Det råder vitt skilda meningar om tekniken för beräkning av den förväntade aktieavkastningen. Å ena sidan finns de som påstår att marknaden är effektiv, d v s att ny information återspeglas i aktiepriser på ett snabbt och effek- tivt sätt. Det lönar sig helt enkelt inte att försöka ”slå” marknaden genom att tillämpa några analysmetoder som helst. Andra avfärdar den effektiva marknadshypotesen och hävdar att det finns beprövade metoder med vars hjälp felprissättningar kan upptäckas och därmed ovanligt stora vinster tjänas. Syftet med denna studie är att, med en multifaktormodell, testa huruvida aktieavkastningen kan förutses med hjälp av företagsspecifika nyckeltal. Studien grundar sig på tvärsnittsdata, d v s månadsdata för företagsspecifika nyckeltal för de 68 företag noterade på Stockholmsbörsen. Tidsperioden, för vilken modellen testas, sträcker sig från februari 1996 – oktober 2004. Modellen söker förklara variationen i avkastningen samt förutse den förväntade avkastningen med hjälp av multipelregressionsanalys där förklaringsvariabler består av företagsspecifika nyckeltal. Det som konstateras är att modellens förmåga att förutse den förväntade avkastningen ökar avsevärt mot slutet av den undersökta perioden. En tänkbar implikation för modellen som undersöks i denna studie är ett förenklat urval av aktier som skulle bilda en optimal portfölj, förutsatt dess precision. Modellen ger eventuellt indikation på olika prissättningsanomalier, vars förekomster är svåra att upptäcka då de varierar över tiden och uppvisar olika mönster och samband med den faktiska och förväntade avkastningen. Att olika variabler över tiden uppvisar starkare och svagare samband med den faktiska avkastningen kan tyda på att anomalier är ostabila, vilket talar för en effektiv marknad.

This paper investigates whether the traditional accrual based trading strategy first documented by Sloan (1996) can be refined using fundamental analysis. Specifically, this is done by implementing the composite signal F_SCORE introduced by Piotroski (2000) to identify financially strong or weak firms. We find that by applying both investment models simultaneously, in a model we call P_KOMB, the mean market-adjusted return earned by an investor exploiting the accrual anomaly can be increased by 14.8% annually. This is achieved by taking a long position in strong firms (as defined by the composite signal) in the lowest accrual portfolio, while an offsetting short position is taken in weak firms in the highest accrual portfolio, repeated annually between 1997 and 2007. Consistent with prior studies, positive market-adjusted returns can be attained through assessment of accruals as well as key value drivers found in historical financial data. Moreover, our results indicate that accruals are a more powerful determinant for future return than the fundamentals in the composite signal. The evidence suggests, however, that the accrual anomaly is best exploited in combination with the fundamental signals to maximise returns.

