Under de tre senaste decennierna har medarbetarens betydelse för professionella tjänsteföretag ökat eftersom individens kunskap är en av företagens främsta tillgångar. Kunskap kan ses som en flyktig tillgång eftersom medarbetaren av fri vilja kan ta med sig den ut ur företaget. Av den anledningen är det viktigt att företagsledningen i revisionsbyråerna utarbetar strategier för att behålla sina professionella medarbetare i organisationen. Med denna problematik som utgångspunkt formulerades problemet: Vad påverkar den professionella medarbetaren vid valet att stanna kvar i en revisionsbyrå? Studiens huvudsyfte är att identifiera och förklara de faktorer som professionella medarbetare anser viktigast respektive minst viktiga för att stanna kvar i en revisionsbyrå. Ett delsyfte är att kunna lämna rekommendationer till företagsledningen om vilka faktorer de ska förstärka och vilka som är av mindre betydelse. Studien utgår från företagsledningens perspektiv och ett teoretiskt ramverk som ger en övergripande bild av professionella tjänsteföretag och teorier om vad som påverkar medarbetaren i valet att stanna kvar på sin arbetsplats. Utifrån teorin har en webbenkät genomförts på medarbetare i som arbetar på fyra stycken revisionsbyråer i Sverige.   Studien visar det är viktigt att medarbetarens upplever arbetstillfredsställelse. Om medarbetarna har utvecklande arbetsuppgifter, möjligheten att uppnå sina ambitioner samt delar värderingar med organisationen ökar möjligheten att de stannar i organisationen.

Public libraries are facing new challenges to reach more and new users and to remain as a valid source of knowledge and information. Fewer visitors and books lent in the last years are the main evidence of public libraries’s decline. A proper develop of the internal and external communication may play a key role to prepare public libraries to perform better in this competitive environment. The purpose of this thesis is to examine how public libraries in Santiago, Chile work with Strategic Communication in order to reach out to a growing number of users while meeting the organizations’ goals. The study identifies five elements that need to be in place in a public library to probe the presence of Strategic Communication. These elements are the following: presence of a library vision and goals, staff commitment and awareness communicating the brand, focus on user satisfaction, campaigns and outgoing projects in promotion and presence in internal and external social media. Five semi structured interviews were conducted with the head librarians in five public libraries in Santiago, Chile, chosen randomly from a list of public libraries. The result shows that out of the five elements two of them are properly in place: 1) staff commitment and awareness communicating the brand and 2) user satisfaction. Conversely, factors that have low development are: 1) the library vision and goal, 2) campaigns and outgoing operations and 3) internal and external social media. Athough public libraries in Chile show commitment to develop strategic communication, evidence shows that there is considerabe room for improvement.

Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur ledare i en Lean Production- kontext hanterar effekter på medarbetares arbetsmiljö och hälsa utifrån de sociala nyckelaspekterna kontroll, krav, social support och erkännande/belöning. Metod: Studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapstradition och antar ett social konstruktionistiskt synsätt. Med en abduktiv ansats kopplas teori och empiri samman i en kvalitativ fallstudie. Studien är uppbyggd kring semistrukturerade intervjuer och observationer. Studiens bidrag: Studien skapar förståelse för hur ledare hanterar effekter på medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa utifrån de valda nyckelaspekterna kontroll, krav, social support och erkännande/belöning. Den belyser även vikten av att balansera dessa för att åstadkomma en så effektiv hantering som möjligt. Studien uppmärksammar också effekter på ledares arbetssituation i form av hög arbetsbelastning, samt att det i studien finns ett upplevt gap mellan ledare och medarbetare gällande kommunikation och engagemang. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån studien läggs följande förslag fram som exempel till vidare forskning: Hur kan ledare i en Lean Production-kontext hantera kommunikationen med medarbetare för att den skall fungera bättre, samt att beröm och feedback skall nå fram? Hur- och vem ska hantera effekterna som uppkommer på ledares arbetsmiljö och hälsa, i en Lean Production-kontext?

Studiens syfte var att ta reda på hur chefer uppfattar begreppet ”chefspotential”, hur medarbetare med denna potential identifieras och sedermera utvärderas i verksamheten. Detta ska ses i ljuset av att allt färre vill bli chefer idag och att chefen spelar en avgörande roll för medarbetarens fortsatta karriärsutveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserats utifrån begrepp så som ”potential”, ”identifiering” och ”utvärdering”. Studien visar att chefernas egen preferens vad gäller vem som uppfattas ha ”chefspotential” väger tungt i bedömningen av vem som blir identifierad som chefspotential. Samtidigt visar studien att antalet strategier för att utveckla dessa medarbetare är begränsade och riskerar att få motsatt effekt hos de identifierade medarbetarna som förväntar sig feedback och relevanta utmaningar på väg till sin första chefsroll.

