<p>Uppsatsen beskriver företagskulturen i företaget Helmia Bil. Helmia Bil har verksamheter på flera orter i Värmland och avståndet mellan ledning och anställda är utspritt. Sjukskrivningstalen är relativt låga inom hela organisationen men speciellt låga i Sunne och Torsby. Med anledning av det uppkom mitt intreese för att studera företagskultuern inom företaget. Helmia bil ingår i en större undersökning om "långtidsfriska" företag som Karolinska institutet gör. De menar att vi ska lära av dessa företag som har låga sjukskrivningstal.</p><p>Syftet med studien var att undersöka om företagskulturen skiljer sig åt mellan orterna Sunne/Torsby och Karlstad. Jag hade en förförståelse att företagskulturen är starkare i Sunne/Torsby där företaget en gång startade. Företaget köpte Volvohandeln i Karlstad för tio år sedan (1997). Min hypotes var att företagskulturen är starkare och mera levande i Sunne/Torsby.</p><p>För att uppnå syftet med undersökningen har kvalitativa intervjuer gjorts. Anställda i Sunne, Torsby och Karlstad har intervjuats. Jag ville se vilka drivkrafter som finns, hur anställda upplever sin arbetsmiljö, hur kommunikationen fungerar, hur man upplever företagets ställda mål och affärsidé. Jag ville också se hur väl anställda i företaget kände till grundare och företagets värdegrund. Materialet har sedan analyserats och transkiberats med utgång från Strauss och Corbin.</p><p>Resultatet visade att företagskulturen är starkare och mer levande i Sunne/Torsby. Olika faktorer påverkar företagskulturen. Några av dessa är: det geografiska avståndet mellan orterna, hur internkommunikationen fungerar, ledarskapet, kunskap om grundare och företagets värdegrund.</p><p>Som bakgrund till undersökningen ligger teorier om Rutiner och Ritualer, Organisation och styrning, Makt och ledarskap och Medarbetarskap och samarbete.</p>

Varje land har i grund och botten starka familjekulturer. Kulturen förföljer oss överallt. Dendefinieras som tankar, känslor, handlingar och produkter. Kulturen bygger på gamlatraditioner, seder, normer och värderingar. Chefer har mest inflytande i hur en företagskulturska se ut i ett företag. Det gör de genom att de för medarbetarna påpekar vad som är viktigtoch vad som är mindre viktigt i företaget.Medarbetarna bör ha en social kompetens som gör att de kan samarbeta och samverka medandra. De bör också vara beredda på att ändra sitt arbetssätt och därmed stödjaförändringsarbetet. En medarbetare förväntas kunna agera utifrån kundernas behov ochönskemål.Företagsbesök har gjorts i Nirbo d.o.o och Länghemskök AB. Nirbo är ett företag som ärlokaliserat i Bosnien och Hercegovina medan Länghemskök AB är lokaliserat i Sverige.Studien har gått ut på att jämföra de två företagen. Uppsatsens huvudfråga behandlarskillnader och/eller likheter mellan de två företagen. Uppsatsens delfrågor ska ge svar på hurmycket ”svensk kultur” har implementerats i det bosniska företaget, vilket tankesättmedarbetarna har i respektive företag, hur deras relation till cheferna ser ut samt om denbefintliga företagskulturen har betydelse för hur framgångsrika de här två företagen är.Syftet med den här uppsatsen är att analysera företagskulturen i ett svenskt och ett bosnisktföretag. En jämförelse görs av de två företagen för att skillnader och/eller likheter ska kunnaidentifieras. Företagskulturen analyseras i företagen för att en undersökning ska kunna görasom huruvida företagskulturen är kopplad till landet företaget är lokaliserat i. Det vidare syftetär att bidra med kunskap om ett lands kultur kan implementeras i en organisation i ett annatland.Uppsatsen är skriven utifrån ett medarbetarskapsperspektiv. En kvalitativ metod hartillämpats när uppsatsen har utformats. Uppsatsen präglas av ett