Background: Investments in different forms have always been popular to every human being. For the most common investments, such as stocks and bonds, there are loads of information to gather for the investor. Historical data like risk, return, dividends and fundamental data like annual reports are often very easy to find, regarding these kinds of investments. The background of this thesis is the lack of market information in residential real estate investments. A problem with this investment is that there is lack of information regarding risk adjusted return for real estates, which this thesis intends to present. Objective: The objective with this thesis is to study which alternative, directly-owned residential estates or stocks, who generates the highest risk adjusted return. The objective is also to investigate what reasons there are in the differences between risk adjusted return in estates and stocks. Methodology: Regarding to the objective, this thesis is based on a mixed between qualitative and quantitative method with a deductive approach. Financial information is gathering from different real estate companies to calculate total return, dividend and growth of value. Interviews with real estate valuators and managers at companies are to be made, although to make appropriate assumptions and estimations of the financial information. The financial data regarding the stocks are gathering from the SIX-index. Conclusion : Directly-owned residential real estates, in positive growing cities, generate systematic risk- adjusted excess return relative stocks. Directly-owned residential estates have an excess returns on stocks, both regarding to return on market risk, but also regarding to return on total risk. The most important is however the relation between return and market risk. The reason for this is that our model for the relation return and market risk captures liquid risk, which not the standard deviation. I addition, market risk is the only sort of risk that investors, in an efficient market, get paid to take. We have found five main reasons for the abnormal returns in the estate markets; high transactions costs, lack of market information, large capital efforts, low illiquidity at the market and those residential estates requires some knowledge and commitment. / Bakgrund: Investeringar av olika former har alltid legat människan varmt om hjärtat. För de vanligaste investeringsalternativen, aktier och obligationer, finns det mängder av data. Historisk data gällande risk, avkastning, direktavkastning, samt fundamental data i form av årsredovisningar är lätt att finna. Bakgrunden till denna studie är den bristfälliga marknadsinformationen gällande bostadsfastigheter som investeringsalternativ. Ett problem som finns för fastigheter som investeringsalternativ är att det finns stora brister i informationen vad gäller framförallt riskjusterad avkastning, vilket denna studie ämnar reda ut. Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka vilket investeringsalternativ, direktägda bostadfastigheter eller aktier, som genererar högst riskjusterad avkastning. Syftet är också att undersöka vilka anledningar det finns till eventuella skillnader i den riskjusterade avkastningen. Metod: För att kunna besvara syftet till baseras studien på en blandning av kvantitativ- och kvalitativmetod med deduktiv ansats. Finansiellinformation från olika fastighetsföretag samladas in för att kunna beräkna totalavkastning, direktavkastning samt värdeutveckling. Intervjuer med värderingsmän samt fallföretagen genomförs för att göra lämpliga antaganden och uppskattningar. Den finansiella informationen om aktierna hämtas från SIX-indexet. Slutsats: Direktägda bostadsfastigheter i tillväxtorter generarar en systematisk riskjusterad överavkastning i förhållande till aktier. Direktägda bostadsfastigheter överavkastar aktier både vad gäller avkastning i förhållande till marknadsrisk, men också i förhållande till total risk. Det viktigaste är emellertid relationen mellan avkastning och marknadsrisk. Orsaken till det är att vår modell för marknadsrisk fångar upp likviditetsrisk vilket inte standardavvikelsen gör. Dessutom är markandsrisk är den risk som investerare på en effektiv marknad får betalt för att ta på sig. Vi har funnit femhuvudorsaker till att bostadsfastigheter överavkastar aktier; höga transaktionskostnader, bristfällig marknadsinformation, stora kapitalinsatser, förvaltningskostnader samt den svaga likviditeten som finns på marknaden.

<p>Bakgrund: Utvecklingsländernas obligationsmarknad har under de senaste fem åren genererat en avkastning i nivå med aktier. Detta faktum kombinerat bristen på tidigare forskning inom detta område har gjort det intressant att undersöka utvecklingsländernas obligationsmarknad närmare. </p><p>Syfte: Syftet är att analysera effektiviteten på utvecklingsländernas obligationsmarknad. </p><p>Genomförande: Med hjälp av informationskvoten och Treynorkvoten undersöks om någon av de tre fonderna i urvalet genererat systematisk överavkastning jämfört med marknadsindexet JP Morgan Emerging Market Constrained Index. Ett signifikanstest på 5 % görs för att utreda om avkastningen är skild från 0. </p><p>Resultat: Ingen av de undersökta fonderna har givit någon avkastning signifikant skild från noll enligt informationskvoten. Dock har INVESCOs fond genererat signifikant underavkastning enligt Treynorkvoten.</p>

