<p>ABSTRACT</p><p>Title: Elle & Café – a study of fashion magazines cover pages.</p><p>Number of pages: 38</p><p>Author: Greta Simonsson</p><p>Tutor: Amelie Hössjer</p><p>Course: Media and Communication Studies D</p><p>Period: Spring Semester 2008</p><p>University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University</p><p>Aim: The purpose of this essay is to:</p><p> Analyze the cover images from the 2007 editions of the magazines Elles and Café, using semiotic analysis.</p><p> Analyzes eventual resemblances or differences between the two magazine's cover images based upon the result of the semiotic analysis.</p><p>Material and methods: The study of Elles's and Café's cover pages has been done using a model built upon semiotic analysis, developed with the purpose of suiting observation and examination of cover pages of fashion magazines. The cover pages were analyzed from the categories character, context, and environment.</p><p>Main results: The main results include the observation that both Elles and Café chooses well-known figures from women's fashion industry as prime characters on their covers. In Elles, all main characters are famous women emerging from the music, television and fashion industries. The women in Café are known for similar professions. However, the men in Café are associated with politics, sports and music. Men and women are, through the ideals and styles conveyed in the magazines, associated with gender-specific roles, contrasting and contributing to, a problematic contemporary definition of gender, identity and ideal.</p><p>Keywords: Fashion magazines, semiotic analysis, identity, gender ideal and information society.</p>

<p>Abstract</p><p>As online social network services are becoming one of the dominant media channels the importance of disseminating messages through them is of high importance for governments, organizations, companies etc. The online social network services are several and changes rapidly as they grow and evolve. Being networks, the services give the user the tools to send, as well as receive text and information. This proposes us with yet another obstacle in communication via online social network services since sender and receiver merges together.</p><p>Online social network services and the Blogosphere, which essentially also is a network, exist in the context of Web 2.0. The crucial feature of Web 2.0 is to a large degree the harnessing of collective intelligence i.e. the collection of individual knowledge and information. Many of the tools and sites within Web 2.0 are therefore of a network structure, hence further stressing the importance to communicate via networks in general.</p><p>Network Analysis is the discipline through which we can see and understand the larger patterns of networks. In this thesis I have looked into three key concepts of Network Analysis; Weak Links, Growth and Preferential Attachment. I have found that we can use the knowledge of Network Analysis to disseminate messages via online social network services since it provides us with the raw structures of how networks tend to grow, and how messages tend to disseminate.</p><p>Title: Web 2.0 and Network Society – PR and Communication: The Challenge of Online Social Networks</p><p>Number of pages: 34</p><p>Author: Max Tandefelt</p><p>Tutor: Else Nygren</p><p>Course: Media and Communication Studies C</p><p>Period: HT 07</p><p>University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.</p><p>Purpose/Aim: Facilitate message dissemination through online social network services, as they are becoming one of the dominant media channels</p><p>Material/Method: Network Analysis</p><p>Main results: I have presented crucial concepts of Network Analysis that can be used for message dissemination via online social network services</p><p>Keywords: Online Social Network Services, Network Analysis, Web 2.0, Message Dissemination</p>

