Arbete hemifrån är inget nytt koncept men under covid-19 pandemin har distansarbete ökat i hög utsträckning under en relativt kort tidsperiod och blivit normaliserat till ett vardagligt arbetssätt. Det finns fördelar med distansarbete, exempelvis arbetsro och mindre resor, men det existerar även utmaningar. Kommunikation på distans har upplevts som en utmaning för många chefer och organisationer. Men hur påverkar egentligen distansarbete verksamhetsstyrningen med hänsyn till utmaningarna med kommunikation? Det har påvisats att det vid distansarbete existerar mindre utrymme för informell kommunion i organisationerna och kan påstås leda till verksamhetsstyrningskonsekvenser. Syftet med studien är att förstå hur informell kommunikation påverkas vid distansarbete och vad detta kan få för konsekvens för verksamhetsstyrningen. Med hjälp av 15 semistrukturerade kvalitativa intervjuer med chefer eller personer med liknande ansvar, påvisar studien att minskning av informell kommunikation försämrar information, relationer, distraktion och motivation inom verksamheter. Studien lyfter även fram tre faktorer som påverkar att informell kommunikation minskar. Det existerar en risk att relationsbanden som binder samman verksamheten splittras när utrymmet för social interaktion genom informell kommunikation försämrats. Detta kan påverka förutsättningarna för hur chefer kan styra medarbetare till gemensamt uppsatta mål och strategier när den informella kommunikationen blir försämrad vid distansarbete. / Work from home is not a new concept but during covid-19 pandemic has remote work widely been increased in a relatively short period of time and been normalized as a common way of working. There are benefits with remote work, for example for most a quiet place to work and less work travels, but there are also some challenges. However, communication at a distance has been experienced as a challenge for many managers and organizations. But how does remote work affect management control regarding the challenges with communication? It has been suggested that remote work give less room for informal communication to occur in organizations and that it can be argued that it may lead to management control consequences. The purpose of the study is to understand how informal communication at remote work and what the consequences of this will be for the management control. The study, with 15 semi-structured qualitative interviewers with managers or individuals with similar responsibilities, indicates that a decrease of informal communication decreases information, relations, distraction, and motivation within organizations. The study highlights three factors that contribute to the decrease of the informal communication. There is a risk that the bond of relations that hold the organization together loosens when social interaction through informal communication decreases. These conclusions may be argued to affect the prerequisites for managers within an organization to manage the personnel towards common goals and strategies when informal communication decreases during remote work.

Working from the office was not a plausible choice for many organizations due to the COVID-19 pandemic that started in 2020. The insurance industry was one of the industries in Sweden that had to start working from home. This impacted how management could do their job without direct interaction with, and oversight of, employees in the normal office environment. This paper uses theoretical frameworks to establish a foundation within management control systems and performance measurements. A self-built model was constructed based on previous frameworks from Merchant & Van der Stede and Kaplan & Norton. The study is of quantitative nature and uses a survey approach to collect new data within the insurance industry. The concluding remarks of this study are that a change occurred when tracking work performance according to the self-built model. Furthermore, different aspects of the self-constructed model have had a more significant response than others.

Förlossningsvården kan betraktas som en komplex organisation där etablerad styrning är av intresse att undersöka i samband med ökade uppsägningar. Denna studie ämnar att undersöka hur styrning påverkar stress och motivation hos barnmorskor verksamma inom förlossningsvården utifrån Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. Studien är av kvalitativ form där det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer. Empirin mynnar ut i en analys som indikerar att styrningen av organisationen gör det svårt för barnmorskor att hantera de krav som existerar. Analysen visar att vid låga nivåer av stöd och kontroll i kombination med låga eller höga nivåer av krav ökar stress. Vidare konstateras att motivation minskar vid låga nivåer av stöd och kontroll i kombination med låga krav. Studiens slutsats sammanfattar att styrningen av förlossningsvården lett till försvårade möjligheter för barnmorskor att kontrollera sin arbetssituation, en splittrad kultur på arbetsplatsen samt otillräcklig belöning vilket påverkar stress- och motivationsnivåer.

