiety Scale, a self-rating of state anxiety, and factors C and Q4 of the 16PF. Finger temperature was taken as a measure of physiological arousal. Confidence ratings of the respective strategies were taken pre- and post-treatment.

Bakgrund Vården rör sig mot en mer patientcentrerad syn. Detta reflekteras i den fysioterapeutiska behandlingen där man kan se holistiska modaliteter göra ett inträde. En metod utanför skolmedicinens ramar som samlat uppmärksamhet det senaste decenniet är Wim Hof-Metoden. Den bygger på köldterapi, andningsövning och meditation. För var av dessa delar finns stöd, och lovande forskning har utförts på metoden i sig. Dock så är stödet fortfarande begränsat. Syfte Undersöka om utövandet av Wim Hof-metoden under tre veckor ger effekter på livskvalitet och självskattad hälsa. Metod Deltagare rekryterades via mail och annonser på social media. 8 individer utav 14 intresserade (57%) avlade medgivande och påbörjade intervention. Under tre veckor utförde de dagligen Wim Hof-Metoden. En mätning av livskvalitet med formuläret RAND-36 gjordes vid baseline och efter intervention. Så även med en generell hälsoskattning ur formuläret EQ-5L. Resultat Av 8 deltagare genomförde 5 (62,5%) studien. Således skedde ett bortfall på 3 individer (37,5 %). Efter intervention kunde man se parametriska tendenser till en ökad livskvalitet enligt RAND-36, där sammanlagt medelvärde för domänerna vitalitet, psykiskt välbefinnande och allmän hälsa ökade från 61,6 till 71,0 poäng. För generell hälsa enligt barometern från EQ-5L ökade medelvärdet från 75,4 till 85,6 enheter. Diskussion Resultatet indikerar tendenser till ökad livskvalitet och generell hälsa. Dock var antalet deltagare för lågt för statistisk analys, och gruppens förväntningar höga - vilket sänker datans tillförlitlighet. Forskning av större omfattning och med högre kvalitet behövs för att dra slutsatser kring metodens verkan.

Strävan efter det friska och ett liv i harmoni har förmodligen alltid funnits där som en mer eller mindre medveten drivkraft hos människan. Det existentiellt-humanistiska perspektivet ser människan som sårbar med inneboende potential till ständig utveckling. Det sätter hälsa i ett flerdimensionellt perspektiv. I en tid av ökad psykisk ohälsa bland kvinnor ansågs det lämpligt att fördjupa sig i ämnet hälsa. I styrdokument presenteras hälsa ur två dominerande perspektiv: det biomedicinska, patogena perspektivet och det humanistiska, salutogena perspektivet. Denna uppsats lägger fokus på det friska för att skapa utrymme för människans handlingsförmåga vilket hänförs det humanistiska, salutogena perspektivet. Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse för unga vuxna singelkvinnors erfarenheter av hälsa samt möjligheter att påverka den genom fysisk träning och/eller meditation. Åtta unga vuxna singelkvinnor deltog i studien. Det empiriska underlaget omfattas av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genomförda under sommaren juni-juli 2021. Resultatet visade att hälsa innebär olika saker för olika unga vuxna singelkvinnor. Men för alla upplevdes den vara styrd i en riktning mot den positiva polen, det som främjar känsla av att må väl. Hälsofrämjande faktorer som tas upp av kvinnorna i studien relateras i hög grad till det humanistiska, salutogena perspektivet på hälsan. Fysisk träning och meditation var en viktig del av många kvinnors vardag och ett viktigt redskap för måluppfyllelse idag och i framtiden. Dessa fynd kan användas som inspiration till kvinnor som lider av psykisk ohälsa eller som av annan anledning har behov av att se över sin livsvärld. / In a world of increased mental illness among young women in Sweden it’s time to shed light on health-promotion. Health is presented from two dominant perspectives: the biomedical, pathogenic perspective and the humanistic, salutogenic perspective. This essay focuses on the latter. The purpose of the study is to gain an increased understanding of eight young adult single women's experiences of health and opportunities to influence it through physical exercise and/or meditation. This is achieved through qualitative semi-structured interviews. Results showed that health can mean different things for different young adult single women. But for everyone, it was felt to be steered in a direction towards the positive pole and feeling of wellbeing. Physical exercise and meditation were an important part of many women's daily lives. These health-promoting elements can be used as inspiration for other women to promote their own health.

