<p>Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur de betydelser av genuset <em>kvinna</em> som förmedlas av chilenska dagstidningar mottas av kvinnor i Chile; detta satt i relation till kvinnornas egna situationer i livet och positioner i strukturerna. Den består dels av en analys av tidningsartiklar där kvinnor förekommer, dels av intervjuer med åtta chilenskor om hur de uppfattar dessa. Fokus i analysen av intervjuerna ligger på vilka variabler intervjupersonerna associerar kring gällande kvinnorna i artiklarna, på huruvida de uppfattar dem som handlande subjekt eller ej samt på huruvida de intervjuade kvinnornas uppfattningar kan kopplas till faktorer som klass/samhällsgrupp, etnicitet, ålder, moderskap och äktenskap/samboende gällande dem själva. Inga entydiga slutsatser kan dras. Faktorerna klass/samhällsgrupp, äktenskap/samboende och moderskap tycks dock vara av större betydelse än ålder och etnicitet för de intervjuade kvinnornas mottagande av artiklarna.</p>

<p>För företag i det moderna samhället är nyckeln till framgångsrik marknadsföring en förmåga att kunna sälja in produkter, tjänster och budskap och att kunna göra det på ett sådant vis att de sticker ut ur mängden bland andra företag som syftar till att göra samma sak. Ett sätt att uppnå detta är genom att använda sig av kända människor för att lyfta fram det som marknadsförs. Åtskillig forskning har bedrivits kring denna marknadsföringsmetod. Detta arbete har undersökt hur och om användandet av kändisar påverkar ett varumärkes status hos mottagarna. Den tidigare forskningen kring marknadsföring med hjälp av kändisar har mest kretsat kring effektiviteten av sådan marknadsföring. Inom ramen för detta arbete genomfördes en enkätundersökning för att mäta hur ett varumärkes status påverkas av att kändisar används i dess marknadsföring. I försöket att mäta attityder kring ett varumärkes status då det använder kändisar som förespråkare blir det oundvikligt att beröra de områdena som tidigare forskning har berört, t.ex. hur kändisar påverkar marknadsföringens uppmärksamhetsvärde. Resultaten pekar på att en kändis kan påverka ett varumärkes status hos mottagarna, men att detta kan gå i både en negativ som en positiv riktning. Resultaten visar inte att enbart det faktum att en människa är känd ger positiva effekter per automatik i fråga om ett varumärkes status hos mottagarna. Till syvende och sist är det som avgör hur framgångsrikt ett varumärke kan använda en kändis till att förespråka dess produkter vilken inställning eventuella mottagare har till kändisen.</p>

<p>Stockholm har en segregerad mediebild, där stadens olika områden skildras på väldigt olika sätt. I denna uppsats har fokuset legat på miljonprogramförorten Tensta, och att studera hur denna förort skildras i pressen. Syftet med uppsatsen har varit dels att undersöka hur förorten konstrueras i media, och dels att undersöka vad ungdomar bosatta i förorten anser om denna mediebild och sanningshalten i den. Uppsatsens huvudfråga har således varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Tensta ut, och vad anser unga tenstabor om denna rapportering? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även fyra stödfrågeställningar nyttjats: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Tensta? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Tensta? Vilken åsikt har unga tenstabor om mediebilden av Tensta och sättet området skildras på? På vilket sätt, om något, påverkas unga tenstabor av närområdets mediebild? Materialet som undersökningen baseras på är 150 artiklar om Tensta, publicerade under 2008-2009, och intervjutranskriberingar från intervjuer med fem lokala ungdomar. Som teoretisk utgångspunkt brukades teorier om andrafiering och tidigare studier av hur minoriteter tenderar att skildras i medier, med särskild fokus på konstruktionen av "Vi" och "De Andra", samt tidigare forskning om svenska förorters nyhetsbilder. Uppsatsens metodologiska ansats är tudelad: dels en kvantitativ innehållsanalys för att besvara frågeställningar om de centrala tendenserna i Tenstas mediebild, och dels kvalitativa intervjuer med lokala ungdomar för att besvara frågeställningar om unga tenstabors åsikter om denna mediebild. Resultaten av innehållsanalysen har visat att Tenstas mediebild domineras av en större andel negativa nyheter än den genomsnittliga Stockholmsförorten, samt att det vanligaste ämnet är brottsnyheter. Dessutom visade resultaten att tenstabor själva sällan får chansen att uttala sig i nyhetsartiklar om sin egen bostadsort. Resultaten av intervjuerna visade att informanterna hade en hög medvetenhet om områdets negativa mediebild, och till stor del ansåg att denna bild var mer negativ än dera egna upplevelser av Tensta. Det har även visat sig att informanterna påverkas av att bo i Tensta, främst för att andra människor, som enbart känner till området genom informationen som finns i medier, reagerar kraftigt när de får veta var de bor. Samtliga resultat tyder på att området Tensta skildras som en medial utgrupp.</p>