I detta examensarbete har Stockholmsbörsens historiska utveckling under perioden 1919 – 2003 analyserats. Arbetet har genomförts med handledning från SEB Enskilda Banken och Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola. De viktigaste resultaten som dras ur detta arbete grundar sig främst på statistisk analys av historiska tidsserier över totalavkastning, direktavkastning, inflation och BNP-tillväxt. Först har Stockholmsbörsens totalavkastning analyserats och dess egenskaper presenterats. Här kan nämnas att utdelningarna spelat en stor roll för den historiska totalavkastningen, återinvesterade utgjorde dessa cirka 62 procent av den årliga reala totalavkastningen på 6,6 procent under perioden 1919 – 2003. Vidare har Stockholmsbörsens direktavkastning och dess betydelse som värderingsmått studerats. Dessa analyser har utgått från publicerade undersökningar som berört den svenska marknaden och har sedan kompletterats med delvis egenutvecklade modeller av tydlig ad-hoc karaktär. Inget statistiskt signifikant samband kan konstateras mellan värderingen av Stockholmsbörsen och den reala totalavkastning som marknaden uppvisat i efterhand. Endast vissa indikationer på att en låg värdering (hög direktavkastning) medfört en högre efterföljande avkastning konstateras. Den svenska marknadens predikterbarhet utifrån olika värderingsmått verkar sammanfattningsvis ha varit låg eller obefintlig och därmed har marknaden i detta avseende inte uppvisat några tydliga tecken på att vara ineffektiv. En amerikansk modell avsedd för att beräkna en framtida objektivt förväntad avkastning har även replikerats för svenska förhållanden. Denna modell utgår från den rådande direktavkastningen vid ingången av varje år under perioden 1929 – 2003. Den förväntade avkastningen har därefter beräknats som direktavkastningen adderad med olika bedömningar av den framtida utdelningstillväxten. Det konstateras att modellen, trots de justeringar som genomförts för svenska förhållanden, genererar en förväntad avkastning som inte bedöms besitta samma tillförlitlighet som på den amerikanska marknaden. Förklaringen till detta ses främst i att den svenska direktavkastningen har haft en betydligt lägre prognosförmåga (för efterföljande totalavkastning) än den amerikanska. En annan viktig bidragande faktor är att Stockholmsbörsens utveckling under längre perioder avvikit från tillväxten i fundamentala faktorer (såsom BNP per capita i fasta priser). Även i det sistnämnda avseendet konstateras betydande skillnader mellan den svenska och den amerikanska marknaden. Utöver den bedömning av Stockholmsbörsens effektivitet som gjorts i samband med att direktavkastningens eventuella prognosvärde studerats diskuteras marknadseffektivitet ur en annan synvinkel. Det konstateras att det finns empiririska belägg för att marknaden har uppvisat en tendens till att överreagera och därmed pressat marknadspriserna för högt eller för lågt i relation till utvecklingen av efterföljande utdelningar. Det vill säga att volatiliteten i ett marknadsprisindex varit för hög jämfört med hur de underliggande företagen utvecklats i efterhand. Det sistnämnda har bidragit till att Stockholmsbörsens effektivitet har ifrågasatts i detta avseende.

I samband med lågkonjunkturen 2008 har det skett en ökning av preferensaktieemissioner på den svenska marknaden. Då detta är ett relativt nytt fenomen på den svenska börsen har få studier genomförts om hur bolagets börsvärde påverkas av offentliggörandet av en preferensaktieemission. För att undersöka hur börsvärdet förändras genomför vi en eventstudie där vi testar den svenska marknadens effektivitet vid offentliggörandena. Vi studerar om det uppkommer avvikelseavkastningar i samband med offentliggörandet av bolagens beslut. Dagen för offentliggörandet visar resultatet i vår studie en genomsnittlig negativ signifikant reaktion med 1,25 %. Dagen efter offentliggörandet finner vi positiva signifikanta avvikelseavkastningar vilket indikerar att marknaden är ineffektiv och att bolagets börsvärde efter offentliggörandet påverkas positivt.

Sammanfattning   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det är möjligt att uppnå riskjusterad överavkastning, genom att tillämpa aktierekommendationer som investeringsstrategi. Studien ämnar även att undersöka vilken grad av marknadseffektivitet som råder på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.   Metod: Vi har inhämtat samtliga utfärdade rekommendationer för Stockholmsbörsens Large Cap-lista genom att använda databasen Refinitiv Eikon, rekommendationerna är inhämtade på månatlig basis och illustreras av den aggregerade, procentuella andelen för respektive typ av rekommendation. Den valda tidsperioden är 2015-01 till 2019-12. Tre portföljer har bildats som representerar köp, behåll och sälj. För att bedöma vilka aktier som platsar i de respektive portföljerna, så använder vi oss av en rekommendationsgrad (60%), detta för att en rekommendation ska kunna betraktas som entydig. Den totala avkastningen för respektive portfölj mäts därefter i relation till rådande riskfri ränta, vilket möjliggör att undersöka eventuell förekomst av riskjusterad överavkastning. Det statistiska programmet Stata har därefter använts för att bedöma huruvida avkastningen för respektive portfölj, såväl som ytterligare variabler som är inkluderade i värderingsmodellerna, är av statistisk signifikans. Värderingsmodellerna som tillämpas är Fama French Trefaktormodell och Capital Asset Pricing Model (CAPM).   Resultat: Studien kommer fram till att det är möjligt att uppnå riskjusterad överavkastning, detta genom att tillämpa säljportföljen. Signifikanta resultat (95%) uppvisades både vid tillämpning av Fama French Trefaktormodell och CAPM som värderingsmodell. Övriga portföljer uppvisade ej signifikanta resultat.   Slutsats: Slutsatsen från studien är att är möjligt att generera riskjusterad överavkastning genom att använda sig av aktierekommendationer som investeringsstrategi. Detta resultat är dock endast möjligt att uppnå genom att använda säljportföljen. Signifikant riskjusterad överavkastning kunde ej påvisas för köp- och behållportföljen, vilket indikerar att det inte finns något mervärde för en investerare att tillämpa dessa porföljer givet denna strategi. Resultatet från studien indikerar även att det råder en marknadseffektivitet av den medelstarka graden på den svenska aktiemarknaden. Dock gäller detta antagande ej för säljportföljen vars resultat strider mot den medelstarka graden av marknadseffektivitet.   Nyckelord: Aktierekommendationer, överavkastning, investeringsstrategi, portföljstrategi, effektiva marknadshypotesen, marknadseffektivitet, Fama French, CAPM, Large Cap

