Previous research has extensively studied growth and its effect on organizations. The general conception is that growth results in a need for professionalization within the organizations, in which the management processes are formalised. However, the growth’s and professionalization’s impact on organizational familiarity has not had significant research conducted. Previous research on the phenomenon has argued that professionalization has a negative effect on familiarity, and that the company loses its familiarity as a result. This study aims to explore and gain an understanding of this supposed relationship and how organizations can balance professionalism and familiarity. Additionally, it sets out to examine how organizations have managed their growth and how they have overcome the challenges which the growth has resulted in, with a particular focus on how the relationship between familiarity and professionalism has developed. The study has examined two companies which have experienced growth, and who were in two different phases of their professionalization process. Through interviews with relevant executives, in addition to their employees, the study examined how the growth had affected their business and its need for professionalization. Furthermore, the study has also explored the impact of growth and professionalization on the organizations’ familiarity, with the objective to understand what challenges the companies had faced due to these processes. The result of the study implies that the growth has a negative effect on the organizations’ familiarity, while the professionalization has positive effects with no apparent negative consequences. The professionalization has been a tool for organizations to keep their familiarity as well as to reinforce it. Furthermore the study’s results show that it is possible to formalize informal controls, and that this is an instrument which the organizations can use to strengthen their familiarity. The companies’ biggest challenge with growth and professionalization is the recruitment and socialization of new employees into the organizational culture, which has a clear effect on the organizations’ familiarity. / Tidigare litteratur har omfattat studerat tillväxten och dess inverkan på företag. Den generella uppfattningen är att tillväxten resulterar i ett behov av professionalisering inom företagen, i vilket styrningen formaliseras. Däremot har tillväxtens och professionaliseringens inverkan på familjariteten inom företag studerats i begränsad omfattning. Den tidigare litteratur som behandlat fenomenet har argumenterat för att professionaliseringen har en negativ inverkan på företags familjaritet, och att det resulterar i att organisationerna förlorar den familjaritet de tidigare präglats av. Studien syftar således till att undersöka och skapa förståelse för hur företag som växer kan balansera professionalism och familjaritet. Studien ämnar även undersöka hur organisationer hanterat tillväxten och hur de lyckats överkomma de problem som detta medfört, med särskilt fokus på hur relationen mellan familjaritet och professionalism utvecklats. Denna studie har undersökt två företag vilka båda upplevt tillväxt, och vilka befann sig i olika faser av deras professionaliseringsprocess. Genom intervjuer med organisationernas företagsledare såväl som anställda har studien undersökt hur tillväxten har påverkat företagen och vad den haft för inverkan på företagens behov av professionalisering. Studien har även behandlat tillväxtens och professionaliseringens inverkan på familjariteten inom företagen, samt vilka utmaningar som företagen upplevt till följd av denna process. Studiens resultat tyder på att tillväxten har en negativ inverkan på företagens familjaritet, men att professionaliseringen endast har positiva effekter. Professionaliseringen har varit ett verktyg för företagen att bevara familjariteten och även förstärka denna. Vidare visar studiens resultat att det är möjligt att formalisera den informella styrningen, och att detta är ett verktyg vilka företagen kan använda för att stärka familjariteten. Företagens största utmaning vid tillväxt och professionalisering är rekryteringen och socialiseringen av de nyanställda mot företagets kultur, vilket har en tydlig inverkan på företagets familjaritet.

