Uppsatsen beskriver företagskulturen i företaget Helmia Bil. Helmia Bil har verksamheter på flera orter i Värmland och avståndet mellan ledning och anställda är utspritt. Sjukskrivningstalen är relativt låga inom hela organisationen men speciellt låga i Sunne och Torsby. Med anledning av det uppkom mitt intreese för att studera företagskultuern inom företaget. Helmia bil ingår i en större undersökning om "långtidsfriska" företag som Karolinska institutet gör. De menar att vi ska lära av dessa företag som har låga sjukskrivningstal. Syftet med studien var att undersöka om företagskulturen skiljer sig åt mellan orterna Sunne/Torsby och Karlstad. Jag hade en förförståelse att företagskulturen är starkare i Sunne/Torsby där företaget en gång startade. Företaget köpte Volvohandeln i Karlstad för tio år sedan (1997). Min hypotes var att företagskulturen är starkare och mera levande i Sunne/Torsby. För att uppnå syftet med undersökningen har kvalitativa intervjuer gjorts. Anställda i Sunne, Torsby och Karlstad har intervjuats. Jag ville se vilka drivkrafter som finns, hur anställda upplever sin arbetsmiljö, hur kommunikationen fungerar, hur man upplever företagets ställda mål och affärsidé. Jag ville också se hur väl anställda i företaget kände till grundare och företagets värdegrund. Materialet har sedan analyserats och transkiberats med utgång från Strauss och Corbin. Resultatet visade att företagskulturen är starkare och mer levande i Sunne/Torsby. Olika faktorer påverkar företagskulturen. Några av dessa är: det geografiska avståndet mellan orterna, hur internkommunikationen fungerar, ledarskapet, kunskap om grundare och företagets värdegrund. Som bakgrund till undersökningen ligger teorier om Rutiner och Ritualer, Organisation och styrning, Makt och ledarskap och Medarbetarskap och samarbete.

The purpose of this study is to extend the understanding of how professionals in modern organisations want to be managed. We especially investigate professionals changing industries to describe if, and how, aprofessional in this situation is becoming a professional again after the change. This to find connections between intrinsic motivation and attitudes towards professionalism on one side, and applicable managerial methodson the other. Best practice in managing professionals is traditionally considered to be non-invasive methodologies such as indoctrination and training. Beyond that, operational-level management is usually considered to be bound to fail. The analysis suggests the following: A professional changing industry will become professional again. The driving force for becoming professional again is the strive for horisontal specialization, induced by higher education. Management of professionals needs to account for the integrity of the horizontal specialization of the professional. Relational management and intellectual discussions are central.