Titel: Aktiemarknadens mottagande av tillkännagivanden om utdelningar - En studie om aktieutdelningar under Covid-19. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i företagsekonomi. Författare: Joakim Isheden och Nicoleta Marcean Handledare: Jan Svanberg Datum: juni 2021 Syfte: Pandemin Covid-19 orsakade globala ekonomiska kristider år 2020 när många företag överraskades av betydligt försämrad konjunktur. En del av företagens hantering av situationen var att omvärdera sina utdelningsbeslut. Detta ger i sin tur utslag på aktiekursutvecklingen, något som olika teoribildningar förklarar på olika sätt. Signaleringsteori kan ställas mot utdelningsefterfrågeteori. Därutöver är det tänkbart att omständigheterna kring utdelningsbeslutet påverkar aktiemarknadens mottagande av det. Denna studie beskriver hur aktiekursutvecklingen påverkas av olika utdelningsbeslut samt utröner vilken teoribildning som bäst förklarar dess orsaker. Metod: Denna studie utförs inom den positivistiska vetenskapstraditionen och har ett kvantitativt tillvägagångssätt. 195 utdelningsbeslut på Stockholmsbörsen (NASDAQ) år 2020 analyseras och kategoriseras utefter sin karaktär och sitt institutionella sammanhang. Företagens aktiekursutveckling under totalt 257 dagar studeras med tillkännagivandet om utdelningsbeslut som mittpunkt. All sekundärdata har sammanställts från webbsidorna Nasdaq och Avanza och bearbetats av författarna, och har analyserats med hjälp av statistikprogrammen SPSS och Minitab. Resultat &amp; slutsats: Studien kommer i likhet med tidigare forskning fram till att det finns ett samband mellan positiva (negativa) utdelningsbeslut och positiv (negativ) aktiekursutveckling. Skillnaden mellan kategorierna är liten till obefintlig, vilket gör att kassaflödesaspekten framstår som central. Slutsatsen blir därav att förklaringen till det funna sambandet främst bör förstås som att företagen möter aktiemarknadens efterfrågan på utdelningar, snarare än att de signalerar sina framtidsutsikter. Vidare uppvisar den svenska aktiemarknaden genom informationsläckage brister i marknadseffektivitet. Examenarbetets bidrag: Studien bidrar med att ge en djupare förståelse över dynamiken mellan företagens utdelningsbeslut och aktiemarknadens mottagande. Jämförelsen mellan signaleringsteori och utdelningsefterfrågeteori, där den senare föredras, är en förklaringsansats till den spretiga empiri som tidigare forskning genererat på området. Denna studies resultat styrker tidigare forsknings slutsatser om att den svenska marknadseffektiviteten är svag på vissa områden, genom att visa att detta gäller för aktiemarknaden vid utdelningsbeslut. Förslag till vidare forskning: Orsakerna till och omfattningen av den svaga marknadseffektiviteten behöver klarläggas. Eventuellt kan analysmodeller utvecklas för att justera för informationsläckage. Generellt behövs mer empirisk forskning som fokuserar på orsakerna bakom sambandet mellan utdelningsbeslut och aktiekursutvecklingen. Tvärvetenskaplig forskning om korttidsstödets politiska och ekonomiska följdverkningar skulle gynna såväl det ekonomiska som detstatsvetenskapliga ämnesområdet. Nyckelbegrepp: Aktiekursutveckling, positiva utdelningsbeslut, frivilliga respektive framtvingade negativa utdelningsbeslut, signaleringsteori, utdelningsefterfrågeteori, annonseringsdag, trendutveckling, marknadseffektivitet. / Title: The Stock Market's reception of dividend announcements - A quantitative study of dividends during Covid-19. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Joakim Isheden and Nicoleta Marcean Supervisor: Jan Svanberg Date: 2021 - June Aim: The Covid-19 pandemic caused a global financial crisis in 2020, when many companies were surprised by significantly deteriorating economic conditions. Companies consequently re-evaluated their dividend policies. This led to a stock market reaction, whose motives are explained differently by various schools of thought. Signaling theory and catering theory each offer a leading perspective. Furthermore, the institutional context of a dividend announcement might impact the stock market reaction. This study describes how the stock market reacts to different kinds of dividend announcements and evaluates which of the schools of thought offers the most plausible explanations to this relationship. Method: This study is conducted within the positivist scientific tradition and has a quantitative approach. 195 dividend announcements from the year 2020, by companies listed on the Stockholm Stock Exchange (NASDAQ), are analyzed and categorized by type and institutional context. The corresponding stock price development over 257 days is studied with the announcement date as main point of interest. All secondary data has been collected and processed by the authors, from the websites Nasdaq and Avanza, and has been analyzed using the statistics programs SPSS and Minitab. Results &amp; conclusions: The study concludes, similar to previous research, that there is a connection between positive (negative) dividend announcements and positive (negative) stock price development. The difference between the categories is small to non-existent, which enhances the significance of the cash flow aspect. The conclusion drawn from this fact is that companies cater to the stock market’s demand for dividends, rather than signal their future prospects. Furthermore, the Swedish stock market exchange shows signs of weak market efficiency caused by information leakage. Contribution of the thesis: This study contributes to a deeper understanding of the dynamic between dividend announcements and stock market reaction. The comparison of signaling theory and catering theory of dividends, where the latter is preferred, is an attempt to explain the ambiguous empirical evidence within this research field. In line with previous research, this study suggests that Swedish market efficiency has weak areas and counts stock market reaction to dividend announcements as one of them. Suggestions for future research: The reasons behind and the extent of the weak market efficiency need clarification. Analysis models might be developed to adjust for information leakage. In general, more empirical research on the connection between dividend announcements and stock market reaction is needed, focusing on explanatory models. Interdisciplinary research within economics and political science on the consequences of short-term working allowance would benefit both fields. Key words: Stock price development, positive dividend announcements, voluntary and forced negative dividend announcements, signaling theory, catering theory of dividends, announcement date, trend development, market efficiency.

