Syftet med studien är att undersöka hur lärare i verksamheterna förskola, förskoleklass och tidiga skolår beskriver att de använder sig av utomhusmatematik. För att besvara frågeställningarna har vi valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer. Våra frågeställningar är: Vilket syfte har lärarna när de arbetar med utomhusmatematik? Vilka möjligheter och hinder finns det med utomhusmatematiken? Hur uppger lärarna att de använder sig av material och plats vid utomhusmatematik?   I studien ingår sammanlagt sex intervjuer. De intervjuade är två lärare i förskolan, två lärare i förskoleklass och två lärare i tidiga skolår. Resultatet visar att samtliga intervjuade lärare är mycket positiva till utomhusmatematik och att de främst använder sig av arbetssättet eftersom matematiken blir mer konkret för barnen och att barnen får lära med alla sinnen. Det är lättare att få med alla barn och dessutom finns ett oändligt material i naturen det går att använda sig av. Det går att variera både plats och material för att passa lektionens syfte. Lärarna pekar också på att det finns nackdelar med arbetssättet, framför allt vädret som inte går att styra över. Arbetssättet är också mer tidskrävande och kräver ibland att flera lärare är med.

No description available.

Sammanfattning I forskningsöversikten presenteras resultat av vad aktuell forskning säger om vikten av en tidig matematikundervisning i förskolan. Matematiken tar idag en större plats i undervisningen på förskolan tack vare att läroplanen för förskolan (Lpfö 18, 2019) har reviderats flertalet gånger. Det här gör även att kraven på förskollärarna har ökat successivt. Genom att förskolor runt om i Sverige erbjuder en likvärdig matematikundervisning får barnen en god grund att stå på för att enklare klara sin vardag, kommande skolgång och sociala sammanhang. Syfte Syftet är att klargöra vilka forskningsmetoder och teorier som används i forskning om matematikundervisning i förskolan. Syftet är också att klargöra vad aktuell forskning kommit fram till med specifikt fokus på följande frågor: - Vad framkommer inom aktuell forskning gällande vikten av tidigmatematikundervisning i förskolan? - Vilka hinder för matematikundervisningen i förskolan framkommer i tidigareforskning? - Vad kan en bristande matematikundervisning få för konsekvenser i framtida skolgång och vardagliga livet för barnet? - Hur kan förskollärarna få in den vardagliga matematiken i förskolans undervisning? Metod Metoden vi använt oss av för att göra forskningsöversikten är inspirerad av SMART. Forskningsöversikten grundar sig i vetenskapliga artiklar som blivit gjorda inom Sverige och Finland. Vi har valt att avgränsa oss mot nordiska länder för att innehållet i artiklarna ska gynna oss kunskapsmässigt i vår kommande yrkesroll. Studierna är gjorda på 2000-talet för att relevansen i forskningen ska vara stor och innehållet vara aktuellt. Sökningar har gjorts i olika databaser samt googlat på exempelvis matematik i förskolan. Vi har även valt artiklar utifrån referenslista på andra artiklar vi funnit. De artiklar som valts ut har svarat till syftet och frågeställningen i forskningsöversikten. Resultat Resultatet visar att om det finns brister inom matematikundervisningen i förskolan kan det bli stora konsekvenser för barnens fortsatta skolgång. Det kan även bidra till svårigheter i vardagen då hela samhället är uppbyggt på ett matematiskt kunnande. Förskolan i Sverige bör bedriva en likvärdig undervisning när det kommer till matematik, så alla barn får en bra grund att stå på

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärarstudenter ser på sin egen matematiska kompetens och vilken inställning de har till matematik före och efter genomförd matematikkurs som ingår i förskollärarutbildningen. Studien genomfördes med kvantitativa enkäter och inslag av en kvalitativ frisvarsfråga, där respondenterna bestod av en grupp med 43 förskollärarstudenter vid ett universitet i Sverige. Det datamaterial som har samlats in har analyserats utifrån begreppet self-efficacy som enligt Albert Bandura (1997) handlar om tilltron till sin egen förmåga i en specifik situation samt begreppen model characteristics och självregleringskompetens. Resultatet av vår studie visar att matematikkursen är av betydelse för blivande förskollärare inför sin kommande yrkesroll. Denna studie kan bidra med ökad kunskap och kännedom om det berörda forskningsläget gällande förskollärarstudenters tilltro, kunskap och inställning till matematik. En potentiell slutsats vi kan se i vår studie är att matematikkursen i förskollärarutbildningen påverkar studenternas egen inställning till matematikämnet och att ett tydligt fokus på self-efficacy kan vara stöttande för förskollärarens matematiska kompetens och i förlängningen barnens lärande i matematik. / <p>Betyg i Ladok 22-06-05.</p>

Denna studie handlar om hur surfplattan kan användas i den dagliga verksamheten på en förskola, samt hur den nya tekniken uppfattats av barnen. Jag genomförde en studie med observationer och intervjuer på en fyra till fem års avdelning. Anledningen till att jag valde den förskolan jag valde var för att jag vart där tidigare och arbetat och hoppades att barnen skulle känna igen mig och känna sig mer bekväma med att svara på frågor. Med hjälp av intervjuer och observationer ville jag ta reda på om surfplattor har någon användning i förskolan. Det jag har sett är att surfplattan mycket väl kan användas i pedagogiskt syfte. / This study deals with how the new tablet device can be used in daily practice in a pre-school, and how new technology is perceived by the children. I conducted a study using observations and interviews on a four to five year department. The reason I chose the pre-school I chose was because i have practiced there and hoped that the children would recognize me and feel more comfortable with answering questions. With interviews and observations I wanted to find out if the usage of tablets can be used in pre-schools. My conclusion is that it can be used advantageously for educational purposes.

Studien undersöker förskollärares syn på matematikundervisningen samt hur de arbetar för att främja barns matematiska kunskaper i förskolans verksamheter. Studien var en kvalitativ intervju där det intervjuades åtta förskollärare från olika förskolor. Studiens resultat visade många aspekter som är grundläggande för matematikundervisning och matematikinlärning i förskolan, där förskolläraren har en central roll i att främja barns matematiska kunskaper. Resultaten analyserades med hjälp av utvecklingspedagogiskt perspektiv och dess centrala begrepp. Studiens resultat kopplades och jämfördes med olika tidigare forskningar som visade en tydlig koppling mellan resultaten och den tidigare forskningen. Studiens slutsats byggdes på förskollärares resonemang och deras arbetssätt mot matematikundervisning. I slutsatsen framkom det även att matematik är ett ämne som finns överallt i förskolan, och att matematikundervisningen främst sker spontant och är sällan planerad.