<p>Summary</p><p>The purpose with this study is to give a view of how employees understand their belonging and role in a temporary work agency and its clients. This study describes the employees´ relation towards the temporary work agency and the client. The study should be interesting for temporary work agencies and those who have considered of working in the temporary work agency business.</p><p>The agency in this study is Manpower AB and has existed in Skövde for five years and has appreciated 200 employees. The company offers fast, worth its prizes and flexible employment agency solutions no matter if it affects a few persons or more complicated solutions. You can find specialists and generalists within the most fields, for example administration, sales, market, telemarketing, technology, and logistics. Accept for satisfied clients Manpower AB has an ambition of satisfied employees.</p><p>Working as temporary hired employee has consequences for the situation at the place of work. The temporary hired employees’ presence is expressed, or implied temporary, and furthermore they have other legal status. These employees aren’t included in the “common” social contexts at the work, which is a risk to lead them to isolation. The question is if the employees feel their belonging to the temporary work agency or to the clients, or if their belonging is in no-man’s-land. So the discussion in this study is;</p><p>How do employees from a temporary work agency understand their belonging and role when they are temporary hired out to a client, and what influence their understanding?</p><p>A concept that manages the relation employee to boss/employer and to the rest of the work has during the last years grown and got the name employeeship. This concept has various forms and consists of four stones, which describes how employeeship is practiced within various parts in the Swedish working life. The study looks at all sides of the question but mostly from this employeeship that gives an explanation of what influence the employees´ understanding of their belonging and role. The theory that goes by the hand with the study’s discussion belonging, is identity. There is an ongoing interaction between identities and roles, therefore are these theories shown in the theoretical frame of reference.</p><p>This study shows that the view of the respondents´ understandings is a consequence of in what extent the employeeships’ stones occurs in the temporary work agency and in its clients. The majority of the respondents think that they have the same roles as the client’s employees. As the role has an influence of a person’s identity, the respondents’ role influence their understanding of their belonging, which for the mostly full-time employees is to the clients. A couple of respondents have, through this study, more or less shown that their belonging is in no-man’s-land. This situation doesn’t however need to be seen a something bad because the respondents are satisfied with their employment as temporary hired thorough Manpower AB.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie är att ge en bild av hur uthyrda medarbetare uppfattar sin tillhörighet och roll på ett personaluthyrningsföretag och dess kundföretag. Denna studie skildrar medarbetarnas relation gentemot både personaluthyrningsföretaget och kund¬företaget. Studien bör vara intressant för personaluthyrningsföretag och de som har funderingar på att arbeta inom personaluthyrningsbranschen.</p><p>Undersökningsföretaget för studien är personaluthyrningsföretaget Manpower AB som har funnits i Skövde i fem år och har idag cirka 200 anställda. Företaget erbjuder snabba, prisvärda och flexibla bemanningslösningar oavsett om det gäller ett fåtal personer eller mer komplicerade lösningar. Här finns specialister och generalister inom de allra flesta områden, exempelvis administration, sälj, marknad, telemarketing, teknik och logistik. Förutom nöjda kundföretag strävar Manpower AB efter att ha nöjda medarbetare.</p><p>Att arbeta som uthyrd medarbetare får konsekvenser för situationen på arbetsplatsen. De uthyrda medarbetarnas närvaro är uttalat, eller underförstått tillfälligt, och de har dessutom en annan legal status än kundföretagets personal. Dessa medarbetare ingår inte självklart i de ”vanliga” sociala sammanhangen på arbetsplatsen, vilket riskerar att leda till utanförskap. Frågan är om medarbetarna känner sin tillhörighet till personal¬uthyrningsföretaget eller till kundföretagen, eller om deras tillhörighet är i ingenmansland. Utifrån detta har en problemformulering tagits fram för studien;</p><p>Hur uppfattar medarbetare på ett personaluthyrningsföretag sin tillhörighet och roll när de är uthyrda till ett kundföretag, samt vad är det som påverkar deras uppfattning?</p><p>Ett begrepp som hanterar relationen medarbetare till chef/arbetsgivare och till det övriga arbetet har under senare år vuxit fram och fått namnet medarbetarskap. Detta begrepp har olika former och består av fyra hörnstenar, vilka beskriver hur medarbetarskap bedrivs inom olika delar av svenskt arbetsliv. Studien belyser problemet främst utifrån just medarbetarskap som ger en förklaring till vad som påverkar medarbetarnas uppfattning om sin tillhörighet och roll. Den teori som går hand i hand med studiens problemområde tillhörighet, är identitet. Det sker samtidigt en pågående interaktion mellan identitet och roller, därför belyses dessa teorier i den teoretiska referensramen.</p><p>Som ni läsare har uppmärksammat i sammanfattningen är några ord kursiva, vilka är studiens nyckelord. Dessa återkommer löpande i studien.</p><p>Denna studie visar att bilden av respondenternas uppfattning är en följd av i vilken grad medarbetarskapets hörnstenar förekommer i personaluthyrningsföretaget och i dess kund¬företag. Majoriteten av respondenterna menar att de har samma roll som kundföretagens personal. Då rollen har en påverkan på individens identitet, påverkar respondenternas roll synen på sin tillhörighet, som hos de heltidsanställda överlag är till kundföretaget. Ett par respondenter har, genom studien, även mer eller mindre visat sig tillhöra ingenmansland. Detta läge behöver dock inte vara negativt, då respondenterna trivs med sin tillvaro som uthyrda medarbetare genom Manpower AB.</p>

Studien som här sammanfattas är kvantitativ och börjar med en redogörelse av tidigare forskning inom ämnena, medarbetarskap, top-down – bottom-up, samt street level bureaucacy. Därefter redovisas den teoretiska referensramen som arbetet utgått från; Dochertys organisatoriska lärande. En svensk kommun bestående av omkring 10 000 medarbetare har använts som population till arbetet hos vilken en surveyundersökning genomförts. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan lärande och medarbetarskap. Fokusområden har varit individens lärande inom organisationen liksom hur detta påverkat deras intryck av sitt medarbetarskap. Det resultat som framkommit visar att lärande är bidragande till ett välmående medarbetarskap. Slutligen skildras en analys av resultatet som sedan leder till en diskussion.