<p>Denna uppsats behandlar varför, hur och på vilket sätt fem personer - två kvinnor och tre män födda på 1980-talet - har sett på komediserien <em>Friends</em>; <em>Vänner </em>i svensk översättning. Materialet till uppsatsen utgörs av en transkriberad fokusgruppsintervju med de fem respondenterna, av vilken jag har gjort en tematisk analys. I uppsatsen söker jag även svar på vad serien har betytt för respondenterna, hur själva tittandet på serien har gått till samt huruvida detta kan ses som en medieritual såsom en sådan definieras av Nick Couldry i boken <em>Media rituals – A critical approach</em> (2003).</p><p>Uppsatsen tar avstamp i begreppet <em>mediatization</em>; medialisering i min svenska översättning, som av Johan Fornäs definieras som den process där media fyller mer och mer av vardagslivet, kulturen</p><p>(1995: 1). En följd av medialiseringen är att kulturella texter blir allt viktigare för människors identitetskonstruktion, hur vi relaterar till varandra och vår kunskap om världen omkring oss (ibid. 216). I kraft av att ha varit en ikon av sin tid (Sandell, Jillian: 1998) kan <em>Vänner</em> ses som en sådan betydelsebärande kulturell text och en del av medialiseringen.</p><p>Den teoretiska ramen består förutom i Fornäs och Couldry också i cultural studies, och då främst Ien Angs studie <em>Watching Dallas</em> (1985). Även Donald Hortons och R. Richard Wohls teorier om så kallade parasociala relationer mellan tv-tittare och tv-karaktärer (1956) visade sig vara relevanta i sammanhanget.</p><p>Resultaten av intervjun med respondenterna visade på en rad anledningar till att de tittat på <em>Vänner</em> samt hur de sett på serien. Sammanfattningsvis kan sägas att de fann njutning i hur serien erbjöd möjlighet till avkoppling samt på en och samma gång identifikation, parasociala relationer och en verklighetsflykt. Respondenterna uppfattade också serien som en idealiserad värld där större frågor som politik och religion var frånvarande i hög grad. Jag drog också slutsatsen att deras tittande på serien kan ses som olika typer av medieritualer, då serien fyllde funktionerna av en gemensam referenspunkt, en nostalgitripp, ett medieevenemang och en möjlighet att göra en så kallad pilgrimsfärd till en medierelaterad plats.</p>

<p>Denna uppsats är en studie av företaget Felix reklamkampanj ”Var dag”, en reklamkampanj i syfte att stärka Felix varumärke. Syftet med denna uppsats är att komparativt undersöka hur producentledet konstruerar och respondenterna uppfattar kampanjen ”Var dag”. Vidare vill vi undersöka hur kampanjen kan tänkas påverka Felix’s varumärke. Övergripande sett så vill vi undersöka de olika moment och möjliga problem som kan tänkas uppkomma vid varumärkeskommunikation. Frågeställningarna syftar till att finna svar på hur reklamfilmerna kommunicerar Felix varumärke, hur producenten konstruerar kampanjen samt hur respondenterna uppfattar kampanjen. Det material vi har använt oss av för att besvara dessa frågor består av två stycken varumärkesfilmer, kampanjens projektledare Kjell Månsson samt sju respondenter som ingår i kampanjens målgrupp. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen bestått av teorier behandlande varumärkesuppbyggning, företagsprofilering och image. Innehållsanalysen har vi genomfört med diskursanalys och semiotik. Receptionsanalysen har gjorts genom kvalitativa intervjuer som sedan tolkats genom en receptionsmodell (encoding – decoding). I innehållsanalysen fann vi att Felix söker skapa en diskurs där Felix framstår som en väsentlig del av vardagen. Genom den komparativa undersökningen har vi kommit fram till att det i flera fall råder ett asymmetriskt förhållande mellan hur producenten kodat kampanjen och hur respondenterna avkodat kampanjen. Det vill säga reklamfilmernas framställning av varumärket inte alltid delats av respondenterna, i flera fall så finner vi att respondenterna inte accepterar den profil Felix som kommunicerar.</p>