The research adds to current management control system and textile and fashion management literature by developing a MCS framework which is specially targeting startups within the textile and fashion industry in order to implement and scale sustainability initiatives. The framework provides potential to impact and facilitate managers to foster sustainable development. Given the lack of research and the resulting lack of knowledge and understanding of sustainable development from a managerial perspective in the textile and fashion context, this research adds knowledge by examining fashion startups which find themselves at the development phase of MCSs.

Bakgrund: Tillit och styrning är två viktiga komponenter för en chef i att leda och styra medarbetare. Till följd av covid-19 pandemin tvingades arbeten i kontorsmiljö att ställa om till arbete i ett påtvingat distansläge. Tidigare forskning om distansarbete och samspelet mellan tillit och styrning finns från början av covid-19 pandemin, men utvecklingen av situationen i ett påtvingat distansläge under en längre tid har inte studerats. Därav är det intressant att genomföra en studie om fenomenet samspelet mellan tillit och styrning vid ett påtvingat distansläge.  Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för samspelet mellan tillit och styrning i en situation präglad av påtvingat distansarbete ur ett chefsperspektiv. Metod: Denna studie antar en kvalitativ intervjustudiedesign, en abduktiv forskningsansats samt ett tolkande forskningsperspektiv. Det empiriska materialet är insamlat via sju semistrukturerade intervjuer från sju respondenter från tre olika företag.  Slutsats: Resultaten från studien visar att samspelet mellan tillit och styrning är viktigt vid distansarbete. En större tillit från chefer till deras medarbetare har utvecklats under distansarbetets gång, och även styrningen har ändrats för att chefer ska kunna följa upp arbetet i den mån de vill. Samspelet mellan tillit och styrning kan beskrivas som att de är både komplement och substitut till varandra. / Background: Trust and management control are two important components for a manager when managing employees. Due to the COVID-19 pandemic, work previously executed in an office environment, now was forced to be executed remotely. Previous studies regarding both remote work and the interplay between trust and management control exist from the early stages of the COVID-19 pandemic, but a study regarding when the situation has evolved over an extended period of time does not exist. Therefore, it is of interest to conduct a study regarding the phenomenon of the interplay between trust and management control in a situation of forced remote work. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of the interplay between trust and management control in a situation of forced remote work.  Method: This study is a qualitative interview study that uses an abductive approach and an interpretative perspective. The empirical material is gathered through seven semi-structured interviews from respondents in three different companies. Conclusion: The results of the study shows that the interplay between trust and management control is important during remote work. A bigger trust towards employees during the remote work time period has been formed by the managers, and the management control methods have changed so the managers can check up on their employees' work at the level they want. The interplay between trust and management control can be described as they both are a complement and a substitute to each other.

Several researchers talk about how the greatest source of competitive advantage is a firm's capability to be innovative, and it is a fact that economic growth is built upon innovations and ideas. Ideas belong to the early activities of innovation processes, which can be defined as he front end of innovation (FEI). FEI has clearly been stated to be crucial for the innovative performance of firms, but yet an area which many companies often lack of handling in a structured way. What need to be considered for a successful FEI has laid the foundation of this thesis. The aim with the thesis is to investigate what are key success factors and common pitfalls for processes and activities within the FEI, and how these can be handled by management. The thesis is also investigating how ideas and innovations can be measured in order to take the right decisions for different types of ideas by a suitable level of decision-makers. The thesis was carried out as a case study at Construction Tools division at Atlas Copco who had expressed the same demand as many companies appear to struggle with: a structured FEI. The goal with the thesis is therefore to propose recommendations towards a successful FEI, including structures, methods, and tools for the case company. In order to do so, twelve semistructured qualitative interviews with internal employees followed by ten semi-structured qualitative interviews with external companies in different industries and sizes were conducted. Along with the case study, a literature study was also performed. The collected data were analyzed and benchmarked towards the literature and the research questions, which resulted in several conclusions which are both general as well as