Le réseau de coopération et d’action culturelle français à l’étranger (RECAC), qui relève du ministère des Affaires étrangères, est une organisation publique opérant dans le monde entier depuis la première partie du XXème siècle. Objet de nombreuses réformes, il est confronté depuis le début des années 2000 à de fortes restrictions. Pourtant, cette organisation menacée dans sa pérennité et dont le champ d’activité n’a cessé de s’élargir parvient toujours à remplir sa mission dans un contexte incertain et concurrentiel. Il ressort de cette étude que le sommet stratégique du RECAC a actionné le levier organisationnel en mettant en place une démarche nouvelle de contrôle de gestion. Pour saisir cette démarche, cette recherche déploie une méthodologie mixte à dominante qualitative en s’inscrivant dans le courant épistémologique interprétativiste. Elle mobilise le modèle du contrôle capacitant (Ahrens et Chapman, 2004), adapté de recherches réalisées par Adler et Borys (1996), autour de l’idée de « permettre aux employés de mieux maîtriser leur mission ». À partir de données secondaires produites pour le RECAC, de données primaires issues de 66 entretiens semi-directifs mobilisant le cadre étendu proposé par Ferreira et Otley (2009) avec l’application NVivo10, d’une description épaisse et d’une analyse factorielle des correspondances, la construction de l’assemblage d’un « système de maîtrise de gestion » (SMG) est analysée au travers des interactions SMG—manager-utilisateur. Basée sur une compréhension fine d’une organisation peu explorée en sciences de gestion, cette recherche doctorale, au travers de son guide d’entretien appréhendé comme un « point de rencontre » entre les acteurs, propose un « remodelage » du modèle du contrôle capacitant perçu comme un méta-contrôle de gestion. / The French cooperation and cultural network abroad, which operates under the Ministry of Foreign Affairs, is a public entity that has been operating globally since the early 20th century. Subject to numerous reforms, it has suffered from major budget cuts and downsizing since the early 2000s. However, this organization, whose very existence has been threatened and whose field of activity has nevertheless continued to widen, manages to fulfill its mission in an uncertain and competitive environment. This study shows that its senior leadership responded by an organization redesign that introduced a new approach to management control. This interpretive research uses a predominantly qualitative mixed methodology to assess this new approach. It mobilizes the enabling control model (Ahrens and Chapman, 2004) adapted from the research of Adler and Borys (1996). This model characterizes the systems that enable employees better to master their tasks. The nature of the organization’s management control seen as a package is analyzed through an investigation of the users’ experience, using secondary data produced for the organization, primary data from 66 semi-structured interviews that put into practice the extended framework proposed by Ferreira and Otley (2009) and exploits NVivo10 software, a thick description and a correspondence analysis. This doctoral research is based on a thorough understanding of an organization that has not been studied much in management science. Through its interview guide perceived as a "meeting point" between the actors, it offers a refinement of the enabling control model seen as a meta-management control.

Det finns i management control-litteraturen en efterfrågan på studier som tar ett helhetsperspektiv på styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som förklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifrån ett contingency-synsätt undersöker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsmätning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osäkerhet i omgivningen, påverkar hur effektiva organisationer är. Vi antar en systemansats och önskar studera relationen mellan fler variabler, och därför tillämpas en klusteranalys där datamaterialet delas in i grupper med liknande karaktäristika. Då det är tveksamt om det finns en skillnad i effektivitet mellan de kluster vi identifierar, och för att få en bättre förståelse för vårt resultat, väljer vi att analysera detta utifrån två olika perspektiv. Utifrån det ena perspektivet antas organisationernas effektivitet skilja sig från varandra. Sett från detta perspektiv verkar en hög grad av prestationsmätning tillsammans med en hög grad av kulturell styrning vara effektivt under hög grad av osäkerhet i omgivningen. Utgångspunkten i det andra perspektivet är däremot att alla de företag som existerar och kan studeras är effektiva, och utifrån denna analys verkar det tvärtemot den tidigare analysens resultat som att en lägre grad av prestationsmätning tillsammans med en lika stor grad av kulturell styrning är mer effektivt i osäkra omgivningar, även om detta samband är något oklart. Under låg grad av osäkerhet i omgivningen visar analyser ur båda perspektiven att en hög grad av kulturell styrning tillsammans med en låg grad av prestationsmätning är en effektiv kombination. Dessutom visar det sig utifrån det sistnämnda perspektivet att även hög grad av båda styrmekanismerna är effektivt i mindre osäkra omgivningar. / Within the management control literature, studies have been requested that take a holistic view of Management Control Systems (MCS) and that explain how these systems contribute to organizational effectiveness. In this study, from a contingency perspective, we examine how cultural control and performance measurement as parts of the MCS, together with the contextual variable environmental uncertainty, affect the effectiveness of organizations. Adopting a systems approach we wish to study the relationship between several variables and therefore