<p>Mitt syfte med studien är att övergripande presentera hur företagsbloggar kan användas som kommunikations- och marknadsföringskanal för att skapa goda relationer med sina kunder. Jag kommer även att redogöra för andra aspekter som jag tror är viktiga för att nå framgång och förtroende i användningen av företagsbloggar. Nedan följer mina frågeställningar för studien; •    Hur kan förtagsbloggar användas som kommunikations- och marknadsföringskanal samt hur kan den fungera som relationsskapare?•    Hur kan man som bloggare skapa en förtroendegivande image?•    Hur kan företagsbloggen fungera som Word of Mouth kanal?•    Vilka aspekter är viktiga att tänka på för att nå framgång med sin företagsblogg?De teoretiska utgångspunkterna för min studie består av; ”företagsbloggar som kommunikations- och marknadsföringskanal”, ”strategisk kommunikation och retorik”, ”relationsmarknadsföring” samt ”Word of Mouth och Buzz Marketing”. Jag valde att utföra min studie med en explorativ ansats då jag ville ta reda på hur företagsbloggar kan användas som kommunikations- och marknadsföringskanal i praktiken. Detta gjorde jag med hjälp av kvalitativ metod i form av personliga intervjuer. Mitt empiriska material består av fyra personliga intervjuer samt en mailintervju med respondenter som har praktisk och kvalificerad kunskap inom detta område. Sekundärdata har samlats in genom litteratur samt elektroniska källor.  Efter att ha utfört min studie kom jag fram till att använda företagsbloggen som kommunikations- och marknadsföringskanal kan vara ett bra komplement till traditionell marknadsföring och reklam då bloggen kan fungera som ett utmärkt verktyg för att skapa goda relationer mellan företag och kunder. Detta för att bloggen som medium erbjuder tvåvägsinteraktion på ett väldigt enkelt och smidigt sätt. Att använda sig av den strategiska kommunikationen och retoriken kan även vara ett bra sätt för bloggaren att skapa sig en förtroendegivande image då dessa tekniker hjälper bloggaren att nå ut med sina budskap och sin information till läsarna. Min studie visar även att bloggen kan fungera som en potentiell Word of Mouth kanal då informationen på bloggar snabbt kan spridas. Dessutom finns informationen tillgänglig för så många då det idag är många som använder sig av den sociala webben samt läser bloggar. Avslutningsvis kan man genom att använda sig av företagsbloggar som kommunikationskanal uppnå det som relationsmarknadsföringen har som mål, att skapa långsiktiga och lönsamma relationer med sina kunder.</p>