<p>Abstract</p><p>Title: Brand exposure in television. A comparison between SVT and TV4 2003 and 2006.</p><p>Number of pages: 57 including appendix</p><p>Author: Axel Victorin</p><p>Period: Spring 2008</p><p>Course: Media and Communication studies C</p><p>University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University</p><p>Purpose/aim: The aim of this study is to evaluate the prevalance of brand exposure in Swedish public service television, SVT and TV4. The Swedish public service TV broadcasting company, Sveriges Television (SVT) advertises itself as purveyor of free television, without commercial or political interference. A B-level essay, written some years ago, showed that the SVT policies were not always observed throughout the entire organisation. The aim of this essay is, by using quantitative research, to study whether SVT is letting commercial interests have their say in the programmes by exposing brand names and logotypes.</p><p>Material/method: The study is performed through examining 40 hours of television from SVT and 40 hours from TV4, as reference. TV4 is a Swedish commercially funded broadcaster, working under similar legislation as SVT. A quantitative method has been developed for this study.</p><p>Results: The results of the study shows that while TV4 stays on a fairly steady level concerning brand exposure, brand exposure in SVT has decreased significantly between 2003 and 2006. The reason for this is beleived to be increased awareness of the issue in the SVT organisation, possibly due to product placement being more debated and acknowledged in recent years.</p><p>Keywords: SVT, TV4, product placement, brand name exposure, television, marketing</p>

<p>Den här studien bygger dels på en narrativ analys av artiklar i Smålandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels på en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation där den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen ställer följande frågor:</p><p>Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad är det som utmärker deras texter?</p><p>• Kan en organisation få publicitet i de lokala medierna utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur går det att förstå detta?</p><p>• Om Orrefors Kosta Boda använder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka är dessa?</p><p>• I vilken uträckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?</p><p>• Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner där de har sin verksamhet?</p><p>Studien bygger på fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner – narratologi.</p><p>Resultatet visar att det går att få publicitet utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det här fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i både medier och affärsvärlden. Det har gjort att Orrefors Kosta Boda har fått ett medialt intresse dels på grund av en organisationsförändring och dels på grund av att Torsten Jansson som är VD på New Wave Group är en person som medierna älskar.</p><p>Samtidigt ser man i studien att de lokala medierna i samband med detta har valt att publicera mestadels positiva artiklar och framställer Torsten Jansson som den räddande hjälten i sammanhanget. Mediekonstruktionen av Orrefors Kosta Boda och Torsten Jansson präglas alltså av en positiv och gynnsam bild för företaget.</p><p>De berörda kommunerna, Lessebo och Emmaboda, är en del i den kommunikations- och förändringsprocess som Orrefors Kosta Boda genomgår vilket framkommer under intervjuer med kommuncheferna.</p>

<p>Syftet med studien är att beskriva informationschefers arbete i den moderna organisationen för att därefter analysera varför arbetssituationen är som den är och vilka konsekvenser det får. Författaren ger med utgångspunkt i resultaten förslag på åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att åstadkomma god kommunikation inom organisationer.</p><p>Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem informationschefer i skilda organisationer, detta för att få en bredd i materialet. Empirin behandlas med innehållsanalys.</p><p>Bakgrunden till PR- och informationsbranschen pågående utveckling är det informations- och konsumtionssamhälle vi lever i. I teorikapitlet återfinns teorier om hur informationschefen och kommunikationsverksamheten bör fungera. Excellencemodellen spelar här en viktig roll. Då denna har flera år på nacken vill författaren utreda om den fortfarande har giltighet eller om det går att finna något nytt att tillföra den.