Problemformulering och syfte: Förändringar är ett vanligt förekommande fenomen i dagens organisationer och en viktig roll i dessa organisationsförändringar är kommunikationen. Idag finns ett stort antal undersökningar kring organisationsförändringar med fokus på kommunikation, dock har dessa främst ett ledningsperspektiv. För att ta fasta vid att organisationsförändringar ur ett medarbetarperspektiv är ett relativt outforskat fält, är det av intresse att med ett större fokus än tidigare undersöka en förändring ur medarbetares perspektiv. Syftet med studien är att undersöka den interna kommunikationen, och dess betydelse, under förändringsarbetet “Införande av Skönsmomodellen i Sundsvalls hemtjänst” samt hur medarbetare och ledare uppfattat förändringen och kommunikationen runt den. Metod och material: I vår studie har vi använt oss av samtalsintervjuer. Projektet “Skönsmomodellen” innefattar hela Sundsvalls hemtjänst, men vi valde att avgränsa oss till enbart Skönsmons hemtjänst. Huvudresultat: De ledare vi intervjuade hade alla en fast ståndpunkt i att kommunikationen är en viktig del i en förändringsprocess. Trots detta tillämpades inte kunskaperna i praktiken under projektet och exempelvis fanns ingen kommunikationsplan att tillgå. Ledningen har dock nyttjat stöd av kommunikatör, men mest gällande extern kommunikation. Förändringsarbetet är nytänkande på så sätt att medarbetaren tar ett stort ansvar. Vårt resultat visar att trots en nytänkande förändring med stort fokus på medarbetaren finns fortfarande en omodern syn på kommunikation som låter den interna kommunikationen stå i skuggan av den externa kommunikationen

Titel: Employee advocacy på Facebook - En studie ur konsumenternas perspektiv Författare: Ylva Nelson och Ebba Sjöstrand Handledare: Anders Wrenne Institution: Institutionen för industriell ekonomi, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Den här studien syftar till att öka kunskapen om employee advocacy genom att studera forskningsområdet ur konsumenternas perspektiv. Metod: En enkätundersökning med 203 respondenter. Slutsatser: Studien visar att konsumenternas vilja att besöka att varumärkes Facebook-sida blir mindre vid kännedomen att företaget använder sig av belönad employee advocacy. Resultatet gick inte att härleda till konsumenternas ålder. / Title: Employee advocacy on Facebook - A study from the consumer perspective Authors: Ylva Nelson and Ebba Sjöstrand Supervisor: Anders Wrenne Department: Department of industrial economics, Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits Method: A survey consisting of 203 respondents. <img src="file:///page2image11312" />Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge of employee advocacy by studying the field of research from the consumer perspective. Results: The study shows that consumers' willingness to visit a brand's Facebook page will be smaller with the knowledge that the company uses rewarded employee advocacy. The result could not be derived from consumer age.

Bakgrund: För företag är alla ekonomiska aspekter viktiga, dit hör medarbetarnas hälsa som kan bli en stor kostnadspost. I dagens samhälle ökar stress och depression från arbetsplatsen trots gedigna kunskaper inom ämnet. Syfte: Studiens syfte är belysa kopplingen mellan medarbetarskap och arbetshälsa. Teori: Studien har sin utgångspunkt ur medarbetarskap och arbetshälsa. Tidigare forskning inom arbetshälsa har kopplats till medarbetarskapshjulet för att studera om något av medarbetarskapets fyra begreppspar kan förklara arbetshälsa i högre grad än något annat begreppspar. Metod: Det empiriska materialet har samlats in genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät där antalet respondenter uppgick till 83 individer. Tidigare forskning har gjort det möjligt att koppla svaren från enkäten till möjliga påverkande faktorer för arbetshälsa inom medarbetarskap. Analys: I resultatet framkommer att det finns många faktorer som har samband med arbetsglädje. Det visade sig att kommunikation, samhörighet, relationer, uppskattning och utveckling har starka samband med den arbetsglädje som medarbetarna upplever. För faktorn stress visades samband med förtroende för chefen och kontroll. Slutsats: Medarbetarskap är ett bra redskap för att förhindra arbetsohälsa. Då arbetshälsa är komplext och många faktorer för arbetshälsa påverkar varandra bör inga av medarbetarskapets begreppspar bortses ifrån. / Background: For companies are every economic aspect essential. One aspect is the workplace health that employees feel whom can be a big cost. In our society is stress and depression increasing despite extensive knowledge in the topic for workplace health. Purpose: The purpose of the study is to illustrate the connection between followship and workplace health. Theory: The study has it starting point from followship and workplace health. Previous research in the topic for workplace health have been related to the wheel of followship to study if one of the four factors in followship can explain workplace health more than the other factors. Method: The empirical material have been collected from a quantitative research in form of a survey, is was 83 participants who responded. Previous research and literature have made it possible to relate the answers from the survey to factors affecting workplace health in the strategy of followship. Result: The result show that there are many factors that influence workplace happiness. It showed that communication, affinity, relations, appreciation and personal development have connections with workplace happiness. Factors that influence in stress is trust in the manager and control of the workday. Conclusion: Followship is a good tool to prevent workplace related illnesses. Workplace health is a complex topic and many factors for workplace health affect each other, therefore should none aspect of followship be ignored.

Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet. Under 1990-talet framkom en av de mest använda styrmodellerna, det av Kaplan och Norton utformade balanserade styrkortet. I modellen presenteras olika perspektiv som ska beaktas i den ekonomiska styrningen, varvid medarbetarna ingår i ett av dem. Medarbetarfokus i styrningen utifrån ledningens syn är intressant att undersöka, då medvetenheten om personalens påverkan på resultatet har ökat de senaste decennierna. Vi har därmed valt att undersöka hur verksamheter i privat och offentlig sektor använder sig av en medarbetarfokus i den ekonomiska styrningen för att uppnå ökad effektivitet samt att redogöra för eventuella skillnader som uppkommer av en jämförelse mellan de två sektorerna. Vidare utgår vår undersökning från en deduktiv ansats med ett kvalitativt angreppssätt, vilket baseras på primärdata i form av intervjuer i fyra privata organisationer och fyra offentliga organisationer. Undersökningen utgår från teorier om bland annat ekonomisk styrning, organisation och ledarskap. Utifrån undersökningens resultat kan vi avläsa att undersökningsenheterna har olika grad av formalisering gällande styrningen. Vi anser att detta troligen har ett starkare samband med organisationens storlek än med ägandeförhållandet. Vidare finns det en tydligare koppling mellan intäkter och kostnader i de privata organisationerna än i de offentliga, vilket påverkar budgetarbetet. Benchmarking tillämpas främst i de offentliga organisationerna eftersom tydliga finansiella referenspunkter där ofta saknas. Gällande appliceringen av en medarbetarfokus i styrningen kan vi konstatera att vi fann mer likheter än olikheter i jämförandet mellan de privata och offentliga verksamheterna. I undersökningen framgår det att två offentliga enheter och en privat enhet använder sig av det balanserade styrkortet och även tillämpar ett medarbetarperspektiv inom det. Nyckeltal med avseende på medarbetarna används i olika utsträckning men vi kan inte se någon skillnad beträffande vilka mått som används i de olika sektorerna. Alla enheter använder medarbetarsamtal för att förmedla organisationens visioner och övergripande mål till medarbetarna. Även olika typer av attitydenkäter tillämpas för att mäta mjuka värden som en del i styrningen. Belöningssystem såsom bonus och friskvård visade sig också vanligt förekommande i styrningen av medarbetare för att uppnå effektivitet och i förlängningen lönsamhet.

No description available.

<p>Våra forskningsfrågor har handlat om vilka förväntningar chefer och medarbetare har på chefsrollen inom kommunal äldreomsorg - vilka likheter och skillnader som finns mellan chefer och medarbetare och vad det får för eventuella konsekvenser. Syftet var att förstå vilka förväntningar medarbetarna i en offentlig äldreomsorgsorganisation i tre kommuner i Småland har på sin chef samt vad enhetschefen har för förväntningar på sin roll inom äldreomsorgen. Vår fokus var några personers egna upplevelser, och vi har därför valt en kvalitativ ansats och har gjort tio enskilda intervjuer med fyra enhetschefer och sex medarbetare samt en parintervju med två medarbetare. Teoribildningar som vi använt är norm- och ledarskapsteorier. Resultatet av denna undersökning visar att det är skillnader på chefers och medarbetares förväntningar på chefsrollen, vad skillnaderna beror på är här svårt att fastslå. Respondenternas personlighet, ålder, kön, erfarenhet och att de arbetar i olika verksamheter, ordinärt och särskilt boende tycks ha betydelse för vilka förväntningar chefer och medarbetare har. Det är dock svårt att säga vilken faktor som har störst betydelse för förväntningarna. Dessa skillnader i förväntningarna kan eventuellt få konsekvenser i form av en svårhanterad chefsroll och kan leda till en splittrad organisation.</p>