<p>På grund av vårt privata intresse för och användningen av det sociala nätverket Facebook, ville viundersöka en av dess funktioner närmare; statusuppdateringarna.</p><p>Vi tror att Facebook är på väg att bli något som många inte klarar sig utan, eller inte vill vara utan. Facebook har helt enkelt kommit att få en stor betydelse för väldigt många människor i deras dagliga kommunikation och interaktion med andra, och just statusuppdateringarna är en viktig del av detta.</p><p>Syftet med vår undersökning var att studera hur statusuppdateringar på Facebook ser ut. Vidare ville vi även undersöka anledningarna till varför individer uppdaterar sin status på Facebook, samt hur andra användares statusuppdateringar eventuellt påverkar dessa individer. Frågeställningarna vi ville besvara var; <em>vilket tematiskt innehåll har våra insamlade statusuppdateringar, vilka anledningar ser våra informanter till att uppdatera sin status, samt hur uppfattar våra informanter andras statusuppdateringar på Facebook?</em></p><p>Metoderna vi valde för att uppfylla vårt syfte och besvara våra frågeställningar var en tematisk analys av 393 insamlade statusuppdateringar från Facebook, samt två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tre informanter i vardera. Vi utgick från teorin om subjekt- och objektjag, teorier om narcissism och människans egoistiska strävan efter fördelar, Goffmans teorier om det sociala samspelet, samt teorin om socialtunderlättande.</p><p>Vårt resultat visar att det inte finns någon generell statusuppdatering på Facebook, att anledningarna till att uppdatera sin status på Facebook är för att nå ut med information och föratt synas, samt att hur en uppdatering uppfattas är beroende av vem som läser den samt hur ochav vem den är skriven.</p>

<p>I denna c- uppsats har en undersökning gjorts om interaktionen och samspelet mellan medlemmarna på ett forum som är ett av de främsta diskussionsforumen för homo- och bisexuella föräldrar/blivande homo- och bisexuella föräldrar. Syftet med undersökningen var att är få ökad insikt om den sociala interaktionen på forumet med hjälp av dessa tre frågeställningar: Hur ser interaktionen/samspelet ut mellan medlemmarna på forumet? Går det att utläsa särskilda teman utifrån inläggen? På vilket sätt kan forumet tänkas vara till någon hjälp för medlemmarna?</p><p>Den teoretiska ramen för denna uppsats innefattar Stephen P. Robbins kommunikationsprocessteori, interaktionsspiralen som beskrivs av Sven Windahl, Signitzer & Olson, Jonathan H. Turners teori om sociala processer, samt en del av Hartmut B. Mokros teori om sociala strukturer och processer på makro respektive mikronivå.</p><p>I den här studien har jag använt mig av en kvalitativ metod avsedd för internetforskning, virtuell etnografi. Denna metod är en tillämpningsmetod utifrån etnografiska metoder där jag använt mig av bland annat Malin Sveningssons bok ”Att fånga nätet- kvalitativa metoder för Internetforskning”. En kompletterande<strong> </strong>e- mejl intervju med webbmastern för forumet, hemsidan, har också gjorts. I mitt forskningsmaterial har jag gjort ett strategiskt kriteriebaserat urval från forumet, där jag valde ut fem diskussionstrådar med flest inlägg som totalt innefattade 62 inlägg. Detta för att ge läsaren ökad förståelse om interaktion på forumet utan att tänja på de etiska restriktionerna gällande anonymitetsskydd.</p><p>Resultatet visade bland annat på att fyra teman kunde utläsas i de samtliga diskussionstrådarna. Nämligen: Presentation av sig själv, beskrivning/berättelse om situation, information/råd och tips, återkoppling/svar från medlem som startat diskussionstråd.</p><p>Ett aktivt informationsutbyte sker på forumet. Informationen som delas rör frågor om barngörarprocessen i samkönade relationer. Forumet är nödvändigt för medlemmarna som lever i samkönade relationer och har funderingar kring barnfrågor.</p> / <p>In this essay an examination was made of the interaction and interplay between the members of a forum which is one of the main discussion forums for gay and bisexual parents/gay and bisexual couples in process of becoming parents. The study aimed to gain further insight about the social interaction on the forum using these three questions at issue: What are the interactions / interplay between the members in the forum? Is it possible to deduce specific themes based on the postings? How can the forum in question be helpful for the members?</p><p>The theoretical framework for this essay includes Stephen P Robbins communication process theory, the interaction spiral described by Sven Windahl, Signitzer & Olson, Jonathan H. Turner's theory about social processes, and part of Hartmut B. Mokros theory about social structures and processes on macro and micro level.</p><p>In this study I have used a qualitative method for Internet research, virtual ethnography. This method is a methodological practice with roots from ethnographic methods. My methodological startingpoint has been Malin Sveningssons book “Att fånga nätet- kvalitativa metoder för Internetforskning”. An additional e-mail interview with the webmaster of the website and the forum was also made. In my research material a strategic criteria-based selection from the forum was made. I picked out five discussion topics with the most posts, which included a total of 62 posts. This selection was made to give the reader a greater understanding about the interaction in the forum without stretching the ethical restrictions regarding anonymity.</p><p>The results showed, among other things, that four themes could be inferred in all discussion threads: Presentation of oneself, description / narrative about the situation, information / advice and tips, feedback / response from the member who started the discussion thread. An active exchange of information takes place on the forum. The information shared amongst the members concerns issues about the process in having children in same-sex relationships. The forum is necessary for members considering or thinking about having children in same-sex relationships.</p>