<p><strong>Syfte/problemställningar: </strong>Att med en kvalitativ undersökning studera om det tydligt via text och bild går att urskilja några globala och kulturella influenser i utvalda reportage från magasinet <em>Elle Decoration,</em> från fem olika länder. Vi studerar även skiljelinjerna mellan vad som är privat och vad som är offentligt genom framställningen av hemmet och dess inredning.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Teori: </strong>Birgit Öbergs kulturperspektiv, John Tomlinsons globaliseringsperspektiv, Anja Hirdman, Madeleine Kleberg och Kristina Widestedts teorier kring intimiseringen av journalistiken och Jürgen Habermas offentlighetsteori.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Semiotisk bildanalys och textuell diskursanalys.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Via undersökningen har vi kommit fram till att det globala kan ses som ett nytt ideal inom heminredning där en gemensam underliggande mall ligger till grund för hemmens utformning och framställning. Personvalet för hemma hos-reportaget påverkar uppfattningen av reportaget genom att det endast blir en form av elit som porträtteras. Detta i sin tur bidrar till att upprätthålla magasinets profilering som ett exklusivt heminredningsmagasin. Någon tydlig skiljelinje mellan vad som anses vara privat eller offentligt syns inte mellan de olika ländernas utgåvor. Det går genom framställningen av alla de utvalda hemma hos-reportagen att via text och bild se hur globaliseringen verkar på mikronivå. Framställningen av hemmet har kommit att bli en plats för representation, mer än en privat sfär.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Denna uppsats syftar till att kvalitativt undersöka hur kvinnor porträtteras i fem</p><p>utvalda avsnitt av The Hills (MTV), med fokus på deras beteende och uppträdande i</p><p>frågor som karriär, utseende och relationer till män. Detta undersöks med hjälp av ett</p><p>analysschema som har utformats utifrån Keith Selbys och Ron Cowderys</p><p>analysmodell för att studera television.</p><p> </p><p>Undersökningen vilar på en genusteoretisk grund och teorier som används är bland</p><p>annat R.W. Connells hegemoniska maskulinitet, Yvonne Hirdmans genuskontrakt,</p><p>Laura Mulveys ”the male gaze” och en vidare utveckling av Foucaults teori om ”the</p><p>panopticon”. Detta kompletteras med forskning av bland annat Rosalind Gill, Angela</p><p>McRobbie och Hillevi Ganetz.</p><p> </p><p>I min analys framkommer att det förekommer väldigt få skildringar av kvinnor vars</p><p>beteende utmanar en traditionell syn på kvinnligt uppförande. Vidare betonas</p><p>kvinnors utseende starkt och karaktärerna visar ett flertal gånger fokus på äktenskap.</p><p>Sammantaget leder analysen fram till en slutsats att kvinnor i The Hills inom samtliga</p><p>undersökta områden till stor del skildras på ett sätt som befäster en stereotyp</p><p>genusstruktur.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att se hur Stureplangruppen genom att använda gamla och skapa nya myter behöll en högklassig image samtidigt som gruppen expanderade verksamheten utanför de mest exklusiva adresserna runt Stureplan. Frågeställningarna jag ville besvara var således hur Stureplansgruppens varumärke såg ut, vilka metoder Stureplansgruppen använde för att stärka sitt varumärke med hjälp av bilder på Stureplan.se, hur uppfattades varumärket utifrån olika inställningar till bildernas budskap samt hur varumärket skulle kunna förbättras?  Teorierna jag använde var PR, Reklam och varumärkesteorier då jag ansåg att dessa var bra teorier för att se hur Stureplansgruppen själv resonerade kring sitt imageskapande.  Metoderna bestod av semiotisk bildanalys enligt Barthes modell. Jag ansåg att det var en relevant teori för att hitta de dolda meningarna, myterna, i bilderna jag analyserade. Mitt analysmaterial bestod av tre bilder, två vimmelbilder och en reklambild från Stureplan.se.   Resultatet visade att Stureplansgruppen utifrån dessa bilder i hög grad använde sig av förutfattade meningar om fenomenet Stureplan för att upprätthålla en exklusiv men sexistisk image som redan fanns men som blivit lite skamfilat i media. Bilderna var dock bra exempel på hur gruppen projicerade en exklusiv image. Analysen visade också att budskapen i bilderna uppfattades mycket olika beroende på inställningen till Stureplan. Resultatet visade också att gruppen, utifrån vad de själva sa sig vilja göra, inte skulle behöva förbättra sitt varumärke speciellt mycket.</p>

<p>Facebook är ett centralt verktyg för mellanmänsklig kommunikation. Plattformen används dagligen världen över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt är Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en så betydelsefull mötesplats är privatägd innebär att användarna och deras kommunikation påverkas av företagets regler, intressen och värderingar. Studien tar sin utgångspunkt i hur företaget förhåller sig till spänningen mellan marknad och offentlighet.</p><p>Syftet är att kritiskt undersöka företagets värderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhällskontext, i syftet att avtäcka vilka idéer och värderingar som diskursivt framställer, och därmed konstruerar, organisationens användare.</p><p>Det empiriska materialet består av företagets policy och regelverk, två dokument som finns tillgängliga för allmänheten genom deras hemsida. Genom en kritisk diskursanalys avtäcks vilka idésystem som på en manifest och latent nivå framställer och därigenom konstruerar Facebooks användare. Det teoretiska ramverkets utgångspunkter dras på Jürgen Habermas normativa och formalistiska beskrivning av offentlighet och demokratisk kommunikation, Howard Rheingolds teorier om den datormedierade kommunikationens potentialer, Saskia Sassens redogörelse för den datormedierade kommunikationen i relation till globalisering och kommersialisering, Lawrence Lessigs teorier om Internet och arkitektonisk makt samt James Bohmans teorier kring Internet och en ny form av offentlighet.</p><p>Facebook framställer deras användare som konsumerande publiker genom att formulera sig diskursivt i policyn och regelverket. Manifesta samt underliggande intressen och värderingar konstruerar användarna och reglerar deras handlingsutrymme. Jag har funnit en god förekomst av marknadsorienterade diskurser som tillsammans skapar en diskursordning inom vilken Facebooks användare framställs och därigenom konstrueras som konsumenter och producenter av information som en handelsvara, framför interagerande medborgare.</p>