abduktivt angreppssätt samtett hermeneutiskt förhållningssätt. Både primär- och sekundärdata har använts viduppsatsskrivandet.De slutsatser som kunnat dras utifrån den insamlade informationen är att det finns bådeskillnader och likheter mellan företagen. Den största skillnaden är att olika tankar kringarbetet finns i de två företagen. Likheter finns kring de regler de har i företagen.Respondenterna från produktionen i det bosniska företaget försöker förbättra företaget ännumer, vilket respondenterna från produktionen i det svenska företaget inte uttryckte likamycket. / Uppsatsnivå: D

Det har sedan lång tid tillbaka funnits en löneskillnad mellan den privata och offentliga sektorn, där den offentliga sektorn har befunnit sig på en lägre lönenivå. Denna skillnad är något som faller sig naturligt och som medarbetarna har lärt sig acceptera. Vad är det då som gör att medarbetarna börjar jobba inom offentlig sektor och vad är det som gör dem motiverade till att stanna kvar när det finns en tydlig skillnad i löneutvecklingen. När då gränszonen nås och de monetära medlen inte är disponibla kan det då finnas andra element som kan fungera som kompensation för att motivera medarbetarna.Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en växelverkan mellan inre och yttre motivationsfaktorer. Samt om det är möjligt att upprätthålla en tillräckligt hög motivation med hjälp av inre motivationsfaktorer för att kompensera avsaknaden av yttre motivationsfaktorer. Vi har genom en fallstudie vid en offentlig avdelning utrett vad som motiverar medarbetarna, för att på så sätt kunna identifiera olika motivationselement som kan finnas på avdelningen. Vi har arbetat fram en modell med underliggande element som ska underlätta analysen av empirin. Analysen och resultat visar att det finns en växelverkan, där vissa element är mer betydelsefulla och kan kompensera upp varandras brister.

<p>Att undersöka medarbetarskap innebär att undersöka hur medarbetarna hanterar relationen till sitt arbete, sin arbetsgivare och till sina arbetskamrater. Det finns ett stort intresse i offentlig sektor att undersöka och utvärdera verksamheten. För att göra det använder många kommuner medarbetarenkät som metod. Frågor som väcktes hos mig var om medarbetarenkät är ett bra verktyg för verksamhetsutveckling? Är medarbetarenkät något som min kommun bör införa? För att få en fördjupad förståelse för medarbetarenkäter valde jag att skriva en uppsats om området.</p><p>Förklaringen till att många företag och organisationer vill genomföra en medarbetarenkät är att den ska fungera som ett avstamp för verksamhetsutveckling. Arbetslivet domineras av ett målrationellt synsätt när det gäller verksamhetsutveckling, vilket innebär att ett i förväg uppställt mål är det centrala för verksamheten. För att uppnå ett framgångsrikt utvecklingsarbete behövs ett alternativ till det målrationella perspektivet, vilket här kallas för reflexivt synsätt. Synsättet har, till skillnad mot det målrationella, sin utgångspunkt i medarbetarnas behov och intressen.</p><p>Uppsatsens syfte är att belysa medarbetarenkäter i fem kommuner genom att beskriva dess innehåll. Granskningen sker i form av en kvalitativ och kvantitativ analys av existerande medarbetarenkäter. Dessutom belyses undersökningsföretagen som framställt enkäterna varav ett av dessa analyseras djupare. Utifrån syftet formulerades forskningsfrågorna: Vilket innehåll förekommer i ett antal medarbetarenkäter? Vilka värderingar framträder hos de konsultföretag som genomför medarbetarenkäterna? Uppsatsens metod är textanalys med inspiration hämtad från hermeneutiken och dess kritiska perspektiv.