<p>Denna uppsats behandlar effekterna av den ökande andelen visstidsanställda journalister på landets redaktioner. Fokus är journalisternas autonomi, det vill säga möjlighet att styra det egna arbetet och att agera självständigt. Mer specifikt behandlar uppsatsen vilken betydelse anställningsform har för hur journalister uppfattar sin autonomi.Studien är kvantitativ och består av enkätdata från Journalist 2005, vilken är den senaste av de journalistundersökningar i projektet Svenska Journalister som har genomförts vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet, JMG.Teoretiskt utgår uppsatsen från forskning kring journalisters autonomi samt John Atkinsons teori om ”The Flexible Firm” där anställda förväntas vara uppdelade mellan en kärngrupp och en perifer grupp. Fyra hypoteser om vad som påverka autonomin har konstruerats och operationaliserats genom sex variabler; kön, ålder, kommersiell/icke-kommersiell, TV/radio, huvudsaklig arbetsuppgift och anställningsform. Dessa har sedan analyserat gentemot fem frågor som berör journalistens autonomi.Slutsatsen är att anställningsform och arbetsuppgifter är mer avgörande för hur journalisters upplever sin autonomi än kön och ålder.</p>

<p>I denna uppsats analyseras de två tidningarna Glamour och King Magazine för att se till hurgenusrepresentationen syns på dess omslag och om det finns några eventuella likheter ochskillnader mellan en tidning riktad till kvinnor (Glamour) och en tidning riktad till män(King).Syftet med analysen är att se till de olika budskapen för genusrepresentation samtidigt somsyftet är att undersöka de olika stereotyper som finns kring män och kvinnor i dagenssamhälle och jämföra dessa mot omslagen för tidningarna.Studien innehåller teorier från bland annat R.W Connell och hans föreställningar kring blandannat den hegemoniska maskuliniteten, men också övriga teorier kring genusrepresentationfrån personer som bland annat Gunilla Jarlbro, Eva-Lena Hedvall och David Gauntlett.Studien bygger i sin analys på en retorisk modell med fokus på omslagens kompositionmellan bland annat text och bild.Resultatet visar på en stereotypifiering av män och kvinnor för tidningsomslagen, där kvinnorförefaller som underordnade i sin representation medan männen besitter stor makt vilket visarsig i form av en jämförelse. Detta överensstämmer med teorierna kring de olika ideal somförekommer kring män och kvinnor.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka mediebilden av Sture Bergwall i svensktryckt press och hur eller om mediebilden förändrats mellan 90-talet och idag. De frågorsom ligger till grund för undersökningen är vilka huvudkällor som använts, om det finnsnågra särskilda ord som är signifikanta i beskrivningar av Bergwall samt hur andraaktörer i hans omgivning beskrivs. De metoder jag använder för att söka svar är dels enkvantitativ analys för att få statistik om vilka källor som används. Dels en diskursanalys,där jag har blandat Roger Fowlers och Teun A van Dijks teorier för att bäst kunnaapplicera metoden på mitt material.De sex artiklar som är undersökta genom diskursanalys är hämtade från DagensNyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. De artiklar som är föremål fören mindre kvantitativ analys är hämtade från samma tidningar, från perioderna 1998-01-01 till 1999-12-31 samt 2009-01-01 till 2010-01-31.De teorietiska ramarna för uppsatsen är både mer allmän teori om det journalistiskauppdraget och mer specifik teori om brott i medier samt moralpanik.Resultatet visade att det finns stora skillnader i hur Bergwall framställs under de bådatidsperioderna. Under 90-talet framställdes han som en brutal seriemördare medan hanidag ofta tillskrivs en offerroll, trots att han fortfarande är dömd för 7 mord.Auktoriteterna som figurerar i artiklarna om Bergwall har också fått ett nyttframställningssätt. En vanlig beskrivning är att de är karriärlystna individer somutnyttjat Bergwall för att nå toppen. Under 90-talet var det dessa personer somlevererade sanningen i artiklar om Bergwall, medan det idag är Sture Bergwall självsom får redogöra för vad som är sanning eller ej.</p>