Vi lever i en ständigt föränderlig värld, där omvärlden ställer krav på människans flexibilitet och anpassning. Dessa krav gäller även organisationer. Uttrycket “adapt or die” talar för verksamheternas möjligheter till överlevnad. I denna studie undersöker vi en skola som på grund av yttre omständigheter tvingas till förändring för att överleva. Syftet med studien är att kartlägga hur anställda på en skola som är under en påtvingad förändring upplever förändringen inledningsvis, det vill säga efter den fas där beslutet tagits och man planerar för förändringen. Studiens undersökningsmetod är en kvalitativ studie där datainsamlingen har skett med hjälp av intervjuer med fem lärare och en representant från ledningen. Vi berör teoretiska områden som; organisationsförändringar, ledarskap och medarbetarskap, vilka ligger till grund för intervjuguiden och analysen. I analysen och resultatet redogörs för faktorer som enligt våra intervjupersoner har varit betydelsefulla i förändringsprocessens initiala fas och som bör finnas med i åtanke vid planering av en förändring. Resultatet i vår studie visar att om man lyckas förmedla nödvändigheten med förändringen och ger kontinuerlig information ökar acceptansen till förändringen. Det är även av stor betydelse att i planeringsstadiet, identifiera vilka frågor som är centrala för medarbetarna och bjuda in till samtal med de personer som är föremål för förändringen. Problem som framstått är att föräldrar och lärare från andra skolor visat missnöje och motstånd mot förändringen.

The intention with this study was to study how the staff at a male-dominated workplace percive their employeeship, and also how what according to the staff contributes to a attractive- and healthpromotive workplace. The method for the study was of a qualitative approach with a focus on interviews. For the study nine semi-structured interviews were performed at a male-dominated workplace in Sweden, in which the interviewees were from three different departments of the leisure unit in a commune. The result for the study shows among other things that the staff viewed their employeeship as their own responsibility and that it was a contibuting factor for a attractive- and healthpromotive workplace. Furthermore there was also some uncertianties around the concept of what a health promotive workplace is and that there was different views amongst men and women regarding working at a male- dominated workplace. There was also different views amongst men and women regarding workning with the opposite sex. The conclusion for this study shows that employeeship for the involves fellowship and cooperation between coworkers but also that the employees have a responsibility of their own to contribute to an attractive and healthpromotive workplace. That learning and competence development happens between coworkers, rather that through training and courses. / Syftet med denna studie var att studera hur personalen på en mansdominerad arbetsplats uppfattar sitt medarbetarskap, samt vad som enligt personalen bidrar till en lärande och en Metoden för studien var av kvalitativ ansats med fokus på intervjuer. För studien utfördes nio stycken semi-strukturerade intervjuer på en mansdominerad arbetsplats i Sverige, där  ntervjupersonerna var från tre olika avdelningar på fritidsenheten i en kommun. Resultatet för studien visade bland annat att personalen såg på sitt medarbetarskap som ett eget ansvar och en bidragande faktor till en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats. Dessutom visade det sig att män och kvinnor hade olika uppfattningar kring att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Det fanns även olika uppfattningar hos männen och kvinnorna kring att arbeta med det motsatta könet. Slutsatsen för studien visar på att medarbetarskapet för personalen innebär gemenskap och samarbete, men också att ett ansvar till att bidra till en hälsofrämjande och attraktiv arbetsplats är av stor vikt. Att lärandet och kompetensutvecklingen sker mellan kollegorna, snarare än genom utbildningar och kurser.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur distansarbete påverkar chefers ledarskap i deras arbetsliv. Vi vill även se om motivationen påverkats samt om cheferna därmed fått förändra sitt sätt att motivera på grund av distansarbetet. Vidare vill vi även ta reda på om chefernas work-life balance har påverkats av distansen eller om det mest är sammankopplat med chefstiteln i sig. För att kunna besvara detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: Hur har distansarbetet förändrat chefernas sätt att leda sin grupp? Vilka möjligheter finns till en bra work-life balance vid distansarbete och i rollen som chef? Hur upplever cheferna motivationen vid distansarbete? I vår studie har vi använt oss av teorier kring olika ledarstilar, medarbetarskap, kommunikation och feedback. Vi har även redogjort för teorier om work-life balance, bland annat dess utveckling över tid för att sedan komma in på teorier kring tillgänglighet, ledarskap på distans och motivation. I motivationsdelen har vi bland annat skrivit om ledarens förmåga att motivera samt skillnaden mellan inre och yttre motivation. Vi har utfört 8 stycken intervjuer med olika gruppchefer på ett större företag som utgör vår empiri. Utifrån de teorier vi valt ut har vi sedan analyserat empirin. Med utgångspunkt i våra resultat kunde vi sedan dra slutsatser kring våra frågeställningar där vi bland annat har kunnat se att distansarbetet haft stor påverkan på chefers ledarskap. Vi kunde även se att motivationen har påverkats till det negativa men inte på grund av ändrat ledarskap utan distansen och situationen i sig. När det kommer till frågeställning om work-life balance har vi sett att mer flexibilitet har uppstått och detta har varit både positivt och negativt.