</p><p>Det främsta resultatet av studien är att informationschefen hindras i sitt arbete bland annat på grund av att det av olika anledningar finns skilda förväntningar på kommunikationen inom organisationen. Detta leder till att informationschefen får en otydlig roll och därmed belastas med allehanda uppgifter som kanske inte alls borde vara hennes eller hans arbete och då får för lite tid till det strategiska arbetet. Ofta förväntas synligt resultat på informationschefens arbete, som i vissa fall anses som något dyrt och onödigt. När informationschefen försöker leva upp till förväntningarna genom att arbeta operativt och med externa uppgifter blir det strategiska arbetet återigen lidande. Hon/han fungerar därmed snarare som en envägsstrateg än som en tvåvägsstrateg, trots att utbildningsnivån är god. Lösningen på detta är att informationschefen jobbar för att öka den kommunikativa kompetensen i organisationen samt skapar dialog kring vad som är kommunikationsavdelningens uppgift och utifrån det upprättar en kommunikationspolicy. På så sätt skapas gemensamma förväntningar vilket är en grundförutsättning för god kommunikation. På det stora hela stöder resultaten excellencemodellen och författaren konstaterar att det är när denna inte följs som problem uppstår. Med gemensamma förväntningar skapas bättre förutsättningar för att kunna följa excellencemodellen och därmed få en excellent kommunikation.</p>

<p>Nick Couldry beskriver hur symbolisk makt i samtida medierade samhällen framförallt koncentreras till olika medieinstitutioner. Att producera sina egna medier, såsom Clemencia Rodriguez beskriver i Fissures in the mediascape, blir ett sätt att göra motstånd mot denna symboliska makt. Jag har i den här studien utfört kvalitativa intervjuer med ett antal producenter av feministiska zine och undersökt hur deras arbete med zinen förhåller sig till Rodriguez teori om medborgarmedier. Analysen har gjorts utifrån följande frågeställningar: Vad har de studerade producenterna av zine för syfte och drivkraft med sitt arbete? Hur kan de förstås som politiska subjekt och deras arbete som politisk agens? Kan dessa zine betraktas som medborgarmedier och platser för symboliskt motstånd? På vilket sätt förhåller sig dessa zine till de maktförhållanden de är inbegripna i? Hur kan zinens avmystifiering av mediet (tryckta medier) förstås som feministisk strategi? Hur kan produktionens fragmenterade struktur förstås mot bakgrund av Rodriguez teori om medborgarmedier?</p><p>Den politiska kampen handlar lika mycket om en kamp om kulturella koder som krav på rättigheter. Studien visar hur informanternas zine är politiska på två olika plan, dels genom sitt feministiska innehåll och dels genom att de utmanar de kulturella värden som dominerar i samhället, vilka framförallt mainstreammedierna ger uttryck för. De utgör därigenom ett motstånd mot den symboliska makten i samhället. Arbetet med zinen förändrar maktrelationer bland annat genom att det stärker de involverade individerna, såväl producenter som publik. Produktionen av zinen kan betraktas som en, medveten eller omedveten, feministisk strategi eftersom att de avmystifierar mediet (tryckta medier) och samtidigt minskar mainstreammediernas legitimitet genom att, direkt eller indirekt, ifrågasätta dessa. Zinens fragmenterade karaktär är en förutsättning för deras existens, det kan göra det svårt för dem att nå ut till en större publik men innebär samtidigt en stor frihet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att göra en undersökning om vilka faktorer som påverkar användares närvarokänsla första gången de använder sig av en inneslutande virtuell miljö. De inneslutande VR tekniker vi har valt att fokusera på är Computer Automatic Virtual Environment (Cave) och Head Mounted Display (HMD).</p><p>Forskaren Carrie Heeter beskriver tre typer av närvaro och forskarna Wallace Sadowski och Kay Stanney räknar upp faktorer som de påstår påverkar användarens närvarokänsla.</p><p>Vår frågeställning är vilka likheter eller skillnader det finns mellan våra testpersoners svar och Sadowski och Stanneys faktorer. Vi intervjuade och genomförde ett test med tre testpersoner i en Computer Automatic Virtual Environment baserat på två program. Vi valde även att intervjua två experter om vilka faktorer de ansåg påverkade deras närvarokänsla första gången de använde sig av en HMD.</p><p>Första programmet som testpersonerna fick pröva på var Cuevadefuego som bestod av tredimensionella bilder till skillnad från det andra programmet, Crayoland, som bestod av tvådimensionella bilder. Intervjufrågorna till testpersonerna och experterna baserades på frågor som handlade om experternas och testpersonernas reaktioner och intryck relaterat till deras närvarokänsla och vad de trodde det var som påverkade deras närvarokänsla.