<p>En kvalitativ undersökning av hur de största svenska tidningarna rapporterade om Michael Jacksons död. Genom en innehållsanalys och intervjuer med journalister kartläggs det första dygnet efter stjärnans bortgång för att se hur nöjesjournalister bemöter nyheter genom att undersöka vilka källor man använde och vad man valde att publicera på webben och i pappret. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys av mediamaterialet samt strukturerade intervjuer med journalisterna som jobbade under det valda dygnet. Centralt för uppsatsen är hur journalister på <em>Dagens Nyheter</em>,<em> Svenska Dagbladet</em>,<em> Aftonbladet </em>och <em>Expressen</em> ställer sig till kändissajten <em>TMZ</em> och hur de värderar sajten som källa. Den teoretiska bakgrunden utgörs av studier i medieetik, källkritik och kändiskultur. Inställningen till nya, ofta nätbaserade, källor som <em>TMZ</em> är väldigt blandad hos journalisterna. Ändå har attityden till just <em>TMZ</em> blivit mer positiv efter rapporteringen om Michael Jacksons död. Dock riskerar den flitiga användningen av andrahandskällor att utgöra ett hot mot den ”seriösare” nöjesjournalistiken som den ser ut i dag.</p>

<p>Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.</p><p>   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.</p><p>   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer. För Dagbladet är motsvarande siffra 44 procent.</p><p>   Båda tidningarna har ökat sin andel nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna sedan 1994 – något som styrker tidigare forskning om att svenska dagstidningar använder allt mer nyhetsbyråmaterial. I Sundsvalls Tidning har andelen nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna ökat från 31 procent år 1994 till 47 procent år 2009. I Dagbladet har andelen nyhetsbyråproducerat material ökat från 26 procent år 1994 till 44 procent år 2009.</p>

<p>Den här uppsatsen är en studie om problematiken som den gamla analoga polisradions tystnad och det nya, digitala radiokommunikationssystemet Rakels införande innebär för massmedierna. Länge har det varit möjligt för gemene man att med enkel utrustning, lagligt, avlyssna bland annat polisens radiokommunikation. Det nya digitala systemet, som har fått namnet Rakel, gör det omöjligt för utomstående att ta del polisens radiokommunikation. Rikspolisstyrelsen har i sina riktlinjer för hur massmedierna skall behandlas i och med införandet av Rakel, betonat att webben är den bästa kanalen för att snabbt och enkelt sprida information om händelser.</p><p>Uppsatsen belyser de förändringar som sker i massmediernas sätt att arbeta för att nå den information som tidigare gick att få via avlyssning av polisens radiokommunikation. En ny situation uppstår, där massmedierna får lita mer på den information som ges av polisen.</p><p>Flera teorier, exempelvis kultivationsteorin, förklarar vilken stor påverkan massmedierna har på människors verklighetsuppfattning. Därför kan det anses vara viktigt att massmedierna dels ger en rättvis bild av rättssamhället, men även en granskande journalistik riktad mot samhällets makthavare som i den här studiens fall är polisen. Ett organ med rätt att bruka våld.</p><p>Undersökningen bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med representanter från massmedierna i de län som har använt Rakel längst: Skåne, Blekinge och Kalmar län. I dessa län har en mindre, kvantitativ undersökning genomförts på de nämnda polisdistrikten, där antalet registrerade händelser hos polisens kommunikationscentraler har jämförts med antalet publicerade händelser på de olika polismyndigheternas webbplatser.</p><p>Resultaten i denna undersökning visar att det finns en oro mot förändringen som Rakel innebär för nyhetsrapporteringen. Framför allt finns ett problem i att det inte längre är massmedierna som får göra urvalet av vilka händelser som blir nyheter. Istället har polisen tagit en roll som i medieteorier kallas för en gatekeeper, som väljer vad som ska komma till massmediernas kännedom.</p>

<p>This is a qualitative study of how some journalists on the Swedish national media are using social media in news work. The study, carried out by using interviews, also covers how these journalists' work is influenced by social media. For the journalists in the study social media has become a tool to do research, get news ideas and find interviewees. At the same time social media affects the work of the journalists, as the social media increases the speed of news and flow of information. Even though they involve some challenges, social media facilitates news work and the journalists in this study have a positive attitude towards the phenomenon.<strong></strong></p><p><strong>Keywords:</strong> Social media, news journalism, the national media.</p>

<p>In the mid-1990’s, the global computer network known as the Internet was introduced in Sweden. With this study, we are shining a light on the entrance of Swedish Public Service media on the Internet. The two major Swedish Public Service companies Sveriges Television (“Swedish Television”, also called SVT) and Sveriges Radio (“Swedish Radio”, also called SR) are included in this study.</p><p>SR published its first website in 1994 and the site featured a presentation of the results from the Swedish parliament elections of that year. SVT published its first website in 1995, when the company wanted to find a way to develop the classic teletext.</p><p>The reason why we are studying these companies is that we wanted to find out why two publically funded companies decided to enter the new and relatively unknown Internet platform at a time when only three percent of the Swedish population had Internet access at home.</p><p>We have interviewed technicians and board members working for either SR or SVT at the time surrounding their entry on the Internet and we have also accessed board documents and other written information from the companies.</p><p>The study shows that both SR and SVT had an early presence on the Internet but without really investing. The respective boards were unsure about the usefulness of the new platform and the technicians were working without getting, according to themselves, enough time and money. The situation changed at the beginning of the 21^st century, after the timeframe of our study.</p>