organizational specific for the case company. These are amongst others: a structured innovation portfolio management including clear budget allocation and innovation strategy; enabling a creative culture; separating staff for conducting work regarding disruptive ideas; involvement by top management in the development of ideas. / Flertalet forskare pekar på att bland det viktigaste för ett företag att vara konkurrenskraftig handlar om deras förmåga att vara innovativa. Idéer hör till de tidigaste aktiviteterna i innovationsprocessen, vilket kan definieras som förutveckling som har visat sig vara tydligt avgörande för företagens innovativa prestanda. Vilka faktorer som företag måste överväga för en framgångsrik förutveckling har lagt grunden för detta arbete. Syftet med projektet är att undersöka vilka framgångsfaktorer och vanliga fallgropar som förekommer i det tidigaste skedet i produktutvecklingen och dess tillhörande aktiviteter, samt hur dessa kan hanteras och påverkas av chefer. Projektet undersöker också hur idéer och innovationer kan mätas för att beslutsfattare ska kunna fatta rätt beslut kring olika typer av idéer. Projektet genomfördes som en fördjupad fallstudie hos Construction Tools divisionen på Atlas Copco som uttryckt samma problem som identifierats hos andra företag: bristen av en strukturerad förutvecklingsprocess. Målet med projektet är därför att föreslå rekommendationer till en framgångsrik förutveckling som inkluderar strukturer, metoder och verktyg för uppdragsgivarna. För att möjliggöra detta genomfördes tolv halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med interna medarbetare på uppdragsföretaget, följt av tio halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med externa företag i olika branscher och av olika storlek. Kombinerat med fallstudien genomfördes också en litteraturstudie. Den insamlade datan från intervjuerna analyserades och jämfördes mot litteraturen och forskningsfrågorna, vilket resulterade i flertalet slutsatser som både är generella samt organisatoriskt specifika för uppdragsgivarna. Dessa innefattar bland annat vikten av en strukturerad innovation- och produktportfölj, innehållande en tydlig budgetallokering och innovationsstrategi; möjliggörandet av en kreativ kultur; att separera personer för att enbart arbeta med disruptiva och radikala idéer; aktivt deltagande av ledande befattningshavare vid idéutveckling.

The evolution of technology brings with it the evolution of business processes. Without a doubt, technology changes how work is performed. At first glance, workplace technology appears to be a great boon to society. However, research presents opposing views on how workplace technologies impact the individual. One perspective argues that organizations utilize technology to redesign work processes, such that the worker requires less skill, autonomy, and compensation. The opposing perspective argues that organizations utilize technology to empower employees to improve efficiency and profits. This dissertation consists of three interrelated studies examining workplace technology’s impact on decision makers. The first study examines the capability of an enterprise system to increase the application of scientific management techniques to middle management and, consequently, to degrade middle management’s work by limiting their autonomy. The second study investigates the capability of an enterprise system to facilitate the empowerment of managers via mutual monitoring and social identification. The third study builds upon the first study by examining how limiting autonomy through technology impacts the intrinsic motivation of decision makers and, as a result, affects the decision making process. Study one applies labor process theory to explain how enterprise systems can degrade the work of middle management via scientific management techniques. The purpose of this study is to test if the expectations of labor process theory can be applied to enterprise systems. In order to test this assertion, a field survey utilizing 189 middle managers is employed and the data is analyzed using component based structural equation modeling. The results indicate that iii enterprise system integration increases two scientific management techniques, formalization and performance measurement, but do not reveal a significant relationship between enterprise system integration and routinization. Interestingly, the results also indicate that routinization is the only scientific management technique, of the three studied, that directly limits the autonomy of the middle managers. Although performance measurement does not reduce autonomy directly, performance measurement interacts with routinization to reduce autonomy. This study contributes to the enterprise system literature by demonstrating enterprise systems’ ability to increase the degree of scientific management applied to middle management. It also contributes to labor process theory by revealing that routinization may be the scientific management technique that determines whether other control techniques are utilized in a manner consistent with labor process theory. The ability of an enterprise system to facilitate the application of Mary Parker Follett’s managerial control concepts are investigated in the second