<p><strong>Sedan ett antal </strong>år tillbaka har dagspressektorns lönsamhet minskat, vilket inneburit att redaktionerna blivit mindre och arbetsuppgifterna för de enskilda individerna har blivit fler. Ny teknik, Internet, digitaliseringen och flera andra faktorer har gjort att redaktionsarbetet förändrats och mediearbetarna har fått fler arbetsuppgifter än tidigare. Fotograferna ska gärna filma, fota med mobiltelefonens kamera och arbeta mot webbtidningen, samtidigt som de får ökad konkurrens från multijournalister som gör allt själva och amatörfotografer på rätt plats vid rätt tillfälle. Flera undersökningar bland journalister visar på ökad stress, arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsskador.</p><p><strong>Syftet med vår </strong>studie är att undersöka hur några av de tidigare nämnda faktorerna utvecklat några fotografers arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetssätt på de två lokaltidningarna Sydsvenska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren. Dessa två tidningar valdes som två fall inom lokaltidningssektorn, en större och en mindre.</p><p><strong>Vi har använt </strong>oss av en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer av åtta personer. Intervjuer valdes för att få fram fotografernas tankar och känslor, ha möjlighet att ställa följdfrågor samt få utvecklade svar. En fast intervjumanual användes, med ett antal teman och tillhörande frågor. Det utfördes även två informantintervjuer med personer i chefsroll för att få inblick i tidningens omstruktureringar de senaste åren och de bakomliggande motiven. I sammanställningen av intervjumaterialet presenteras tema för tema, med en analys av resultatet under varje enskilt tema.</p><p><strong>Intervjuerna visade att</strong> fotoredaktionerna blivit mindre, men antalet fotouppdrag per dag är ungefär lika många. Inslag för webb-tv görs sällan, utom av de som anställts för att göra just webb-tv. Däremot har fotograferna fått fler arbetsuppgifter i form av redigering, arkivering och arbetet mot webbtidningen med mobilbilder. Fotograferna känner sig inte som multijournalister men menar att det förekommer på tidningen. Arbetstempot och arbetsbördan har alltså ökat en aning, samtidigt som digitaliseringen av fotografin gjort arbetet effektivare. Fotograferna känner sig sällan stressade, utom då de jobbar ensamma eller inte har något att göra, och får inte jobba övertid.</p><p><strong>Några arbetsskador finns</strong>, samt några skador som inte nödvändigtvis är arbetsrelaterade. En del av fotograferna känner sig mer delaktiga i det redaktionella arbetet i dag, även om ett par VK-fotografer saknar att ha en bildchef.</p>

No description available.

No description available.

<p>Internet används idag av väldigt många ungdomar som kommunicerar genom Instant messaging och e-post eller är medlem i olika Communitys såsom Facebook. Många ungdomar använder även Internet till att kontrollera och söka efter fakta. Unga tjejer tillhör den första generationen som växer upp i detta enorma informationsflöde som Internet och de sociala medierna innebär och de är även en av de grupper som är väldigt påverkningsbara genom bland annat olika medier. På Internet kommuniceras det mycket kring sex, vilket bland annat märks genom att sex är det vanligaste sökordet på Internet.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur unga tjejer använder sociala medier, dvs. Internet, när de vill ha information om sex och samlevnad och vi vill även få reda på hur tjejerna vill ha information om sex. Vi har därför valt att göra fokusgrupper med tjejer födda 1993 som går på Sundsvalls gymnasium. Syftet är även att undersöka hur dessa tjejer, Folkhälsoinstitutet och Ungdomsmottagningen resonerar kring kommunikation om sex och samlevnad och även att få en bild av vad som kommuniceras om sex och samlevnad på några utvalda webbsidor.</p><p>Vi har valt att göra en kvalitativ innehållsanalys av fyra stycken webbsidor som riktar sig till ungdomar där sex och samlevnad diskuteras. Det vi kommit fram till att det diskuteras mycket om på dessa fyra sidor är allmänna frågor som bland annat handlar om könssjukdomar och graviditeter samt frågor och tips om olika preventivmedel. Det förekommer dock också allvarligare ämnen som t.ex. frågor och berättelser om våldtäkter. Frågor relaterade till tjejers osäkerhet är också något vi sett mycket av.</p><p>Från de två samtalsintervjuer vi har gjort med Folkhälsoinstitutet och Ungdomsmottagningen i Sundsvall har vi kommit fram till att de tycker att det är bra att det finns en diskussionsmöjlighet för tjejerna. De tycker att även om det finns bra information på Internet så måste man vara medveten om att det även kan finnas felaktig information. De är inte förvånade över vad som diskuteras på Internet men saknar samtidigt mer grundläggande frågor såsom värderingar och jämställdhet både på Internet och i sexualundervisningen i skolan.</p><p>Det fokusgrupperna visar är att många av tjejerna inte använder sociala medier för att söka information om sex och samlevnad. Däremot är det många av dem som säger att de skulle kunna göra det eftersom det går fort och är lättillgängligt. Tjejerna tycker även att både Ungdomsmottagningen och sexualundervisningen i skolan är ett bra sätt att få information på men de har åsikter om vad som kan förbättras gällande dem. </p><p>Undersökningen har visat att det är bra att det finns möjlighet för unga tjejer att kommunicera och söka information om sex och samlevnad på Internet men att det samtidigt måste vara anpassat efter deras kommunikationsbehov som i mångt och mycket bygger på interaktion. Det är även viktigt att Ungdomsmottagningen och sexualundervisningen anpassas bättre efter ungdomars behov.</p>

