Studiens huvudsyfte är att undersöka hur lärare gör matematikundervisningen konkret för elever i årskurs 1, samt vilka verktyg de utnyttjar vid konkretisering av ämnet. Studien undersöker även vad lärare har för uppfattning om konkret material och andra konkretiserande verktyg samt hur synen på detta påverkar valet av arbetssätt.  Studien bygger på intervjuer med fyra lärare samt observationer av en av lärarnas matematikundervisning. Lärarna arbetar utifrån ett laborativt arbetssätt, i årskurserna 1-3. Resultatet av studien visar att lärarens syn på konkret material har stor betydelse för hur det används i undervisningen. Resultatet indikerar även att hur konkret material och konkretisernande verktyg används i undervisningen är avgörande för om de är gynnsamma för eleverna i deras lärande.

Många skolor i Sverige gör stora satsningar i matematik då man ser brister i resultaten.  Satsningarna på matematiken ser olika ut från kommun till kommun. Vi har valt att granska hur lärarna ser på två av de stora satsningar som figurerar i olika kommuner runt om i landet, som är TRR (tänka, resonera, räkna) och Singaporemodellen, och jämför dessa med den traditionella matematikboken.   Syftet med vår studie var att få reda på hur lärarna upplever bytet av matematikundervisning. Metoden som användes för vår studie har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lärare, där tre av dem undervisar enligt Singaporemodellen och fyra enligt TRR (tänka, resonera, räkna). Det empiriska materialet har analyserats och organiserats enligt en tematisk analysmetod. Vi har inspirerats av det fenomenologiska perspektivet när vi granskat vårt empiriska material. I det avslutande avsnittet förs en diskussion utifrån resultatet från vår studie tillsammans med tidigare forskning.    Resultatet av vår studie visar att det finns blandade känslor för den traditionella matematikboken. Samtliga lärare ser bytet av undervisningsmetod mestadels positivt då det har lett till mer kommunikation och laboration i matematikklassrummet.

I denna rapport vill vi undersöka hur lärare arbetar med vardagsanknutenmatematikundervisning och hur eleverna upplever den. För att få svar på detta har vigenomfört en fallstudie där vi observerat tre matematiklektioner i skolår tre och sedanintervjuat sex elever och läraren. Vårt resultat visar bland annat att eleverna uppfattarmatematikämnet som räkning i matematikboken och har svårt att relatera skolansmatematik med den matematik som de använder utanför skolan. Läraren som viobserverat och intervjuat baserar sin undervisning på matematikboken men önskar atthon kunde släppa matematikboken mer och strävar efter detta. Enligt litteraturen kanelevernas matematiska förståelse öka om man gör eleverna medvetna om matematikensom finns runt omkring dem.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om på vilket sätt speciallärare arbetar språkutvecklande med elever med speciella utbildningsbehov i matematik och som samtidigt har språkstörning. Tidigare forskning visar att språkstörning har stor inverkan på elevers kunskpasinhämtning i matematik om de samtidigt har SUM. Studien genomfördes med semistrukturerade djupintervjuer, Resultaten har bearbetats mot tidigare forskning. Vi fann att alla speciallärare vi intervjuat arbetatde på ett språkutvecklande sätt i matematikundervisningen. Trots att speciallärarna hade olika kunskap om språkstörning arbetade de alla på liknande sätt med språkutveckling i matematiken.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur matematiklärare i årskurs 4–6 uppfattar och tänker om dialogiska drag. Dialogiska drag innebär att läraren skapar tillfällen där eleverna tillåts diskutera innehållet i matematiken. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som erhåller insikter i lärarnas perspektiv rörande deras tankar och uppfattningar kring dialogisk undervisning. Resultatet analyseras med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av fyra grundläggande mål som bör uppfyllas för att genomföra givande dialogisk undervisning. Det kartlägger vilka mål lärarna strävar mot och i vilken utsträckning, samt vilka dialogiska drag de tillämpar för att uppnå dessa mål. Resultatet belyser att vissa mål uppnås i större utsträckning än andra, samt de fördelar, utmaningar och förutsättningar som identifieras med dialogbaserad undervisning.

Den här studien syftar till att analysera autentiska matematikuppgifter från matematikböcker som används i dagens svenska skolor. Definitionen av vad autentiska uppgifter är skiljer sig åt och här återges definitioner från Kim Beswick (2010) och Torulf Palm (2009) som är framstående forskare inom området. Vidare har Sullivan och Mornane (2014) undersökt vad elever anser om utmanande matematikuppgifter och kommit fram till att utmanande uppgifter ökar många elevers motivation och intresse för ämnet. Dock har det noterats att forskning tycks saknas kring vad elever och lärare anser om autentiska matematikuppgifter. Med hjälp av Kim Beswicks (2010) och Torulf Palms (2009) definitioner av autentiska uppgifter undersöks i vilka avseenden uppgifter i matematikböcker är verklighetsbaserade. I studien formuleras även en egen konstruerad problemlösningsuppgift enligt Sullivan och Mornanes (2014) forskning kring utmanande matematikuppgifter samt enligt Torulf Palms analysmall (2009) som innehåller kriterier för en autentisk uppgift. Genom intervjuer undersöks även elever och lärares uppfattningar kring uppgifter i matematikböcker samt kring vår konstruerade problemlösningsuppgift. Det visar sig att matematikuppgifter som är verklighetsbaserade är enligt elever roligare att arbeta med och ökar deras intresse för ämnet. Den konstruerade problemlösningsuppgiften med iPads visade sig relatera till elevernas vardag och skapade en efterfrågan av liknande uppgifter, både från eleverna och från en av de två lärarna som intervjuades. Dock visar det sig att vad som är en verklighetsbaserad uppgift för en elev inte alls behöver vara det för en annan. Om en elev inte varit utomlands har eleven i fråga svårt att relatera till en blomsterfestival i San Remo och finner därmed uppgiften främmande och svår att relatera till. Enligt båda lärarna är det viktigt att det finns autentiska matematikuppgifter som alla elever kan relatera till, vilket har upptäckts är en svårighet i dagens matematikböcker. Genom studien vill vi bidra med forskning kring vad elever och lärare anser om autentiska matematikuppgifter. Vi vill även belysa att det krävs vidare forskning kring området för att utöka dagens matematikböckers autentiska innehåll.