Denna studie handlar om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön där syftet är att undersöka arbetstagares upplevelser av sin egna och chefens ansvar i skapandet av en god arbetsmiljö. Undersökningen bygger på material från tio kvalitativa intervjuer och resultatet visar på flera faktorer som inverkar på arbetsmiljön. Dels är det den organisatoriska delen som innefattar strukturella förutsättningar och dels den sociala delen som belyser mjuka värden. Slutsatsen är att arbetsmiljö påverkas av hur både den sociala och den organisatoriska närvaron ser ut. Detta i form av arbetstagares medvetenhet kring sitt eget ansvar i arbetsmiljöarbetet, graden av chefens närvaro och stöd samt både organisatoriska och individuella förutsättningar för chefen att genomföra tillfredsställande arbetsmiljöåtgärder. Slutligen är en tydlig och ömsesidig delaktighet i organisationens struktur- och ansvarsfördelning betydelsefull för arbetsmiljön. / <p>2020-06-08</p>

Problemformulering och syfte: Organisationsstruktur är ett aktuellt och relevant ämne för företag i dagens föränderliga samhälle. Teorier och forskning om fenomenet har genom tiderna utvecklats, och sambandet mellan organisationsstruktur och kommunikation samt dess påverkan på de anställda har fått mycket uppmärksamhet. Under de senaste decennierna har forskare sett en ny trend bland organisationer, nämligen en platt och decentraliserad struktur. Forskning inom det givna området är viktigt eftersom fler undersökningar kan skapa bättre förståelse för hur organisationsstrukturer påverkar kommunikationen och medarbetarna. Syftet med denna uppsats är att undersöka medarbetarnas upplevda föreställningar av organisationsstrukturen i en platt organisation, ur ett kommunikativt perspektiv. Metod och material: Studien är en kvalitativ fallstudie. Inledningsvis insamlades en teoretisk bas som bidrog till enbredare kännedom inom följande områden:Organisationsstruktur, ledarskap, medarbetarskap och självstyrande team samt arbetstillfredsställelse och motivation. Utifrån teorin utformades frågor till kvalitativa samtalsintervjuer som ämnade att undersöka medarbetarnas upplevda föreställningar av organisationsstrukturen i den platta organisationen Björn Lundén. Inför intervjuerna gjordes ett strategiskt tvåstegs urval för att välja ut intervjupersoner från företaget.Huvudresultat: Studiens resultat visar att hierarkiska nivåer och nya kommunikationsmönster har växt fram i den platta organisationen på senare tid. När Björn Lundén utvecklades och antalet anställda ökade upplevde medarbetarna ett behov av hårdare styrning och nya arbetssätt, för att effektivisera beslutsfattande och andra interna kommunikationsprocesser. Vidare visar resultaten att frånvaron av formella chefer påverkar medarbetarnas motivation i både positiv och negativ bemärkelse.

Syftet med studien var att undersöka hur begreppet medarbetarskapanvänds och förstås av medarbetare samt medarbetare medledaransvar (chefer) inom en offentlig verksamhet i en medelstorkommun. Studien genomfördes med en kvalitativ metod ochhermeneutisk grund där semistrukturerade intervjuer användes förinsamling av empiriskt material. Intervjuerna var sju till antalet.Studiens frågeställningar analyserades utifrån diskursanalys ochmedarbetarskapshjulet som analysverktyg. Resultatetutkristalliserades till fem teman: talet om att vara medarbetare, taletom medarbetarskap, talet om kommunens policy kringmedarbetarskap, uppfattning om kommunens arbete medmedarbetarskap och erfarenheter samt upplevelser avmedarbetarskap. Studiens slutsats är att medarbetarskap är ettbegrepp som finns i policys men som inte är definierat nere på denlokala nivån. Trots detta så visar studien på att medarbetarnabeskriver medarbetarskap som samarbete, ansvar gentemot sinakollegor, sin arbetsmiljö samt det egna ansvaret för sinaarbetsuppgifter. Studien visar att även om informanterna inte kundeprecisera innehållet i medarbetarskapsvisionen så efterlevdes dengenom att den är integrerad i bland annat medarbetarsamtal, mallarför lönesamtal och utformandet av möten.