use a cluster analysis to divide the data into groups with similar characteristics. Since it is not clear whether there are any differences in effectiveness between the identified clusters and to get a better understanding of our findings, we choose to analyze the results from two different perspectives. Adopting one of the perspectives, the organizations are assumed to be unequally effective. From this perspective a high degree of performance measurement combined with a high degree of cultural control seem to be effective under high degrees of environmental uncertainty. From the other perspective it is implicitly understood that all of the observed organizations are effective since they exist. Seen from this, second, perspective it seems that a lower degree of performance measurement together with an equal degree of cultural control is more effective in uncertain environments, even though this relationship is somewhat vague. Under a low degree of environmental uncertainty, analyses from both perspectives show that a high degree of performance measurement together with a low degree of cultural control in an effective combination. Furthermore, the analysis from the second perspective indicates that also a high degree of both of the control variables is effective in high degrees of environmental uncertainty.

Care of the elderly is frequently debated in the Swedish media. Pensioners, who are often ill and lonely, need help with social care, such as cleaning and cooking, and health care, such as taking medicine and treatment of injuries and wounds. They are aided by home helpers from the home helper unit and assistant nurses and nurses from the health centre. How does control operate in this intimate and private situation, and what influences the home helpers? What is the relation between control and the delivery of care to the pensioners? These are the questions explored in this dissertation, based on an empirical study of domestic elderly care in a large city in Sweden. The thesis explores the conflict between the productification of care, manifested in administrative controls, and the needs and desires of the pensioners in specific care giving situations, manifested in self controls. It is seen that even during periods of high financial pressure, the home helpers are influenced by the pensioners. The home helpers are flexible and do extra things not included in the pre-specified social care contract for some pensioners. Flexibility is shown to be important for the pensioners, but the increased financial pressure makes it harder and harder for the home helpers to be flexible. It is therefore suggested in the thesis for social care service purchasers to put in some unspecified time in the social care decisions and not just pre-specified operational activities. In this way some flexibility will be built into the administrative system. The importance of cooperation between the health centre and the home helper unit is also stressed in the thesis. There is a need to issue administrative controls for cooperation. A joint task group, with members from the health centres and the home helper units, meetings between the home helpers and the nurses and specified guidelines for cooperation tasks can act as controls which would sustain significant and positive effects on the cooperation. Finally, a problematic underlying financial process for the home helper units is identified. The home helper units are not often compensated for yearly salary increases. The problems of the moment receive significantly more attention, but this thesis points to the need for discussing the ongoing, underlying and problematic financial process in the elderly care. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2007</p>

Dans le cadre d’un contrôle de gestion décentralisé, nous étudions l’évolution du rôle du contrôleur de gestion sous trois angles, celui de l’utilisation et la conception d’outils de contrôle de gestion utilisés pour le pilotage des activités et intégrant la dimension humaine, celui de sa contribution à la mise en place d’un contrôle de gestion plus proche des opérationnels et celui de l’étude de ses relations interpersonnelles avec les opérationnels. Nos recherches ont débuté dans notre propre service dans un organisme de Recherche-développement, en tant que contrôleur de gestion où nous avons observé et fait évoluer nos propres pratiques durant neuf ans. Ces premiers résultats ont été complétés par ceux d’une recherche-intervention menée dans un grand organisme public belge qui a implanté le contrôle de gestion socio-économique, puis nous avons complété notre recherche par l’observation d’outils de contrôle de gestion socio-économique et de leurs incidences sur le rôle du contrôleur de gestion, dans cinq entreprises de secteurs et de tailles différents. / Within the framework of a decentralized management control, we study the evolution of the management controller role from three angles, the one of the use and conception of management control tools used for the activity piloting and integrating the human dimension, the one of its contribution to the implementation of a management control closer to operational staff and the one of the study of its interpersonal relations with the operational staff.Our researches began as management controller in our own service in a Research and development organization, where we have been observing and developing our own practices for nine years.These first results were completed by those of an intervention-research led in a big Belgian public organization which implanted the socioeconomic management control, then we completed our research by observing socioeconomic management control tools and their impacts on the management controller role, in five companies from different sectors and sizes.