</p><p>I resultatet påvisas att det är stor skillnad i antalet frågor i de olika medarbetarenkäterna. Det framkommer att vissa delområden som till exempel Ledarskap och mål är ett populärt område som har så många som 66 frågor medan området Relation till brukare, elev etc. är mindre populärt med endast 6 frågor. En slutsats som dras efter analysen av undersökningsföretaget Synovate är att kommunen inte endast köper en tjänst där Synovate objektivt framställer och analyserar en enkät. Synovate har tydliga värderingar och synsätt som framgår i texten. Dessa värderingar kan påverka kommunen på olika sätt beroende på vilka värderingar och synsätt de själva har. Ett synsätt som framgår i texten är att Synovate har en målrationell syn på verksamhetsutveckling då de ser medarbetarenkäten som ett medel att nå målen. Ytterligare exempel är att de vill ”göra konkreta avtryck i organisationen” det vill säga Synovate vill påverka och överföra de synsätt och värderingar som de har. En konsekvens av detta är att de uppfattas ha en syn på människan som objekt.</p>

Att undersöka medarbetarskap innebär att undersöka hur medarbetarna hanterar relationen till sitt arbete, sin arbetsgivare och till sina arbetskamrater. Det finns ett stort intresse i offentlig sektor att undersöka och utvärdera verksamheten. För att göra det använder många kommuner medarbetarenkät som metod. Frågor som väcktes hos mig var om medarbetarenkät är ett bra verktyg för verksamhetsutveckling? Är medarbetarenkät något som min kommun bör införa? För att få en fördjupad förståelse för medarbetarenkäter valde jag att skriva en uppsats om området. Förklaringen till att många företag och organisationer vill genomföra en medarbetarenkät är att den ska fungera som ett avstamp för verksamhetsutveckling. Arbetslivet domineras av ett målrationellt synsätt när det gäller verksamhetsutveckling, vilket innebär att ett i förväg uppställt mål är det centrala för verksamheten. För att uppnå ett framgångsrikt utvecklingsarbete behövs ett alternativ till det målrationella perspektivet, vilket här kallas för reflexivt synsätt. Synsättet har, till skillnad mot det målrationella, sin utgångspunkt i medarbetarnas behov och intressen. Uppsatsens syfte är att belysa medarbetarenkäter i fem kommuner genom att beskriva dess innehåll. Granskningen sker i form av en kvalitativ och kvantitativ analys av existerande medarbetarenkäter. Dessutom belyses undersökningsföretagen som framställt enkäterna varav ett av dessa analyseras djupare. Utifrån syftet formulerades forskningsfrågorna: Vilket innehåll förekommer i ett antal medarbetarenkäter? Vilka värderingar framträder hos de konsultföretag som genomför medarbetarenkäterna? Uppsatsens metod är textanalys med inspiration hämtad från hermeneutiken och dess kritiska perspektiv. I resultatet påvisas att det är stor skillnad i antalet frågor i de olika medarbetarenkäterna. Det framkommer att vissa delområden som till exempel Ledarskap och mål är ett populärt område som har så många som 66 frågor medan området Relation till brukare, elev etc. är mindre populärt med endast 6 frågor. En slutsats som dras efter analysen av undersökningsföretaget Synovate är att kommunen inte endast köper en tjänst där Synovate objektivt framställer och analyserar en enkät. Synovate har tydliga värderingar och synsätt som framgår i texten. Dessa värderingar kan påverka kommunen på olika sätt beroende på vilka värderingar och synsätt de själva har. Ett synsätt som framgår i texten är att Synovate har en målrationell syn på verksamhetsutveckling då de ser medarbetarenkäten som ett medel att nå målen. Ytterligare exempel är att de vill ”göra konkreta avtryck i organisationen” det vill säga Synovate vill påverka och överföra de synsätt och värderingar som de har. En konsekvens av detta är att de uppfattas ha en syn på människan som objekt.

