Comment créer une œuvre picturale qui pourrait s'animer? A partir du jeu de cache-cache de la vidéo "Augenblick", l'analyse poïétique de la sculpture OUI-NON de Markus Raetz confrontée aux peintures du Retable de Genève de Konrad Witz révèle une surprenante logique d'animation, Les procès de création de ce retable du 15e siècle déterminent l'actualisation de visions dynamiques dans ce type de construction picturale, également rencontré chez Lorenzo Veneziano, Henri Bellechose, Filippo Lippi ou Sandro Botticelli et dans différents édifices médiévaux. Ainsi, des éléments picturaux souvent considérés comme archaïques participent d'un système poïétique dynamique raisonné proposant des animations significatives au cours d'une vision active autrement dit, d'un déplacement du regard. Le concept plus global de vision à point de vue dynamique étend la réflexion à différents modes de déplacements du point de vue. La vidéo permet une forme d’objectivation des enchainements d'images de ce type de construction picturale vis-à-vis de dispositifs déterminés par ces peintures. Ces tentatives d'objectivation fonctionnent sur un plan didactique mais n'engagent pas un partage sensible en interaction avec l'image. Cette perte de l'interaction dans les films engage une réflexion sur l’indissociabilité du couple faille-fragile qui retrouve une possibilité oubliée d'interaction active avec une image fixe. En dehors de toute dissociation artificielle d'une perception et de son mouvement pour regarder une œuvre, cette interaction engage le questionnement poïétique de l'ouvert par différentes installations et performances. / How to create a painting which could animate itself ? Starting from the game of hide and seek in the Augenblick video, a poietic analysis of the OUI-NON sculpture by Markus Raetz, confronted with Konrad Witz's paintings of the Geneva altarpiece, reveals an animation logic. The creation process of 15th century reredos determines the actualization of dynamic visions in this type of pictural construction that is also found in works of Lorenzo Veneziano, Henri Bellechose, Filippo Lippi and Sandro Botticelli as well as in medieval edifices. Thus, some pictorial elements often considered (until the end of the 20th century) as archaic, integrate a reasoned dynamic poietic system offering effective animation during an active vision, that is, the displacement of the viewer during the observation. The broader concept of vision with a dynamic point of view widens the analysis to different modes of displacement of the point of view. Video allows for a form of objectification of the sequences perceived in such pictorial constructions through devices determined by these paintings. These objectification attempts succeed on a didactic level, but fail to engage a sensitive perception though interaction with the image. This loss of interaction in the filmed sequences forces thinking about the inseparability of the "faille - fragile" couple which recovers a long lost possibility tor an active interaction with a still image. Without any artificial dissociation of the perception and the associated movement tor looking at a work, this interaction engages poietic questioning of the open through various installations and performances.

This master thesis deals with the phenomenon of non-human narrator in the literary fiction. The theoretical part of the thesis provides a conceptual framework. The framework is based on the so-called unnatural narratology. Firstly, the thesis discusses non-human narrators that are conventionally accepted. Secondly, the thesis provides a case study of non-human narrators that are perceived as unnatural. The case study includes examples from both canonical works and contemporary works. The research focuses on two main levels related to the usage of the phenomenon of non-human narration as used in the narratives: the level of "meaning" and the level of "form and effect".