Detta självständiga arbete undersöker hur stress och prestationsångest påverkar kropp och sinne vid sångövning. Syftet med arbetet är att undersöka upplevelsen av hur stress och prestationsångest kan påverka motivationen vid övning, samt att hitta tillvägagångssätt för att motverka dessa. Under 11 veckor gjordes 8 övningspass som dokumenterades med hjälp av loggboksanteckningar och videodokumentationer samt analyserades med en tematiska analysmetod. Det fenomenologiska perspektivet finns med som stöd till studien och har resulterat i följande formuleringar av frågeställningar till studien: Hur upplever jag att kroppen som instrument påverkas av mina känslor och tankar, när jag känner stress och prestationsångest under övningspassen? På vilka sätt kan meditation innan övningspassen påverka upplevelsen av stress och pre-stationsångest? Resultatet har delats in i två delar med Kroppslig påverkan av stress, prestationsångest, känslor och tankar och Meditationens påverkan på kroppen och sinnet. Det framkommer i resultatet att kroppens påverkan av stress och prestationsångest visar sig i muskelspänningar och rörelsemönster som inte främjar hälsosamt användande av kropp och sångröst. Det visar sig också att det dåliga måendet kan, men måste inte avspeglas i meditationen och övningen. Meditationen påverkar kroppen och sinnet olika för varje övningspass. Avslutningsvis så förs en diskussion kring resultatet och tidigare forskning kring arbetsområdet. / This self-study investigates how stress and performance anxiety affect body and mind when singing. The purpose of the work is to investigate the experience of how stress and performance anxiety can affect the motivation during singing exercise, and to find approaches to counteract these. During 11 weeks, 8 practice sessions were performed, which were documented with the help of logbook notes and video documentation and analyzed with a thematic analysis method. The phenomenological perspective is included as support for the study and has resulted in the following formulations of questions for the study: How do I experience that the body as an instrument is affected by my feelings and thoughts, when I feel stress and performance anxiety during the training sessions? In which ways can meditation before the training sessions affect the experience of stress and pre-station anxiety? The result has been divided into two parts with Physical impact of stress, performance anxiety, emotions and thoughts and The impact of Meditation on the body and mind. It appears from the results that the body's impact of stress and performance anxiety is manifested in muscle tension and movement patterns that do not promote healthy use of the body and singing voice. It also turns out that the bad moon can, but must not be reflected in the meditation and exercise. Meditation affects the body and mind differently for each exercise session. Finally, there is a discussion about the results and previous research on the work area.

This study investigates meditation apps from a user perspective. While focusing on the user, interviews with psychologists and an auto-ethnographic study of three different meditation apps were used to inform the research, enrich the findings and create an as wholesome as possible picture. The research aims to explore user’s motivations and experiences as well as the possible paradox of meditation through a smartphone in light of digital stress. Taking a user-centered approach, the theories informing this work include the Instrumental Theory of Technology; Theories of the self, including Foucault’s Practices of Selfhood and Lipton’s self-tracking practices; Existential Media Theory; and theories of the public and the private including the Publicization of the Private. This study shows that high achieving young adults use meditation apps as a convenient, accessible and cost-effective tool for self-improvement. However, users mainly see the apps as a stepping block and have the goal to eventually establish a meditation practice without using the phone. While users think that it would be better to meditate without an app, their meditation app allows them to fit the meditation practice into the context of their busy everyday life.

Syftet med studien var att undersöka varför människor söker sig till Vipassanakurser, vad de upplever under kursen samt om och i så fall hur livet påverkats efter kursen. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare som medverkat i minst en tiodagars Vipassanakurs. Gunnar Karlssons (1995) Empirical Phenomenology Psychological Method (EPP) användes som analysmetod. Genom analysen framkom fem teman som belyser drömmen om förändring, processen deltagarna genomgår under kursen med tre underteman: (1) obehagliga och behagliga upplevelser, (2) förändring och (3) förhållningssätt i form av motstånd/strävan samt acceptans, reflektioner, insikter efter kursen samt paradoxen. Resultatet visar att de som söker sig till en Vipassanakurs har en dröm om förändring, att antingen komma bort från något, ändra något i sin verklighet eller att uppnå något nytt. Deltagarna går igenom en process under kursen som innefattar obehagliga och behagliga upplevelser. Förhållningssätten till upplevelserna är motstånd/strävan som ofta leder till ett lidande och acceptans som karaktäriseras av frid och lugn. I alla delar av studien är förändring en röd tråd genom deltagarnas berättelser. Deltagarna gör reflektioner om de förhållningssätt och regler som råder på kursen, bland annat över hur tystanden upplevs och jämförelser med sekter. Insikter efter kursen ger både nya insikter om livet i stort och nya livsstilsvanor. Det sista temat är paradoxen som beskriver flertalet deltagares svårigheter att upprätthålla meditationen efter kursen trots erfarenheten av de goda effekter de märkt av meditationen under kursen. / The purpose of this study was to investigate why people attend to silent meditation courses, what they experience and if their lives are affected after the course. The data collection was carried out through semi-structured interviews with eight participants who had attended at least one ten days Vipassana course. The Empirical Phenomenology Psychological Method (EPP) of Gunnar Karlsson (1995) was used for analysis method. From the analysis, five themes emerged: dream of change, the process that they go through with three under themes: unpleasant and pleasant experience, change and approach either in form of resistance/striving and acceptance, reflections, insights after the course and the paradox. The result shows that those who attend in a Vipassana course have a dream of change, either to get away from something, change something or to reach something new. The participants are going through a process during the course that involves unpleasant and pleasant experiences. The approaches that emerge are resistance/striving that leads to suffering and acceptance that is characterised by peace. Through the study change is a returning theme in the participants stories. The participants are making reflections about approaches and rules that need to be applied during the course, e.g. how silence is experienced and comparisons to cults. Insights after the course arise about life in general and new life styles. The last theme is the paradox that describes the majority of the participant’s difficulties to maintain the meditation after the course despite the experience of the positive effects they noticed from the meditation during the course.

No description available.