Many organisations use incentive systems as a management control tool to steer the organisation towards defined goals by generating common incentives for the employees. Previous studies have shown that the design of an incentive system affect what results it may generate. Therefore, this study aims to, within the context of manufacturing industry, investigate a configuration of design choices’ impact on the effect of an incentive system. A literature study has been conducted to map what effect the research shows different design choices and how these impacts the employees and the organisation. This case study of Toyota Material Handling Manufacturing Sweden AB investigates how their incentive system is designed and what effects this generates from their organisational specific context. Motivation, participation, cooperation, culture and performance were factors evaluated in the study. Data was mainly gathered through qualitative interviews conducted with employees to gain an understanding of the use and design of the incentive system together with how it fit within the organisational context. The empirical data was then analysed and related to previous studies on the subject. The conclusion and discussion base on the effects of an incentive system and how these effects are affected by the design of the incentive system itself, together with how these effects may be reduced when alternative management control tools hold a stronger presence with the employees. Even when the incentive system is designed by what previous studies has shown to generate the desired effect, the organisational specific context may affect the result. Further, it is discussed that the highest results are achieved when the incentive system is designed to work within a specific context, as it then strives towards the same vision as other management control tools.

Submitted by Geyciane Santos (geyciane_thamires@hotmail.com) on 2015-10-27T15:32:55Z No. of bitstreams: 1 Dissertação - Felipe de Oliveira Santos.pdf: 1371804 bytes, checksum: 92ff0353280906c9be4f6a2470a05f0d (MD5) / Approved for entry into archive by Divisão de Documentação/BC Biblioteca Central (ddbc@ufam.edu.br) on 2015-10-27T20:23:13Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação - Felipe de Oliveira Santos.pdf: 1371804 bytes, checksum: 92ff0353280906c9be4f6a2470a05f0d (MD5) / Approved for entry into archive by Divisão de Documentação/BC Biblioteca Central (ddbc@ufam.edu.br) on 2015-10-27T20:37:24Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação - Felipe de Oliveira Santos.pdf: 1371804 bytes, checksum: 92ff0353280906c9be4f6a2470a05f0d (MD5) / Made available in DSpace on 2015-10-27T20:37:25Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação - Felipe de Oliveira Santos.pdf: 1371804 bytes, checksum: 92ff0353280906c9be4f6a2470a05f0d (MD5) Previous issue date: 2014-10-28 / Não Informada / The system of managerial control (SCG) is shaped by the environment and by contingent factors that surround, and the structure of the SCG and the artifacts of managerial accounting using depend on the ability to adapt the internal factors to changes in the environment. The goal of the research is to assess the influence of contingent factors about setting and changing the system of managerial control of a group for classifying it as descriptive case study, bibliographic, documentary, qualitative and quantitative survey. The target population of the survey were the directors and managers of a group for the North region of Brazil, with 70 years of existence and 22 companies, having been validated 28 questionnaires. Were used Cronbach's alpha, descriptive statistics and structural equation modeling (MEE). The results indicated that the economic group faces a scenario with high level of complexity and diversity and that the most important strategies are speed in delivery, effective after-sales service, the broad distribution channel and low-cost production, in addition to the heavy use of financial and non-financial indicators, with decisions based on the goals of the planning. The economic group is proud of the social and environmental actions that undertakes, positioning within the Organization of sustainable best practices, using the marketing in favor of appreciation of your image and brands. It was concluded that: (i) the internal contingencies influence the SCG configuration; (ii) the internal