Summary The purpose with this study is to give a view of how employees understand their belonging and role in a temporary work agency and its clients. This study describes the employees´ relation towards the temporary work agency and the client. The study should be interesting for temporary work agencies and those who have considered of working in the temporary work agency business. The agency in this study is Manpower AB and has existed in Skövde for five years and has appreciated 200 employees. The company offers fast, worth its prizes and flexible employment agency solutions no matter if it affects a few persons or more complicated solutions. You can find specialists and generalists within the most fields, for example administration, sales, market, telemarketing, technology, and logistics. Accept for satisfied clients Manpower AB has an ambition of satisfied employees. Working as temporary hired employee has consequences for the situation at the place of work. The temporary hired employees’ presence is expressed, or implied temporary, and furthermore they have other legal status. These employees aren’t included in the “common” social contexts at the work, which is a risk to lead them to isolation. The question is if the employees feel their belonging to the temporary work agency or to the clients, or if their belonging is in no-man’s-land. So the discussion in this study is; How do employees from a temporary work agency understand their belonging and role when they are temporary hired out to a client, and what influence their understanding? A concept that manages the relation employee to boss/employer and to the rest of the work has during the last years grown and got the name employeeship. This concept has various forms and consists of four stones, which describes how employeeship is practiced within various parts in the Swedish working life. The study looks at all sides of the question but mostly from this employeeship that gives an explanation of what influence the employees´ understanding of their belonging and role. The theory that goes by the hand with the study’s discussion belonging, is identity. There is an ongoing interaction between identities and roles, therefore are these theories shown in the theoretical frame of reference. This study shows that the view of the respondents´ understandings is a consequence of in what extent the employeeships’ stones occurs in the temporary work agency and in its clients. The majority of the respondents think that they have the same roles as the client’s employees. As the role has an influence of a person’s identity, the respondents’ role influence their understanding of their belonging, which for the mostly full-time employees is to the clients. A couple of respondents have, through this study, more or less shown that their belonging is in no-man’s-land. This situation doesn’t however need to be seen a something bad because the respondents are satisfied with their employment as temporary hired thorough Manpower AB. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att ge en bild av hur uthyrda medarbetare uppfattar sin tillhörighet och roll på ett personaluthyrningsföretag och dess kundföretag. Denna studie skildrar medarbetarnas relation gentemot både personaluthyrningsföretaget och kund¬företaget. Studien bör vara intressant för personaluthyrningsföretag och de som har funderingar på att arbeta inom personaluthyrningsbranschen. Undersökningsföretaget för studien är personaluthyrningsföretaget Manpower AB som har funnits i Skövde i fem år och har idag cirka 200 anställda. Företaget erbjuder snabba, prisvärda och flexibla bemanningslösningar oavsett om det gäller ett fåtal personer eller mer komplicerade lösningar. Här finns specialister och generalister inom de allra flesta områden, exempelvis administration, sälj, marknad, telemarketing, teknik och logistik. Förutom nöjda kundföretag strävar Manpower AB efter att ha nöjda medarbetare. Att arbeta som uthyrd medarbetare får konsekvenser för situationen på arbetsplatsen. De uthyrda medarbetarnas närvaro är uttalat, eller