study. Specifically, Follett theorizes that information sharing facilitates the internalization of group goals and empowers individuals to have more influence and be more effective. This study employs a survey of 206 managers to test the theoretical relationships. The results indicate that enterprise system integration increases information sharing in the form of mutual monitoring, consequently, leading to social identification among peer managers. Additionally, social identification among peer managers empowers managers to have more influence over the organization. The study contributes to empowerment research by acknowledging and verifying the role that social identification plays in translating an empowering work climate into empowered managers. The study’s conclusion iv that enterprise system integration facilitates the application of Follett’s managerial control concepts extends both enterprise system and managerial control literature. The third study builds upon study one by examining the affect that autonomy has upon the decision maker. This study marries self-determination theory and technology dominance theory to understand the role that self-determination, intrinsic motivation, and engagement have upon technology dominance. Self-determination theory asserts that higher degrees of selfdetermination increase intrinsic motivation. Furthermore, self-determination research finds that intrinsic motivation increases engagement, while technology dominance research indicates that lack of engagement is an antecedent of technology dominance. Thus, applying self-determination theory as a predictor of technology dominance suggests that autonomy and relatedness associated with a task increase the intrinsic motivation to complete that task and consequently increase engagement in the task. Task engagement, in turn, reduces the likelihood of technology dominance. The proposed theoretical model is tested experimentally with 83 junior level business students. The results do not support the theoretical model, however the findings reveal that intrinsic motivation does reduce the likelihood of technology dominance. This indicates that intrinsic motivation as a predictor of technology dominance should be further investigated. Additionally, the study contributes to technology dominance literature by exhibiting a more appropriate operationalization of the inappropriate reliance aspect of technology dominance. This dissertation reveals that various theories concerning workplace technology and management control techniques have both validity and limitations. Labor process theorists cannot assume that all technologies and management control techniques are utilized to undermine the employee’s value to the organization, as Study 2 reveals that enterprise systems v and mutual monitoring lead to empowered managers. Likewise, proponents of enterprise systems cannot assume that the integrated nature of enterprise systems is always utilized in an empowering manner, as Study 1 reveals the increased performance measurement through enterprise systems can be utilized to limit managers in a routinized job environment. While the third study was unable to determine that the control features in technology affect the intrinsic motivation to complete a task, the findings do reveal that intrinsic motivation is directly related to technology dominance. The findings and theoretical refinements demonstrate that workplace technology and management control have a complicated relationship with the employee and that the various theories concerning them cannot be applied universally.

Bakgrund: När covid-19 plötsligt drabbade världen förändrades arbetssätt och branscher fundamentalt då distansarbete blev en påtvingad arbetsform. Uppmärksammande fördelar med arbetsformen medför en förväntan att distansarbete ska bli varaktig i den postpandemiska eran. Emellertid påträffades svårigheter att vidhålla en överenstämmelse mellan företagsintressen och medarbetarintressen avseende distansarbete. Följaktligen introduceras en hybrid arbetsform som kombinerar kontors- och distansarbete efter det påtvingade distansarbetet hävts. Företag utsättas för komplexa förändringar vid applikationen av en hybrid arbetsform, vilket förorsakar att det föreligger väsentliga ställningstagande inom chefers verksamhetsstyrning som måste beaktas för att kunna hantera övergången till en hybrid arbetsform. Således finns det anledning att öka förståelsen för chefers verksamhetsstyrning i angiven kontext. Syfte: Syftet med studien är att ur ett styrningsperspektiv bidra med ökad förståelse för förändringsarbete genom verksamhetsstyrning vid arbetsplatser som efter påtvingat distansarbete tillämpat en hybrid arbetsform. Metod: Med utgångspunkt i det tolkande perspektivet har studien antagit en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Empiriskt material har insamlats genom en intervjustudie som konstruerats av tolv intervjuer med chefer från fem olika företag. Slutsats: Vid förändring av arbetsarrangemang framgår det att chefer tillämpat handlingsstyrning i avsikt att förverkliga kombinationen av arbetsutförande i kontorsmiljö och distansarbete. I avsikt att övervinna och bemöta upplevt motstånd från medarbetare att samverka i arbetsformen har resultatstyrning, i förbindelse till icke-finansiella