contingencies has low influence on the changes in SCG, which occurs indirectly through the SGC configuration; (iii) the configuration of the SGC and the environment have a direct influence on the mutation of the SCG; (iv) external factors have little influence on the occurrence of internal contingent factors; (v) external contingent factors not directly influence the SCG configuration of the economic group. / O sistema de controle gerencial (SCG) é moldado pelo ambiente e pelos fatores contingenciais que o cercam, sendo que a estrutura do SCG e os artefatos de contabilidade gerencial usados dependem da habilidade de adaptação dos fatores internos às mudanças do ambiente. O objetivo da pesquisa é avaliar a influência de fatores contingenciais sobre a configuração e mutação do sistema de controle gerencial de um grupo econômico, classificando-se como descritiva, estudo de caso, documental, bibliográfica, de levantamento, qualitativa e quantitativa. A população alvo da pesquisa foram os diretores e gerentes de um grupo econômico da região Norte do Brasil, com 70 anos de existência e 22 empresas, tendo sido validados 28 questionários. Foram usados alfa de Cronbach, estatística descritiva e modelagem de equações estruturais (MEE). Os resultados indicaram que o grupo econômico enfrenta um cenário com alto nível de complexidade e diversidade e que as estratégias mais importantes são a velocidade na entrega, o efetivo serviço de pós-venda, o canal de distribuição amplo e a produção a baixo custo, além do uso intenso de indicadores financeiros e não financeiros, com decisões fundamentadas sobre as metas do planejamento. O grupo econômico tem orgulho das ações sociais e ambientais que realiza, posicionando a organização entre as de melhores práticas sustentáveis, usando o marketing em favor da valorização de sua imagem e marcas. Concluiu-se que: (i) as contingências internas influenciam a configuração do SCG; (ii) as contingências internas tem baixa influência sobre as mutações do SCG, o que ocorre de maneira indireta por meio da configuração do SCG; (iii) a configuração do SCG e o ambiente possuem influência direta sobre a mutação do SCG; (iv) fatores externos pouco influenciam na ocorrência dos fatores contingenciais internos e; (v) os fatores contingenciais externos não influenciam diretamente na configuração do SCG do grupo econômico.

Knowledge management has become increasingly important in organizations and how knowledge can be developed, shared and maintained has been researched more in recent years. The question of whether knowledge is seen as a competitive advantage has gained a great deal of focus in organizations instead of reviewing knowledge management. There are earlier studies that investigate the structure and organizational culture's impact on knowledge sharing in an organization but do not say how the factors affect knowledge sharing. The report examines how organizational structure and culture, as well as other management control parameters in a corporate group can affect the work with knowledge sharing, in which the observational data focus on interviews with employees of the company our case study focuses on. There is an ongoing implementation of a new knowledge sharing group at the company, which is used as a basis for this survey. A method is developed from Klein and Myers seven principles for interpretivism in case studies and Eisenhardt’s principles for theory building. A literature study based on Malmi and Brown's MCS factors investigates which parameters that could affect knowledge sharing in our case. The categories culture management, planning, cybernetic management, reward and compensation, and administrative management were factors considered relevant for our question formulation and are used as the basis for our interview formulation, as well as the literature used in our analysis. Our investigation model is used as a basis for a total of 22 interviews with employees within three different affiliate companies within the case company in which the knowledge sharing group covers. The study has four different questionnaires depending on the interviewee's position on the company and if they were involved in the new knowledge sharing group. The interviews include questions about the attitude and possibility of knowledge sharing at the case company and how the case company manages knowledge sharing. The answers where then