No description available.

<p>In this paper Mona Hatoums installation Corps étranger is discussed via a post structuralized method based on associative and semiotic comparisons with vanitas, a post-modern self-portrait, and as a representative for modern visual art. The analyze touches upon pornography, science fiction and the quest for scientific conquest in outer and inner space. Theoretical references are Foucault, Freud, Lacan, Barthes, Dolar, Said and Virilio. Hatoum makes the observer a voyageur with the aid of the latest medical technology, endoscope, which gives her the opportunity to make an introvert self-portrait when she films her own throat and rectum. But at the same time she makes the portrait of us all. I interpret this as a fictious science with postcolonial ideas, and the reference to science fiction is close at range. Hatoum takes the role as the other, the woman or the stranger and might flirt with Jülich interpretation of Corps étranger as a sign of the visual cultures colonisation of the human body’s inside, that is a conscious reference to sexuality, ethics and the search for knowledge and power.</p>

<p>Denna studie avser att ur en positivistisk ansats analysera hur marknadsförare bättre kan nå ut till invandrarbefolkningen, inte minst i anslutning till de större utländska högtiderna. Syftet är att försöka få handlarna att förbättra marknadsföringen mot denna målgrupp och nå ut med ett budskap som de kan identifiera sig med. Undersökningen belyser ur ett nytt, innovativt och explorativt perspektiv de faktorer som kan tänkas inverka på marknadsföringen och ägnar särskilt uppmärksamhet åt Parsons teori, Homophily teorin och nischmarknadsföring. Undersökningen är uppdelad i en förstudie där kontakt tagits med reklambyråer för livsmedelskedjor och belyser forskningsproblemet ur deras synvinkel. Huvudstudien genomfördes via en enkätundersökning och syftar till att belysa problemet ur målgruppens synvinkel. Resultatet påvisar att huvuddelen av marknadsförarna saknade tillräckliga kunskaper om invandrargruppen, samtidigt som invandrargruppen visat sig vara mottaglig för olika influenser. Därför föreslår vi att marknadsförarna till större del beaktar invandrarna som målgrupp i sina framtida kampanjer och i större grad försöker tillgodose de behov som de har i egenskap av outnyttjad köpkraft.</p>

Denna studie avser att ur en positivistisk ansats analysera hur marknadsförare bättre kan nå ut till invandrarbefolkningen, inte minst i anslutning till de större utländska högtiderna. Syftet är att försöka få handlarna att förbättra marknadsföringen mot denna målgrupp och nå ut med ett budskap som de kan identifiera sig med. Undersökningen belyser ur ett nytt, innovativt och explorativt perspektiv de faktorer som kan tänkas inverka på marknadsföringen och ägnar särskilt uppmärksamhet åt Parsons teori, Homophily teorin och nischmarknadsföring. Undersökningen är uppdelad i en förstudie där kontakt tagits med reklambyråer för livsmedelskedjor och belyser forskningsproblemet ur deras synvinkel. Huvudstudien genomfördes via en enkätundersökning och syftar till att belysa problemet ur målgruppens synvinkel. Resultatet påvisar att huvuddelen av marknadsförarna saknade tillräckliga kunskaper om invandrargruppen, samtidigt som invandrargruppen visat sig vara mottaglig för olika influenser. Därför föreslår vi att marknadsförarna till större del beaktar invandrarna som målgrupp i sina framtida kampanjer och i större grad försöker tillgodose de behov som de har i egenskap av outnyttjad köpkraft.

In this paper Mona Hatoums installation Corps étranger is discussed via a post structuralized method based on associative and semiotic comparisons with vanitas, a post-modern self-portrait, and as a representative for modern visual art. The analyze touches upon pornography, science fiction and the quest for scientific conquest in outer and inner space. Theoretical references are Foucault, Freud, Lacan, Barthes, Dolar, Said and Virilio. Hatoum makes the observer a voyageur with the aid of the latest medical technology, endoscope, which gives her the opportunity to make an introvert self-portrait when she films her own throat and rectum. But at the same time she makes the portrait of us all. I interpret this as a fictious science with postcolonial ideas, and the reference to science fiction is close at range. Hatoum takes the role as the other, the woman or the stranger and might flirt with Jülich interpretation of Corps étranger as a sign of the visual cultures colonisation of the human body’s inside, that is a conscious reference to sexuality, ethics and the search for knowledge and power.

