Syftet med studien är att undersöka hur några verksamma lärare i den svenska grundskolan upplever att deras sätt att undervisa i matematikämnet har förändrats efter implementeringen av Singaporemodellen. Syftet är även att undersöka hur lärarna upplever att elevernas engagemang och intresse gentemot matematikämnet har förändrats efter implementeringen av Singaporemodellen. För att uppnå syftet med studien valdes följande frågeställningar: På vilket sätt upplever lärarna att Singaporemodellen skiljer sig från hur de tidigare undervisat i matematikämnet? Vad upplever lärarna är den största skillnaden mellan läromedel och arbetssätt i jämförelse mellan Singaporemodellen och hur de tidigare undervisat? Upplever lärarna som arbetar med Singaporemodellen att eleverna visar mer engagemang och ökat intresse för matematikämnet efter implementeringen av Singaporemodellen? Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna upplever att det pratas mer matematik nu än tidigare. Majoriteten av lärarna upplever att elevernas förståelse har förbättrats samt att laborativt material1 anses fördelaktigt. Majoriteten av lärarna upplever att nuvarande läromedel och arbetssätt är mer strukturerat och varierat än tidigare samt att handledningen anses vara ett bra stöd. Majoriteten av lärarna upplever att eleverna visar mer engagemang och ett ökat intresse gentemot matematikämnet.

Programmering har under 2018 implementerats i den svenska läroplanen och blivit ett nytt inslag i ämnena matematik och teknik. Skolan har nu i uppgift att förmedla dessa kunskaper och även utveckla färdigheter för att skapa demokratiska medborgare som kan delta i det nya digitala samhället. Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra vad som kännetecknar forskningen om programmering i ämnet matematik. Med utgångspunkt i sökord såsom programmering, matematik och skola, och med hjälp av urvalskriterier har relevant forskning sökts upp, studerats och kartlagts. Detta har genomförts för att skapa en bild av programmering i matematiken. Olika matematiska områden samt olika typer av programmering finns representerade i översikten. Scratch är det programmeringsverktyg som används mer frekvent än andra i vårt urval av forskning. Vad vi kan se i vår kunskapsöversikt är att det är två matematikområden som dominerar i vårt urval. Dessa områden är problemlösning och geometri. De effektstudier som gjorts i urvalet visar inte några positiva effekter för programmeringens betydelse av elevernas problemlösningsförmåga. Programmering skapar däremot ett starkare självförtroende och en glädje hos eleverna. Artiklarna presenterar både positiva och negativa aspekter till programmering inom matematik. Det framkommer att programmering inom matematik stimulerar elevernas nyfikenhet och självförtroende. Kunskapsöversikten visar att programmering enbart används inom konkreta och laborativa områden i matematiken. Vi har också sett att det är ett platt forskningsfält som främst innehåller pragmatiska studier. En avsaknad av kritiska studier finns i urvalet.

Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på vad forskning visar gällande användning av kooperativt lärande i matematikundervisningen vid problemlösning. Genom databassökning valdes forskningsartiklar ut som sedan granskades och analyserades. Resultatet talar för att kooperativt lärande kan främja elevers problemlösningsförmåga inom matematik. Genom att arbeta med kooperativ lärande får både lärare och elever chansen att gå djupare in på ämnet och lära av varandra. Det krävs en del ansträngning både av läraren men även av eleverna.

Skolan förändras i takt med att samhället förändras och under hösten 2018 reviderades läroplanen, Lgr11 med programmering som nytt inslag i ämnena matematik och teknik. I studien analyseras hur programmering används i matematikundervisningen och lärarnas inställning till programmering. Syftet är att undersöka användning av programmering i ämnet matematik i mellanstadiet. Följande frågeställningar används för att besvara syftet: • Hur använder lärare i årskurs 4-6 programmering i matematikundervisning? • Vad anser lärarna om deras egna kompetenser inom programmering? • Vad har lärare i årskurs 4-6 för inställning till programmering i matematikundervisningen. • Har implementeringen av programmering påverkat matematikundervisningen? Data insamlades med en webbaserad enkät som distribuerades digitalt till 41 lärare som undervisar i matematik på mellanstadiet. 16 olika skolor från två kommuner har deltagit i undersökningen. Empirin har samlats in med hjälp av enkäter och sedan analyserats. Resultatet presenteras med hjälp av tabeller och figurer. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är TPACK (Technological, Pedagogical & Content knowledge). Resultatet visar att både pedagoger och elever har positiva inställningar till programmering i matematikundervisningen. I undervisningen används digitala verktyg som datorer, smartboard och iPads. Det digitala verktyg som används av nästan alla respondenter är datorer och majoriteten av respondenterna använder sig av programmeringsverktyget Scratch i sin undervisning. De flesta respondenterna anser att de är tillräckligt kunniga i de kompetenser (teknologiska-, pedagogiska- och ämneskunskaper) som krävs för att undervisa med hjälp av programmering men resultatet visar också att det finns en vilja att utvecklas mer och få mer kompetensutveckling. Slutligen anser respondenterna att matematikundervisningen inte har påverkats något nämnvärt i och med införandet av programmering i Lgr11 då inslaget är så pass litet.