<p><strong>Problembakgrund:</strong> SvS kommunicerar sitt spelansvar genom den samhälleliga kampanjen <em>Spela Lagom</em>. Inom samhälleliga kampanjer, som kommunicerar ett företags sociala ansvar, finns det alltid en risk att den bild av CSR-arbetet som kommuniceras till mottagaren av denne inte uppfattas motsvara det verkliga arbetet. Om detta sker finns det även en risk att företagets image och profil inte överlappar – vilket kan leda till ökad misstro mot företaget och på så sätt skada varumärket.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att undersöka hur Svenska Spel, med ansvarig reklambyrå, kommunicerar sitt sociala ansvar i sin kampanj för lagom spelande och hur detta ansvar tar form i den kommersiella kampanjen för Triss. Syftet är även att undersöka  hur ett urval av potentiella framtida spelkonsumenter uppfattar Svenska Spel och deras sociala ansvar utifrån kommunikationen.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien är en kvalitativ fallstudie som genomförts genom fem kvalitativa samtalsintervjuer med ansvariga på Svenska Spel och dess anställda reklambyråer, kvalitativa innehållsanalyser på de dokument från Svenska Spel som är relevanta utifrån studiens syfte, kvalitativa näranalyser på de två kampanjfilmer som innefattas i studien samt tre fokusgrupper med den mottagargrupp som definierats i studiens avgränsningar.</p><p><strong>Resultat:</strong> Resultatet påvisar att SvS jobbar med CSR ur ett kommersiellt perspektiv till skillnad från deras uppdrag som beskriver deras ansvar ur ett välfärdsperspektiv. Det finns ett antal faktorer som gör att SvS kommunikation kan komma att uppfattas som ”window-dressing”. Några av dessa aspekter är att de behandlar sina kampanjer som masskommunikativa funktioner som ignorerar mångfalden inom deras breda målgrupper och att de inte tillräckligt tydligt kommunicerar sina faktiska ansvarsåtgärden. Inom den urvalsgrupp som studerats genom fokusgrupper finns det åsikter som syftar till att Svenska Spels CSR-kommunikation endast är ett sätt att framstå som ansvarsfulla vilket i ett längre perspektiv kan komma att leda till en förtroendekris.</p>

<p>Denna studie har växt fram ur den utmaning som PR-utövarna står inför i och med den ökade användningen av de sociala medierna. Studien syftar till att undersöka hur de uppfattar att utmaningarna påverkar deras arbete.</p><p>Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex PR-utövare som alla har erfarenhet av marknads-PR genom sociala medier och är yrkesverksamma i Stockholm.</p><p>Studien utgår ifrån kommunikationsteori, teorier om PR-utövarnas roll och arbete, Internets påverkan på kommunikation och sociala medier. En viss del av studien har även hämtat stöd ur marknadsföringsteorier.</p><p>Resultatet visar hur de sociala medierna till stor grad har påverkat hur de utvalda PR-utövarna arbetar. Kommunikationsprocessen har förenklats då PR-utövarna nu lättare kan komma i direkt kontakt med de individer eller grupper de söker kontakt med och det har skapats bättre tekniska lösningar för att driva dialog och bygga relationer med dessa. Denna förändring ställer dock även nya krav på kommunikatörerna, där transparens ökat i vikt. Massmediernas möjligheter att styra vilken information som blir tillgänglig för diskussion har minskat. Det finns dock en oro hos intervjupersonerna då det ökade utbudet av information inte står inför samma källkritik som massmedierna använder sig av.</p><p>Synen på dessa möjligheter och risker delas inte alltid av de organisationer som är i behov av marknads-PR. Flera organisationer är negativt inställda, ovetande eller okunniga inom vad som krävs för att kommunicera genom de sociala medierna enligt studien. Makten inom de sociala medierna tillhör användarna, det har PR-utövarna insett i större utsträckning än organisationerna. PR-utövarna har på så sätt uppmärksammat genvägen, direkt kommunikation med deras målgrupper. Vi har, inspirerade av en av studiens intervjupersoners ordval, sett närmare på genvägen genom den jävla triangeln.</p>