Bilder är bland det första som fångar tidningsläsarens uppmärksamhet och forskning visar att bilder i högre grad än den skrivna texten drar till sig uppmärksamhet. Därav kan bilden av en politiker som framställs på ett ofördelaktigt sätt i pressbilder påverka publikens uppfattning av denne. I sin tur påverkas hur vi som väljare tar ställning till dennes politik, då väljare tar ställning i politiska frågor ur det som ligger närmast i minnet. En fotografs bilder kan aldrig vara helt objektiva avbildningar eftersom fotografen väljer bildvinkel och avgör i vilket ögonblick bilden tas, dock anses bilder som starka bevis. Bilden blir en slags bekräftelse av att en händelse ägt rum när läsaren inte själv kunnat närvara på plats. Vårt syfte med denna studie var att genom semiotiska bildanalyser av bilderna som publicerats i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöka den visuella framställningen av Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt och partiets tidigare ledare Mona Sahlin. Detta möjliggör en kvalitativ, jämförande studie med utgångspunkt i ett genusperspektiv. En jämförelse har även gjorts för att se hur den visuella framställningen av dessa två politiker skiljer sig i dags- och kvällspressen och vilka utmärkande bilder som förekom. I Håkan Juholts fall analyserades bilder från perioden 7-23 oktober 2011 då det uppdagades att han tagit ut felaktiga bostadsbidrag och i Mona Sahlins fall undersöktes perioden 10-15 november 2010 i samband med hennes beslut om att avgå som partiledare. Vi kom genom vår studie fram till att de båda partiledarna avbildades på skilda sätt. Mona Sahlin har fotograferats närmare än för Håkan Juholt som fotograferats längre ifrån. I Håkan Juholts fall har också hans blick många gånger varit fäst i kameran och en känsla av självsäkerhet och trygghet förmedlades genom bilderna vilket inte i Mona Sahlins fall då hon utstrålat skam och frånvaro. Bildvinklar mellan de båda har skilt sig åt, vilket vi tror grundar sig i invanda mönster hur kvinnor och män fotograferas och att vi tolkar det som att tidningarna slutligen väljer att publicera sådana bilder som förstärker skillnaderna.

Att översätta är en konst. I den här uppsatsen undersöker jag William A. Lyells och Gladys och Xianyi Yangs översättningar av Lu Xuns novell Den sanna historien om Ah Q. Med hjälp av Mona Bakers översättningsstrategier om icke-ekvivalens på ordnivå och med hjälp av två egna översättningsstrategier har jag jämfört de båda översättningarna i syfte att se vilka av översättningsstrategierna som används och hur frekvent de används i de olika översättningarna. Jag har även undersökt om det finns skillnader vad gäller användning av de olika översättningsstrategierna och slutligen jämfört mina resultat med resultaten från en liknande undersökning som gjorts, nämligen Evelina Harrysons undersökning från 2012. Mina resultat visar att alla Mona Bakers översättningsstrategier om icke-ekvivalens på ordnivå används i de båda jämförda översättningarna, men att William A. Lyell har varit mer generös med sin användning av dem. De översättningsstrategier som handlar om att göra omskrivningar, lägga till ord, ta bort ord och att översätta till kulturella ersättare är de fyra mest använda strategierna i båda översättningarna. Kanske är dessa de som används mest frekvent på grund av att kinesiska och engelska är så olika språk, och de enklaste sätten att hantera detta är för översättaren att göra omskrivningar, lägga till ord, ta bort ord eller ersätta ord med en kulturell motsvarighet.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att jämföra två kinesiska översättningar av den ryska novellen Damen med hunden av Anton Pavlovitj Tjechov och identifiera översättningsstrategier som används i de kinesiska versionerna. Den ena kinesiska översättningen är gjord av Ru Long under andra halvan av 1900-talet. Den andra versionen översattes av Tong Daoming år 2016. Jämförelsen görs med en empirisk studie som baserar sig på en tabell med insamlade ryska verb och dess kinesiska översättningar, som sedan vidare analyseras i uppsatsen. Kapitlet om översättningsstrategier om icke-ekvivalens på ordnivå i Mona Bakers bok In Other Words – a coursebook on translation utgör den teoretiska grunden för analysen. Uppsatsens frågeställningar handlar om antalet verb översatta med en fullgod motsvarighet på kinesiska och översättningsstrategier som används i de icke-exakt översätta verben i de två olika kinesiska versionerna. Resultaten av studien visar att många av de ryska verben översätts med en exakt kinesisk motsvarighet. Vidare visar resultaten att sex av åtta av Mona Bakers översättningsstrategier används i samtliga jämförda kinesiska versionerna. Den mest använda strategin i Ru Longs version är Omskrivning med ett relaterat ord, medan Tong Daoming föredrar strategin Översättning till ett kulturellt substitut i sin utgåva.

Set in 16th century Florence, Italy, "La Gioconda" takes you on the journey of Lisa del Gioconda, the woman behind one of the most recognized paintings in the world, The Mona Lisa. Married off at a young age, Lisa finds comfort in her secret love affair with Art. Her secret world crosses paths with an Art apprentice, Leonardo da Vinci, who takes her on as his student. Lisa tells her husband that she is at church praying while spending her afternoons with Da Vinci, mastering her craft and technique. A love affair begins to blossom and Lisa is forced to make a big decision in the end. Secrets begin to unravel including the truth behind Da Vinci's original painting of the Mona Lisa before it became what we all know it to be today.