</p><p>Resultatet av intervjuerna och testet är att det finns likheter mellan de faktorer som testpersonerna anser påverkar deras närvarokänsla och med Sadowski och Stanneys faktorer men inga direkta skillnader.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att belysa företaget Bonniers ställning på den svenska mediemarknaden och frågan om mediekoncentration i Sverige. Den övergripande frågeställningen är om Bonniers medieägande är ett hot mot demokratin. Den forskning jag knyter an till tar upp vilken makt olika mediemonopol har och orsaker till mediekoncentration. Slutsatserna från Demokratiutredningen 2000 utgör ett avstamp för mina resonemang om demokrati. Studien innefattar intervjuer med per-soner från tre läger med olika perspektiv. De jag sökte svar ifrån var journalisten Agneta Lindblom Hulthén (ordföranden i Journalistför-bundet), sju politiker (en person från vardera riksdagsparti) och två representanter för näringslivet; Erik Månsson (Bonniers) och Gunnar Strömblad (Schibsted). I studiens resultat framkommer att det finns en oenighet mellan intervjupersonerna när det gäller Bonniers medieägande och mediekoncentrationen i Sverige. Representanterna för journalisterna, vänsterpartiet och miljöpartiet intar ofta samma håll-ning medan representanterna från näringslivet och de borgerliga parti-erna i många frågor tycker lika.</p>

<p>Eftersom medier är en viktig källa till information och politiska frågor är det intressant och av stor vikt att undersöka hur rapporteringen sett ut kring de två partierna Junilistan och Feministiskt initiativ. I undersökningen har artiklar ur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under totalt sju veckor, från den 12 februari 2004 till den 19 oktober 2005, granskats med hjälp av en större kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att Feministiskt initiativ fått större genomslagskraft i medierna i såväl artiklar som antal bilder. I andelar räknat, har Svenska Dagbladet i princip publicerat lika många negativa artiklar om Junilistan som om Feministiskt initiativ. I Aftonbladet har det dock i andelar räknat publicerats fler negativa artiklar om Feministiskt initiativ än om Junilistan. Ledarna i Svenska Dagbladet var i antal artiklar räknat, uteslutande negativa mot Fi medan de i Aftonbladet var övervägande balanserade. Det fanns två kränkande artiklar i Aftonbladet om Fi som sticker ut från mängden. Något liknande om Junilistan fanns inte. Utifrån materialet är slutsatserna att det finns starka politiska ideal för vad som får lyftas fram som politiska frågor och att den feministiska politiken som Fi står för uppfattas som utmanande och inte riktigt rumsren. Både Junilistan och Fi har även presenterat sig som tvärpolitiska partier, vilket de fått mycket kritik för av medierna som vill placera dem antingen till höger eller vänster på den politiska skalan.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur niondeklassare ser på och tar till sig nyheter och vilken trovärdighet de anser att tidningar och nyhetssändningar har. Tre utvalda niondeklasser i Stockholmsområdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkät. Förutom frågor om ovanstående har de också svarat på frågor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan när det gäller källkritik. Studien är kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fått av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förändrat medielandskap som bland annat behandlar de frågor jag intresserar mig för. Teoretiskt perspektiv för övrigt har hämtats från olika vetenskaper. Jag har tittat på forskning bland annat inom områdena barn och medier, socialisation och medievanor. Vilka nyhetsmedier tar ungdomar del av? Hur ser ungdomar på nyheter? Vilka erfarenheter har ungdomar av mediekunskap i skolan? Resultatet av studien visar att nästan alla niondeklassarna läser en dagstidning minst ett par gånger i veckan. De läser oftare morgontidningar än kvällstidningar och många läser gratistidningar. Det som ungdomarna tycker är roligast i tidningen (sport, serier och kultur) skiljer sig från det som ungdomarna tycker är viktigast (inrikes- och utrikespolitik och nöje). Enligt niondeklassarna är DN och SvD de mest trovärdiga bland tidningarna och TV4 och SVT har de mest trovärdiga nyhetssändningarna. Hälften av eleverna anser att de talat om mediers trovärdighet och källkritik i skolan.</p>