analyzed based on the literature study and compared to what the staff of the different affiliate companies said and to what their position on the companies where. Based on this, a result is made. The study results show that an organization where members are at different geographical locations means that the natural contact between members is missing and that makes the exchange of knowledge more difficult. Communication within organizations is also affected by the geographical spread and can affect the amount of collaborations, where lack of communication within the organization leads to fewer collaborations, and thus lesser knowledge exchange. In addition to this, the organizational structure is affected by the degree of decentralization within organizations by influencing how decision-making is taken in the organization and who are able to influence decisions. The results also show that in a culture of cooperation, where culture is open and organizers help each other, it is easier to encourage knowledge sharing. Furthermore, it shows that cultural management in the form of clans and symbols can affect knowledge sharing by creating an open and familiar culture that encourages knowledge sharing. In order to encourage knowledge sharing in an organization with rewards or compensations, they need to be based on a measurement system that in some way is linked to the knowledge sharing. We see that personal motivation, which is not linked to measurement systems or rewards and compensation, can also affect how willing members of the organization are to share knowledge. Finally, knowledge sharing within groups can be locked in the existing patterns if there are strict rules on how to organize knowledge sharing groups, while no rules can make them unfocused and ineffective. We believe our results of the study coincides with the literature used. / Kunskapshantering har blivit allt viktigare i organisationer och hur kunskap kan utvecklas, delas och bibehållas har blivit en fråga som forskats mer på de senaste åren. Frågan huruvida kunskap ses som en konkurrenskraft har fått ett stort fokus i organisationer istället för att se över kunskapshanteringen. Det finns tidigare studier som undersöker strukturen och organisationskulturens påverkan på kunskapsdelningen i en organisation men säger inte hur faktorerna påverkar kunskapsdelning. Rapporten undersöker hur struktur, organisationskultur, samt andra parametrar i en koncern kan påverka arbetet med kunskapsdelning, där empirin fokuserar på intervjuer med anställda på ett fallföretag. På fallföretaget pågår det en implementation utav ett nytt kompetenscenter med fokus på kunskapsdelning som används som grund för undersökningen. En metod togs fram som bygger på Klein och Myers sju principer för interpretivism i fallstudier, Eisenhardts principer för problemformulering. En litteraturstudie vars grund bygger på Malmi och Browns MCS-faktorer undersöker hur olika styrparametrar kan påverka kunskapsdelningen. Kategorierna kulturstyrning, planering, cybernetisk styrning, belöning och kompensation, samt administrativ styrning var faktorer som ansågs relevanta för vår frågeställning och användes som grund för utformandet av frågorna till vår empiri insamling, samt för litteraturinsamlingen som används i vår analys. Vår undersökningsmodell används som underlag till totalt 22 intervjuer på anställda inom tre olika dotterbolag inom fallföretaget som kunskapsdelningsprojektet omfattar. Studien har fyra olika frågeformulär beroende på den intervjuades ställning på företaget och ifall de var involverade i det nya kompetenscentret. Intervjuerna innefattar frågor om inställning och möjlighet till kunskapsdelning på fallföretaget och hur fallföretaget styr kunskapsdelning. Svaren analyseras sedan utifrån litteraturstudien och jämförs mellan vad personal på de olika bolagen sa och vilken ställning de har på företagen. Utifrån detta tas ett resultat och en slutsats fram. Studiens resultat visar att en organisation där medlemmarna är geografiskt utsprida gör att den naturliga kontakten mellan medlemmar saknas och gör kunskapsutbyte svårare. Kommunikationen inom organisationer påverkas även av den av geografiska spridningen och kan påverka mängden samarbeten, där en bristande kommunikation inom organisationen leder till färre samarbeten och på så sätt mindre kunskapsutbyte. Utöver det så påverkas organisationsstrukturen av