Det står i läroplanen och styrdokument att olika typer av undervisningsmetoder och uppgifter som kan användas vid matematikundervisning för att öka intresset för matematikämnet och elevernas inlärning. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka lärares erfarenhet av verklighetsanknuten matematikundervisning och lärarnas åsikter om elevernas attityd och inlärning. Studien genomfördes genom intervjuer med lärare och analyserades utifrån en teori om tillämpningar av samspelet mellan matematik och vardagslivet. Resultaten visar att verklighetsanknutna uppgifter och laborativ samt interaktiv undervisning väcker elevernas intresse för matematik och kan hjälpa eleverna att förstå matematiska begrepp och använda detta i vardagslivet.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera speciallärares uppfattningar av hur de bemöter elever i årskurs 4till 6som har låg motivation och låg självkänsla inför matematiken. Studien är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats med syfte att öka kunskapen om speciallärares bemötande i matematiken. Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer. Vi har gjort åtta stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visade att lärarnas bemötande medelever i matematiken påbörjas med relationen mellan lärare och elever. När eleverna upplever att relationen med lärarna är positiv har eleverna lättare för att få motivation till att lära. Resultatet visar också att lärare varierar sin undervisning och anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar. Det framkom också att lärare i sin undervisning utgår från elevernas arbetstempo och att möta eleverna på deras nivå för att öka elevernas självkänsla. Relationen mellan lärare och elever är även viktig i undervisningen. Känner eleven sig trygg med läraren är det lättare att motiveras till att lära och på så sätt kan elevernas självkänsla öka. I vår slutsats kom vi fram till att det är sociala aspekter som till exempel relationer mellan lärare och elev samt tryggheten i skolmiljön som påverkar elevers motivation och självkänsla. Andra faktorer som påverkar är elevers erfarenhet av motgång och framgång i sitt lärande samt deras positiva upplevelser inför matematiken. Både elevers självkänsla och motivation har ett samband med varandra.

Syftet med denna litteraturstudie är att ge en bild av hur matematikdidaktisk forskning beskriver elevers förståelse för den analoga respektive digitala klockan i grundskolans tidigare år. För att ta reda på detta kommer följande frågeställningar användas: vilka svårigheter och missuppfattningar kan elever visa i sin förståelse för den analoga respektive digitala klockan? Vilka arbetssätt och metoder har visat sig kunna utveckla elevers lärande om klockan i undervisning? Studien har baserats på vetenskapliga artiklar som funnits via en systematisk sökprocess i olika databaser och kedjesökning. I studien konstateras att forskare lyfter fram olika arbetsmetoder i undervisning rörande klockan, men även likheter finns. Vi har sett att elevers mognad spelar en viktig roll när det kommer till undervisning om klockan, men hur undervisningen ska bedrivas kan dock se olika ut. Vi presenterar även forskarnas syn på vilka vanliga svårigheter och missuppfattningar som elever kan visa när de ställs inför analog eller digital representation av tid. Exempelvis är timvisaren och minutvisaren något som elever vanligtvis har svårt att särskilja. Vidare är forskarna eniga om att elever har lättare att förstå och avläsa den digitala klockan jämfört med den analoga.