underförstått tillfälligt, och de har dessutom en annan legal status än kundföretagets personal. Dessa medarbetare ingår inte självklart i de ”vanliga” sociala sammanhangen på arbetsplatsen, vilket riskerar att leda till utanförskap. Frågan är om medarbetarna känner sin tillhörighet till personal¬uthyrningsföretaget eller till kundföretagen, eller om deras tillhörighet är i ingenmansland. Utifrån detta har en problemformulering tagits fram för studien; Hur uppfattar medarbetare på ett personaluthyrningsföretag sin tillhörighet och roll när de är uthyrda till ett kundföretag, samt vad är det som påverkar deras uppfattning? Ett begrepp som hanterar relationen medarbetare till chef/arbetsgivare och till det övriga arbetet har under senare år vuxit fram och fått namnet medarbetarskap. Detta begrepp har olika former och består av fyra hörnstenar, vilka beskriver hur medarbetarskap bedrivs inom olika delar av svenskt arbetsliv. Studien belyser problemet främst utifrån just medarbetarskap som ger en förklaring till vad som påverkar medarbetarnas uppfattning om sin tillhörighet och roll. Den teori som går hand i hand med studiens problemområde tillhörighet, är identitet. Det sker samtidigt en pågående interaktion mellan identitet och roller, därför belyses dessa teorier i den teoretiska referensramen. Som ni läsare har uppmärksammat i sammanfattningen är några ord kursiva, vilka är studiens nyckelord. Dessa återkommer löpande i studien. Denna studie visar att bilden av respondenternas uppfattning är en följd av i vilken grad medarbetarskapets hörnstenar förekommer i personaluthyrningsföretaget och i dess kund¬företag. Majoriteten av respondenterna menar att de har samma roll som kundföretagens personal. Då rollen har en påverkan på individens identitet, påverkar respondenternas roll synen på sin tillhörighet, som hos de heltidsanställda överlag är till kundföretaget. Ett par respondenter har, genom studien, även mer eller mindre visat sig tillhöra ingenmansland. Detta läge behöver dock inte vara negativt, då respondenterna trivs med sin tillvaro som uthyrda medarbetare genom Manpower AB.

Bakgrund och problematisering: Förändringar på marknaden såsom globalisering ochhårdnande konkurrens ställer krav på företag att öka sin flexibilitet för att kunna överleva.Företag behöver röra sig bort från den traditionella ekonomistyrningen och flytta fokus fråntillgångar och produkter till de möjligheter som finns i människorna inom organisationen ochistället styra med hjälp av mer moderna styrmedel, såsom empowerment. Med empowermentkan ledningen inom organisationer göra de anställda mer delaktiga genom att ge demmöjligheten att vara med och påverka deras arbetssituation. Detta leder i sin tur till ett ökatengagemang hos de anställda, vilket kan förbättra organisationens resultat på sikt då ökatengagemang leder till en bättre effektivitet och produktivitet. Även arbetsmarknaden har förändrats och bemanningsbranschen har vuxit mycket de senastetjugo åren. Att ha inhyrd personal är alltmer förekommande och det finns anledning att tro attden här typen av anställning kan ha en negativ inverkan på den inhyrda personalensdelaktighet och engagemang i den inhyrande organisationen. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur chefer i organisationer kan skapadelaktighet och engagemang hos inhyrd personal för att på så sätt kunna säkerställa att deutför ett tillfredsställande jobb. Metod: Den vetenskapliga ansatsen tar sin utgångspunkt i hermeneutiken. Vidare ärforskningsansatsen kvalitativ och inspirerad av abduktion. En flerfallstudie genomförs sombestår av intervjuer med nio personer från fyra olika företag som samtliga har personal inhyrdfrån bemanningsföretag. De intervjuade är chefer eller ansvariga för den inhyrda personalen. Resultat: Det som framkommer är att chefer jobbar aktivt med den inhyrda personalensdelaktighet och engagemang genom ett antal olika verktyg. Dock tillåter inte den inhyrdapersonalens anställningsform att varken delaktighet eller engagemang uppnås till fullo, enligtvad tidigare forskning anger är önskvärt.

Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst medarbetarskap. Ett teoretiskt område som går att relatera till självstyrande team, delat ledarskap och informellt ledarskap. Alla är företeelser som kan kopplas till platta organisationer, vilket är en organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta väckte ett intresse hos undersökningsgruppen där frågor angående vilka effekter ett chefslöst medarbetarskap kan ha i en organisation uppstod. I uppsatsen redogör därför författarna, med hjälp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter. Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare från olika delar och team i fallföretaget. Frågorna under fokusgruppintervjuerna skulle ge svar på hur de anställda upplever det vara att arbeta i en organisation utan mellanchefer. Resultatet pekade på att effekterna av ett chefslöst medarbetarskap bland annat visade på högre motivation hos de anställda, skepticism mot annan typ av organisationsstruktur, att de anställda bildar egna normer, och att de anställda delar på ledarskapet genom att vara ansvariga för olika områden. Studiens teoretiska implikationer tar upp författarnas kritik mot tidigare forskning som gjorts om chefslöst medarbetarskap. Kritiken rör den ofta onyanserade forskningen om chefslöst medarbetarskap i allmänhet och informellt ledarskap i synnerhet.

Syfte Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för hur ett företag kan arbeta med ett strategisk Human Resource Management (SHRM), samt hur SHRM kan fungera som ett ledningsverktyg för att frambringa överensstämmelse inom skilda kulturella grunder. Metod Vår uppsats är baserad på en kvalitativ metod där vi valt att angripa vårt problemområde via en abduktiv ansats för att kunna växla mellan empiri och teori. För att studera vårt problemområde har vi genomfört en fallstudie av ett medelstort företag inom försäkringsbranschen. Empiri Vi har valt att utgå från ett ledarperspektiv och kompletterat studien med medarbetarnas röst. Våra empiriska data har vi erhållit genom kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter. Teori Vi har valt att beröra området för organisationskultur såväl som Strategisk Human Resource Management (SHRM). I vår studie har vi belyst hur organisationers ledare kan tillämpa SHRM för att skapa en harmoniserad organisationskultur. Vi har lagt vikt vid teorier som Bang (1999), Korczynski (2002), Millmore et al. (2007), Rollinson (2005) och Smircich (1983). I uppsatsens slut har vi lyft fram en modell för kulturstyrning enligt Lewis (1996). Analys När organisationers ledare uppmärksammar personalens historik och dess effekter som bottnar i olika organisationskulturella erfarenheter, kan ett strategiskt verktyg som SHRM tillämpas för att skapa en hållbar samstämmighet. Förutsättningarna för en lyckad kulturell harmonisering finner vi i ett gott medarbetarskap byggt på ett ömsesidigt förtroende, en väl fungerande kommunikation samt medvetenhet. För att genomdriva en sådan förändring krävs det att organisationens medlemmar medverkar aktivt med sitt fulla stöd. Slutsats Utifrån våra uppfattningar kan en ledare utgöra den konstnär som via sitt verktyg sammansätter de symboliska mosaikplattorna för att skapa ett harmoniserat konstverk, en iögonfallande bild för dess betraktare. Där verktyget utgörs av ett Strategiskt Human Resource Management arbete och mosaikplattorna av organisationens medlemmars skilda kulturella grunder.

The purpose of this paper is to investigate and analyze the role ofcommunication in change processes based on change expertsexperiences. The purpose will be accomplished by answering thefollowing research questions: How can organizations create a highchange readiness? How are leader- and coworkership used as strategicresources in change processes? How does the organizational cultureaffect the planning and implementation of change initiatives?The theoretical framework presented in this paper concludes thatcommunication is important for a successful change initiative and thatchange is consistent in organizations. Therefore it becomes increasinglyimportant for organizations to raise their change readiness in order toconduct successful change initiatives.A qualitative study was conducted with respondents from five Swedishorganizations. The results from the interviews were analyzed andcompared to the theoretical framework. The result of the study showedthat all organizations had a similar approach to change communication.They also predict the same future obstacles and challenges for changecommunication. The study also showed that the organizations use oldercommunication models that don’t take the receivers interpretations intoconsideration.The findings conclude that the organizations can gain a higher changereadiness by focusing on the activities that takes place in between thechanges. The organizations must also develop the necessarycommunication channels that allow the coworker to communicate andthereby strengthening the degree of participation in the change processon their behalf.