decentraliseringsgraden inom organisationer genom att påverka hur beslutsfattande tas i organisationen och vilka som har möjlighet att påverka besluten. Resultaten visar även att i en samarbetskultur, där kulturen är öppen och organisationsmedlemmarna hjälper varandra, är det lättare att uppmuntra till kunskapsdelning. Vidare visar det att kulturstyrning i form av klaner och symboler kan påverka kunskapsdelning genom att skapa en öppen och familjär kultur som uppmuntrar till kunskapsdelning. För att belöningar eller kompensationer ska kunna uppmuntra till kunskapsdelning i en organisation behöver belöningen eller kompensationen vara grundad i ett mätsystem som på något sätt är kopplat till kunskapsdelningen. Även personlig motivation, som inte är kopplad till mätsystem eller belöningar och kompensation kan påverka hur villiga organisationsmedlemmarna är att dela med sig av kunskap. Slutligen kan kunskapsdelningen inom kompetensgrupper bli låsta i de mönster som redan finns ifall det finns strikta regler på hur kompetensgrupperna ska organiseras, samtidigt som inga regler kan gör dem ofokuserade och ineffektiva. Vi anser resultatet av vår studie överensstämmer med den litteraturbas vi använt oss av.

Examensarbete (4FE18E) i controller för Civilekonomprogrammet, 30 högskolepoäng, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet i Växjö, vårterminen 2021.  Bakgrund och problem: Under senare år har förändrade kundbehov och globalisering blivit ett faktum i olika typer av verksamheter och branscher vilket ökat pressen på att organisationer behöver fokusera mer på förnyelse och utveckling. Därför har kreativitet bland organisationernas anställda blivit en viktig prioritet i organisationer samtidigt som de behöver nyttja kontroll för att skapa samordning för att de organisatoriska målsättningarna ska kunna uppnås. Kontroll har dock under lång tid utgjort verktyg för standardisering i verksamheter vilket konstaterats utgöra hinder för kreativitet eftersom medarbetarna är i behov av exempelvis handlingsfrihet och självbestämmande. Begreppet kontroll har därför allt mer blivit omdiskuterat i kreativitetssammanhang där frågan om hur mycket av den som ska förekomma i organisationer belysts. Numera kretsar dock inte diskussionen till lika stor del kring hur man ska minimera förekomsten av kontroll till fördel för ökad kreativitet, utan snarare hur dessa faktorer ska utformas för att kunna främja kreativitet. Eftersom det de anställdas kreativa beteenden som bidrar till utveckling i organisationerna är därför deras uppfattningar ytterligare viktiga att lyfta i diskussionen för att förstå hur ett samspel kan skapas mellan kontroll och kreativitet. Syfte: Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för samspelet mellan kontroll och kreativitet och hur dessa faktorer hanteras i olika typer av organisationer genom att utgå från medarbetares och chefers perspektiv och uppfattning. Studien avser därmed inte att konstatera det bästa sättet att styra en verksamhet eller hantera samspelet, utan snarare försöka ge goda exempel på hur ett samspel kan skapas genom styrningen. Metod: För att kunna uppfylla studiens syfte nyttjades en kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats. Studien har utförts som en flerfallstudie med två fallföretag: en svensk storbanks innovationsavdelning och fordonstillverkaren Scania CV AB. Studien inleds med en litteraturgenomgång där tidigare forskning kring ämnet presenteras. Därefter följer en teoretisk referensram utifrån Adler och Borys (1996) ramverk kring möjliggörande och tvingande kontroll. Den empiriska materialinsamlingen har insamlats genom sexton semistrukturerade intervjuer och därefter har materialet analyserats genom en tematisk analys.  Slutsats: De slutsatser som kan erhållas utifrån studien är att ett samspel mellan kontroll och kreativitet kan skapas genom att organisationer låter medarbetarna vara delaktiga genom hög inkludering, att ständiga dialoger förs regelbundet och att företag vågar tilldela medarbetarna frihet under ansvar. Kontrollen i fallföretagen kan också tänkas ha antagit dubbla roller genom att vara både möjliggörande och tvingande beroende på medarbetare och chefers attityder. Det är därför också viktigt att belysa de anställdas uppfattning av kontrollsystemet eftersom att deras förståelse för kontrollen och för sitt eget värde i organisationen kommer ha betydelse för samspelet.