incitament nyttjats, samt kulturstyrning i form av medarbetarrelationer och justering av fysiska arrangemang. Det framgår att chefer inte brukat personalstyrning i form av utbildning eller resursfördelning för att säkerställa att medarbetare innehar rätt kompetens att arbeta i rådande arbetsform. Avslutningsvis synliggör studien att upplevd bristande företagskultur till följd av covid-19 ligger till grund för justering av fysiska arrangemang, tillförsel av formella och informella sociala sammankomster, tillämpning av handlingsstyrning och incitamentsystem. / Background: When COVID-19 suddenly hit the world, work methods and industries were changed fundamentally as remote work became a forced work form. The perceived benefits of this work form led to an expectation that remote work will be long-lasting in the post- pandemic era. However, difficulties are observed in maintaining an alignment between company and employee interests regarding remote work. Consequently, a hybrid work form, combining office and remote work, is introduced after the enforced remote work has been lifted. Enterprises are exposed to complex changes because of the application of a hybrid work arrangement, causing significant managerial decisions that need to be considered to effectively manage the transition to a hybrid work form. Thus, there is reason to increase the understanding of managers' governance in the given context. Purpose: The purpose of the study is, from a governance perspective, to contribute to increased understanding of change management through management control systems at workplaces that have applied a hybrid work form after forced remote work. Method: Based on the interpretive perspective, the study has taken a qualitative research strategy with an abductive approach. Empirical material has been collected via an interview study composed of twelve interviews with managers from five different companies. Conclusion: When changing work arrangement, it appears that managers have applied action control to realize the combination of work performance in an office environment and remote work. To overcome and respond to the perceived resistance of employees to engage in the work form, result control in connection with non-financial incentives has been used, as well as cultural control in the form of employee relations and adjustment of physical arrangements. It appears that managers have not used personnel controls in the form of training or resource allocation to ensure that employees have the right skills to work in the current work form. Finally, the study reveals that perceived lack of corporate culture because of COVID-19, is the basis for the adjustment of physical arrangements, provision of formal and informal social gatherings, application of action management and incentive systems.

In the field of management control systems, employee retention is a significant challenge faced by management. In contemporary society, the workplace is experiencing increased dispersion, which presents challenges for management in effectively addressing these issues. If unsuccessful, it may result in additional costs and decreased productivity for the organisation. The current study aims to gain a deeper understanding of how management control systems can support managers in implementing remote work to enhance employee retention. The study started by evaluating modern use cases in the field, followed by collecting data on employee retention and conducting interviews. The findings shed light on the possibilities and challenges that management control systems present in the context of remote work and employee retention. The insights gained from this research hold potential benefits for academics, managers, and executives in making informed decisions to improve employee retention strategies. Furthermore, this dissertation lays the groundwork for future research that aims to optimise the advantages of effective management techniques in enhancing overall organisational performance and employee satisfaction.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företag använder ekonomistyrning för att bidra till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Studien baseras på en analysmodell kallad Management Control System (MCS), som utgår från teoretiska ramverk inom ekonomistyrningssystemet och särskilt främjar ekonomisk hållbarhet. För att undersöka företagets arbete med sociala och miljömässiga aspekter tillämpas alla dessa dimensioner på MCS. I en kvalitativ fallstudie av företaget Hedern Fastigheter genomfördes semistrukturerade intervjuer med anställda från olika arbetsområden. Resultaten visar att företaget använder sina styrverktyg på olika sätt för att främja olika aspekter av hållbarhet. Slutsatser dras kring att miljömässiga dimensionen inom verksamheten ges mindre fokus än de finansiella och sociala dimensionerna på grund av implementeringsmognad och prioritering av ekonomisk lönsamhet, vilket resulterar i minskad belysning av vissa hållbarhetsaspekter. Studien visar att varje hållbarhetsdimension erhåller olika uppmärksamhet beroende på hur integrerade de anses vara i styrverktygen. Slutligen framkommer det att ekonomisk lönsamhet är central i verksamheten men ger upphov till vissa indirekta sociala och miljömässiga hållbarheter.