I denna studie belyses de olika uppfattningar som elever ger uttryck för när de talar om att delta i en matematisk praktik samt hur de beskriver vad som gynnar respektive hindrar delaktighet. Studien, som har en fenomenografisk ansats, utgår från att delaktighet, kommunikation och lärande hänger samman. Elevens vilja, uppfattning om sig själv och syn på ämnet såväl som vilka villkor som ges för deltagande i olika lärmiljöer utgör viktiga aspekter på delaktighet i studien. Genomförandet har skett i en årskurs 4 med hjälp av fokusgruppsintervjuer, enkät, observationer samt ett iscensatt lektionstillfälle. Resultatet visar att elevernas syn på delaktighet baseras på om de uppfattar ämnet som meningsfullt, utvecklande och att de kan påverka. Innebörden i vad som menas med meningsfullt ämne eller att utvecklas varierar dock och kan ses vara personberoende. Att delta uppfattas även starkt relaterat till arbetsro, trivsel och känslan av att bli lyssnad på och vara behövd. Resultatet visar att det krävs engagemang för att delaktighet skall uppfattas av eleverna. Delaktighet gynnas av sammanhang där olika bidrag ses som värdefulla, där man får tänka, förklara och interagera med varandra. Sammantaget ger detta eleverna förutsättningar för att vilja och kunna vara med, att förstå och känna inflytande. Resultatet visar även att eleverna bedömer huruvida en situation är värd att delta i utifrån tilltro, intresse, erfarenheter och mål men även utifrån hur de uppfattar själva aktiviteten och hur andra engagerar sig i sammanhanget.

Syftet med denna studie är att undersöka det laborativa arbetsmaterialets förekomst i matematikundervisningen och ta reda på hur lärare förhåller sig till materialet och användandet av detta i årskurserna 1-3. Undersökningen är huvudsakligen en kvalitativ studie som bygger på 7 enkätfrågor ställda till lärare i lågstadiet. Min undersökning visar att laborativt arbetsmaterial förekommer i matematikundervisningen och används vid genomgångar av lärarna samt vid behov av både elever och lärare. Materialet är både roligt att använda och ett stöd för lärandet. Vissa tyckte dock att det kunde vara jobbigt att plocka fram och städa undan och att eleverna ibland lekte med det. Lärarna gav exempel på kopplingar till läroplanen och de tillfrågade lärarna upplever sig ha tillräcklig kompetens för att kunna bedriva god undervisning för främjandet av elevernas kunskapsutveckling inom ämnet matematik. Det var dock viktigt med ett fungerande erfarenhetsutbyte i arbetslaget samt möjlighet till fortbildning vid behov.

Syftet med min studie var att undersöka hur leken används som verktyg i matematikundervisningen och hur fem lärare ser på lekens roll i den tidiga matematikinlärningen. Jag har även tittat på hur leken har förändrats genom tiderna och tagit del av aktuell forskning som behandlar lek och matematikundervisning.   Jag har kommit fram till att styrd lek används i den tidiga matematik-undervisningen med goda resultat. Däremot finns det ett flertal faktorer att ta hänsyn till där val av läromedel, elevgrupp, lärarens arbetssituation samt tillgång till resurser påverkar hur fördelningen sker mellan bokstyrda matematiklektioner och lektioner utanför matematikboken. Styrd lek som verktyg i matematikundervisningen är överlag mer förekommande i de tidiga åren i skolan men ersätts av laborationer och elektroniska hjälpmedel som till exempel IPad för färdighetsträning allt eftersom eleverna blir äldre.

Syftet med studien är att undersöka hur matematiklärare i årskurs 4-6 använder ett laborativt arbetssätt i matematikundervisning. Studien innefattar hur det laborativa arbetssättet används och vad det ska tillföra. Vi undersöker även när lärare väljer att använda ett laborativt arbetssätt respektive när de väljer att inte göra det.Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod där både intervjuer och observationer nyttjas. I studien deltar tre verksamma lärare som intervjuades och i samband med intervjuerna observerades även en matematiklektion.I studien framkommer det att lärarna använder ett laborativt arbetssätt i olika utsträckning. Samtliga lärare är positiva till arbetssättet och de upplever att eleverna har nytta av att arbeta med flera sinnen samtidigt då alla lär sig på olika sätt. Lärarna upplever att eleverna tycker laborativt material är roligt, något som bekräftas under observationerna. Studien visar också att användningen av ett laborativt arbetssätt kräver att läraren planerar noggrant och har kunskap om de material som används. Resultatet visar att när läraren använder ett laborativt arbetssätt utan förberedelser resulterar det i att eleverna inte tar till sig kunskapen. Studien visar också att arbetssättet kan utvecklas.