Denna undersökning syftar till att undersöka vilka anpassningar rektor och lärare gör inom matematikundervisningen för elever med annat modersmål då antalet elever med annat modersmål har ökat de senaste åren till följd av den ökade invandringen. Tidigare forskning visar att det finns en problematik kring matematikundervisningen för dessa elever då språk, kultur och andra metoder för uträkningar kan ställa till det för dem. Forskningen visar även att elever som lär sig grunderna i matematiken på sitt andraspråk har sämre betyg än både elever med svenska som modersmål och elever som hunnit gå i skola i sitt hemland. I denna undersökning har rektorer och lärare på tre skolor i en mellanstor kommun intervjuas för att belysa hur olika skolor anpassar matematikundervisningen för dessa elever. För att få fram vilka faktorer skolorna inte kan påverka och vilka anpassningar de sedan gör användes begreppsverktyget frirum, yttre gränser och inre gränser. Resultaten visar att det verkar som att rektorerna till största del gör anpassningar mot alla ämnen men som även påverkar matematikundervisningen. När det gäller lärarnas anpassningar så verkar det finnas ett samband mellan deras möjligheter att undervisa enligt tidigare forskning och deras undervisningsmetoder samt vilket läromedel de använder.

Den här studien har utförts inom ämnet matematik. Syftet med studien är att analysera hur mycket utrymme tid- och klockuppgifter ges i relation till andra storheter i två populära läromedel. Studien har baserats på analysering och tolkning av uppgifter i de två olika läromedlen som valts ut. Studien begränsas till att omfatta läromedel för årskurs 1-3. Det här området har valts eftersom läroplanen i matematik kan tolkas som relativt fåordig gällande tid och klockan, därför kan det ses intressant att analysera vilket utrymme uppgifterna får i olika läromedel. Studien har sin grund i det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att människor lär i samspel med andra människor. Det sociokulturella perspektivet är det mest centrala perspektivet i läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2018) och är även starkt kopplat till de fem matematiska förmågorna som behandlas i den här studien. Studiens resultat visar att tid- och klockuppgifter var bland de mest förekommande uppgifterna, sett till de olika storheterna, i läromedlen. Resultatet som framkommit visar även att de fem matematiska förmågorna inte framkommer på ett tydligt sätt genom uppgifterna i läromedlen. De fem matematiska förmågorna kan dock genom tolkningar av de som arbetar med läromedlen synliggöras på olika sätt. Lärarhandledningar visade sig vara till hjälp i viss utsträckning när det kommer till att tolka vilka förmågor som kan övas genom uppgifterna. / This study has been done within mathematic education. The purpose of the study is to analyse how much space time- and clock assignments are given in relation to other quantities in two popular teaching materials. Analysis and interpretations of assignments from the two teaching materials have been the basis for the study.  The study has been restricted to containing teaching materials for grade 1-3. This subject was chosen because the curriculum in mathematic can be seen as rather slim when it comes to time and the clock, therefore it can be interesting to see how much space these assignments get in the different teaching materials. The study has its foundation in the sociocultural perspective, which means that humans learn in interplay with one another.  The sociocultural perspective is the most central perspective of the curriculum for the elementary school  (Skolverket, 2018) and is also strongly connected to the five mathematical abilities the study contains. The result also shows that the five mathematical abilities are not clearly shown through the assignments of the teaching materials. The result also shows that the five mathematical abilities are not revealed in a clear way through the assignments in the teaching materials. However, the five mathematical abilities can be made more visible through interpretations by those who work with the teaching material. Teacher manuals proved helpful to some degree when it comes to interpretation of what abilities that can be learned through the assignments.

En stor del av elevers matematikundervisning består av enskilt arbete och att räkna i matematikböcker. Detta medför att det skapas få möjligheter för eleverna att utveckla sin förmåga att resonera om matematiken, vilket det står i den svenska läroplanen att de ska göra. Forskning visar att när elever får möjlighet att resonera ökar deras kunskap och förståelse om matematik. Syftet med kunskapsöversikten är att redogöra för vad forskning säger om olika sätt att utveckla förmågan att föra och följa matematiska resonemang hos elever i årskurs F-6. Frågeställningen är: vilka faktorer kan främja utvecklingen av elevers resonemangsförmåga i matematikundervisningen? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har jag systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om matematikundervisning och elevers resonemangsförmåga. Resultatet visar att kommunikation, lärarens roll, uppgifter, arbetssätt och representationer är viktiga när det kommer till faktorer som kan främja utvecklingen av elevers resonemangsförmåga. Samtidigt visar forskning att lärare ser det som utmanande att skapa undervisning som både utvecklar elevernas kunskaper och förmågor. Lärare behöver därför se utvecklandet av elevers resonemangsförmåga som ett verktyg som hjälper eleverna att förstå och lära sig matematik. Vidare forskning utifrån kunskapsöversiktens resultat kan vara att undersöka hur utvecklandet av elevers resonemangsförmåga påverkar elevernas matematiska kunskaper, förståelse och resultat.