No description available.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Efter en ökad konkurrenssituation på tidningsmarknaden i nordvästra Skåne bestämde sig familjen Sommelius och familjen Ander för att starta ett samarbete. Det resulterade i att deras tre tidningar <em>Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar </em>och<em> Landskrona Posten</em> slogs samman.</p><p>Syftet med studien <em>”Efter fusionen” </em>var att göra en uppföljning av Börje Alström och Lars Nords studie <em>”Den skånska modellen”.</em> De tittade bland annat på innehållet ur mångfaldssynpunkt i Helsingborgs Dagblad, Landskrona Posten och Nordvästra Skånes Tidningar 2001 och 2002, före och omedelbart efter sammanslagningen. Utöver detta studerade vi även hur stor andel av de tre tidningarnas material som är unikt i dag.</p><p>Vi kom fram till att den inre mångfalden i de lokala nyhetsartiklarna ser ungefär likadan ut 2009 som den gjorde före och omedelbart efter fusionen, men med några undantag. Fördelningen av vilka ämnen som togs upp har förändrats något och andra aktörer fick mer utrymme de veckor vi studerade än i de tidigare undersökningarna. I övrigt visade studien att majoriteten av materialet i tidningarnas A-del är sampublicerat och ser genomgående likadant ut.</p><p>Vi kan, med denna studies resultat i ryggsäcken, konstatera att de tre tidningarna visserligen har olika titlar men i princip är en och samma tidning.</p> / Betyg: A

<p><p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur arbetet med att hantera nyhetsbilder som kommer från externa källor fungerar på svenska tidningars webbredaktioner. Även hur mycket tid och möjlighet det finns för kritiskt granskande av dessa nyhetsbilder.</p><p>Vi lever i medielögnernas tid. I och med digitaliseringen har det blivit lättare att både skapa och skicka bilder. Via Internet har redaktioner i hela världen en direkt anslutning till bildbyråer, fotografer och andra källor. Förfalskningar av fotografier har blivit allt svårare att upptäcka med tiden och det är allt lättare att göra ändringar i både text och bild utan att det lämnar några märkbara spår efter sig.</p><p>Vår undersökning grundar sig på samtalsintervjuer och en frågeundersökning som riktar sig till ett totalurval av alla dagstidningar som finns på TidningsUtgivarnas lista över dagstidningar på webben.</p><p>Hos webbredaktionerna i undersökningen ligger arbetet med att hantera nyhetsbilder somkommer från externa källor till största delen hos webbredaktörerna. 90 procent av webbredaktionerna spenderar i genomsnitt ingen tid alls eller mindre än fem minuter på att undersöka en nyhetsbilds äkthet.</p><p>Inom den forskning vi har använt oss av är den rådande uppfattningen att manipulering av nyhetsbilder blivit ett större problem som följd av digitaliseringen. I de intervjuer som gjorts med yrkesverksamma personer, både i tidigare forskning och i våra undersökningar, framkommer det däremot att de inte tror att manipulation förekommer i så stor utsträckning jämfört med tidigare forskning. En knapp tiondel av respondenterna i vår undersökning är oroliga för att bli lurade av falska nyhetsbilder. Oron är störst bland respondenter från de mindre tidningarna. Det är också de som lägger minst tid till att undersöka nyhetsbilders äkthet.</p></p>

<p><strong>Syfte </strong><em>Vårt syfte är att undersöka hur de utvalda bankerna har kommunicerat externt via sin webbsida under pågående finanskris. </em>Detta för att när det gäller ens privata och landets ekonomi är osäkerheten stor - och bankerna är människors naturliga val att vända sig till för att få svar i en sådan kris. Vi ämnar undersöka de utvalda bankernas webbsidor för att se hur bankerna beskrivit finanskrisen, vilka krishanteringsstrategier man kan urskilja samt hur de har skapat interaktivitet med allmänheten. Detta för att ta reda på de skillnader och likheter som bankerna kommunicerar under krisen. De utvalda bankerna är Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. <strong></strong><em></em></p><p><strong></strong></p><p><strong>Metod </strong>Studien har genomförts genom innehållsanalyser på de utvalda bankernas webbsidor. I det har även pressmeddelanden och övriga dokument på webbsidan granskas. Undersökningen var koncentrerad till en tvåveckors period, 29/9 - 12/10, 2008.</p><p> </p><p><strong>Resultat </strong>Studien visar att de skiljde en del mellan de utvalda bankernas sätt att använda sin webbsida för kriskommunikation. SEB och Swedbank hade överlägset bäst och mest information om finanskrisen. När det gäller användande av krishanteringsstrategier visar resultatet att Handelsbanken och SEB främst använde sig av strategin att <em>bortförklara. </em>Nordea använde sig främst av strategin <em>minska händelsens anstötlighet, </em>medan Swedbank använde sig av en blandning av dessa två strategier. Bankerna har inte utnyttjat de möjligheter till dialog med allmänheten som interaktivitet på webben erbjuder. Sammanfattningsvis borde samtliga banker ha varit mer proaktiva i sin kriskommunikation. Webben har som konstaterats flera gånger i denna studie en alltmer viktig del kriskommunikationsarbete. Webben är ingen synonym för interaktivitet utan man måste utnyttja de möjligheter som finns. Vi kan konstatera att bankerna inte utnyttjar sina webbsidors fulla potential då de inte erbjuder en hög grad av interaktivitet.</p><p> </p><p> </p>