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka på vilka sätt läsning framställs och vilka funktioner läsning fyller i Markus Zusaks uppmärksammande roman The Book Thief (2005). För att besvara detta syfte ställs frågeställningarna: Hur förhåller sig protagonisten Liesel till läsning och vad betyder det för henne? På vilket sätt förstärks romanens lästematik med hjälp av dess berättarteknik? Analysen är uppdelad i två delar. För att besvara den första frågeställningen har en tematisk läsning med inriktning på läsning utförts, genom att presentera citat från romanen för att undersöka vilka funktioner den fiktiva läsningen fyller i The Book Thief. Den andra delen av analysen som besvarar den andra frågeställningen utgår från begreppen palimpsest, mise en abyme och hypertextualitet.  Resultatet av undersökningen visar att läsning fyller fyra centrala funktioner för protagonisten Liesel: läsning som terapi och trygghet, social aktivitet, revolutionerande handling och makt samt förstärkning av livet och verklighetsflykt.  Med hjälp av berättartekniska grepp som mise en abyme och palimpsest skapas ett metaperspektiv i romanen. Romanen The Book Thief handlar om flickan Liesel och är baserad innehållsligt på hennes egenskrivna bok. Romanen kan ses både som en bokstavlig och bildlig palimpsest. Bokstavligt eftersom romanen innehåller illustrationer som visar karaktären Maxs berättelse som är placerad på övermålade sidor av Mein Kampf. Det kan ses som en bildig palimpsest eftersom berättaren Döden tillåter läsaren att se igenom hans berättelse, då citat från Liesels bok presenteras. Detta bidrar till att förstärka romanens lästematik, då Döden som berättare uppmärksammar att han och Liesel både är läsare och berättare.

Uppsatsen undersöker diskurs kring det postmoderna byggnadskomplexet Bofills båge på Södermalm i Stockholm, som uppfördes mellan 1989 och 1992. Med utgångspunkt i teorier om kritisk diskursanalys undersöks utsagor i tre artiklar och ett TV-inslag som behandlar projektet, samt det sammanhang som utsagorna och projektet befann sig i. Allmän teoretisk utgångspunkt är Michel Foucaults iakttagelser kring diskurs. Thomas A. Markus och Deborah Camerons tillämpning för arkitekturdomänen av Norman Faircloughs teorier om kritisk diskursanalys är teoretiskt och metodologiskt ramverk för undersökningen. Uppsatsen undersöker i ett inledande kapitel sammanhanget ur både ett allmänt internationellt och specifikt svenskt perspektiv. I följande kapitel undersöks utsagor i de tre artiklarna och TV-inslaget. Artiklarna och TV-inslaget undersöks var och en till form och innehåll och med bakgrund i sammanhanget. En avslutande diskussion sammanfattar och diskuterar tidigare kapitel, samt relaterar utsagorna till varandra och till sammanhanget. Det förs en diskussion om den modernistiska arkitekturvokabulärens, den svenska traditionens och det politiska perspektivets betydelse för det sammanhang utsagorna befann sig i.

Als politischer Netzaktivist gehört Markus Beckedahl zu den führenden Vertretern einer Bewegung, die die Einflüsse neuer Medien auf die Gesellschaft kritisch begleitet und kommentiert. Ein Hauptaugenmerk gilt dabei dem Einfluss der Politik auf das Internet und seine politischen Gestaltungsmöglichkeiten. Er ist als Berater vielfach gefragt und Vorsitzender der „Digitalen Gesellschaft“.

As it is obvious from the title of the graduate work "Antonín Markus, the archivist of the town of Třeboň, and Zdeněk Wirth, the arthistorian - analysis and selective edition of the common correspondence, the authoress primary intended to prepare the analysis and elaboration of the edition of the unique epistular collection, which covers almost a half of century of the mutual friendship and cooperation of the two important representatives of the Czech cultural scene of the first and the beginning of the second half of the 20th century. The editated correspondence is a part of the personal inheritances of the both mentioned men which is saved in the State region archive in Třeboň (Antonín Markus) and in the Institute of the history of art of the Academy of sciences of the Czech republic (Zdeněk Wirth).The first part of the diploma work brings the general essay on the correspondence as an object of the scientist´s interest and the survey of the authors of the certain works on the edition analysis of correspondence of the various personalities. Next chapter introduces the used sources and special literature which the authoress used. The life stories of Antonín Markus, the longtime archivist of the Třeboň Schwarzenberg´s archive, and Zdeněk Wirth, our eminent arthistorian and organizator of the monument preservation, are presented in the individual biographies. Next part of the work shows the analysis of the correspondence from the view of the condition and amount, kind of communication, frequence of answering and the outer look of the individual documents, which is ensembled with the topic analysis of it´s content. The commented selected edition is followed by the editing notice and the name index. Other part brings of course the list of sources and used literature. The end of the diploma work includes the visual enclosures which suitably enrich the written part.