Företagsförvärv klassificeras in i tre olika förvärvstyper: horisontella, vertikala och konglomerade, baserat på branschtillhörighet och affärsrelation mellan förvärvande företag och målföretag. Det finns ett flertal bakomliggande motiv till företagsförvärv, vilka vanligtvis är kopplade till specifika förvärvstyper. Vidare ses de olika motiven som antingen värdeskapande, värdeneutrala eller värdeförstörande vilket bör speglas i de olika förvärvens förmåga att skapa mervärde. Syftet med studien är att undersöka hur marknaden reagerar vid offentliggörandet av att ett företagsförvärv ska ske genom att studera abnormal avkastning i det förvärvande företagets aktiekurs. Vidare undersöks om förvärvstyp har någon påverkan på den abnormala avkastningen. Studien finner signifikanta resultat som visar att det vid offentliggörandet av företagsförvärv i Sverige uppstår positiv abnormal avkastning. Vidare finner studien att de horisontella och vertikala förvärvstyperna genererar signifikant högre abnormal avkastning än de konglomerade förvärven. Inga statistiskt säkerställda resultat påvisar någon skillnad mellan de vertikala och de horisontella förvärvens abnormala avkastning.

Ett horisontellt företagsförvärv kännetecknas av att det förvärvande företaget och målföretaget verkar inom samma bransch. Motiven bakom ett horisontellt förvärv är många, men handlar ofta om förhoppningar att sammanslagningen av företagen ska medföra synergiska effekter och även utöka förvärvande företags marknadsandelar. Vid tillkännagivandet av ett förvärv kommer marknaden att reagera olika starkt beroende på vilka förhoppningar som finns för förvärvet. För att undersöka marknadens reaktion, och om reaktionerna skiljer sig beroende på branschtillhörighet, genomförs en eventstudie innehållande 65 inhemska förvärvsannonseringar. De 65 observationerna är fördelade mellan sjukvårdsbranschen, industribranschen och konsumentvaru- och tjänstebranschen. Studien finner att hela urvalet,oberoende av branschtillhörighet, genererar signifikant positiv abnormal avkastning vid tillkännagivandet av de horisontella förvärven. Vidare redogör studiens resultat för signifikanta branschskillnader, där konsumentvaru- och tjänstebranschen genererar signifikant högst abnormal avkastning och industribranschen genererar signifikant lägst.