Bakgrund och problem: Ekonomistyrning måste anpassas till respektive företags förutsättningar. Företag kan tillämpas olika strategier i syfte att uppnå deras vision varav en strategi är outsourcing. Outsourcing innebär att en extern part kontrakteras att utföra en viss aktivitet för en annan organisations räkning. Denna form av struktur får dock inverkan på verksamhetens förmåga att skapa målkongruens eftersom det innebär att även den externa partens målsättningar måste stämma överens med organisationens målsättningar. Ytterligare problematik uppstår när outsourcing tillämpas till flertalet externa organisationer i form av agenter. Problematik i förhållandet mellan agenten och den styrande verksamheten beskrivs i teorin av fenomenet agency theory och dess underliggande antagande om att respektive part kommer att agera utefter sina egna intressen och målsättningar. Att styra en verksamhet till målkongruens under dessa förutsättningar blir därmed komplext. Syfte: Studien ämnar förklara komplexiteten i styrning när outsourcing tillämpas på en avdelning som består av agenter. Utöver detta ska studien också beskriva hur styrning implementeras och vilka styrmedel som appliceras för de olika avdelningarna inom fallföretaget i jämförelse med den outsourcade avdelningen. Studien syftar därmed till att undersöka hur styrning kan utformas för att uppnå målkongruens i en verksamhet inom husbyggnadsbranschen som har valt att tillämpa outsourcing på försäljningsavdelningen.  Metod: Studien har tagit ansats i en kvalitativ forskningsmetod och tillämpat en enfallsstudie som forskningsdesign. Vidare har insamlingen av det empiriska materialet utgått från semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Styrning mot målkongruens när outsourcing tillämpas uppnås genom att respektive avdelnings samt individers målsättningar sammanlänkas med organisationens målsättningar, vilket också överensstämmer med vad teorin definierar som tillvägagångssätt för att uppnå målkongruens. I syfte att den externa organisationen ska tillta ett målkongruent beteende bör vinstmaximering ligga till grund för utformningen av eventuell budget och målsättning i den outsourcade verksamheten. / Background and problem: Management control must be adapted to the circumstances of each company. Companies can apply different strategies to achieve their vision, one being outsourcing. Outsourcing means that an external party is contracted to perform a certain activity on behalf of another organization. However, this form of structure has an impact on the business's ability to create target congruence because it means that the external party's objectives must be in line with the organisation's objectives. Further problems arise when outsourcing is applied to multiple external organizations in the form of agents. Problems within the relationship between the agent and the business that controls are described as the phenomenon of agency theory and its underlying assumption that each party will act according to its own interests and objectives. Controlling a business to target congruence under these conditions is thereby complex. Purpose: The study aims to explain the complexity of control when outsourcing is applied to a department that consists of agents. In addition to this, the study will also describe how control is implemented and how control mechanisms are applied to the various departments within the case company in comparison to the outsourced department. The aim of this study is thereby to investigate how control can be designed to achieve target congruence in an activity in the house construction industry that has chosen to apply outsourcing to the sales department. Method: The study has taken a qualitative research and applied a case study as a research design. Furthermore, the collection of the empirical material has been based on semi- structured interviews. Conclusion: Control towards goal congruence when outsourcing is applied is achieved by linking the objectives of each department and individuals with the goals of the organization. This is also in line with what the theory defines as the approach to achieving goal congruence. In order to achieve a goal-congruent behaviour, the external organization should use of profit maximization in every budget and objectives in the outsourced activity.